<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/skins/common/feed.css?42b"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
	<channel>
		<title>Dag 16 - Versionshistorik</title>
		<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php?title=Dag_16&amp;action=history</link>
		<description>Versionshistorik för denna sida på wikin</description>
		<language>sv</language>
		<generator>MediaWiki 1.9.3</generator>
		<lastBuildDate>Thu, 21 May 2026 20:16:58 GMT</lastBuildDate>
		<item>
			<title>Vcrispin den 10 juni 2007 kl. 08.49</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php?title=Dag_16&amp;diff=462&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 10 juni 2007 kl. 08.49&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 2:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 2:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Skalärprodukten från moment 3 är en operation, som till ett par vektorer i $R^n$ tilldelar ett reellt tal. Definitionen leder till ett antal egenskaper, se sats 3.3.2. Man kan istället utgå från egenskaperna och hitta på andra operationer, som till ett par vektorer i ett reellt vektorrum (inte nödvändigtvis $R^n$) tilldelar ett reellt tal. En sådan operation kallas ''inre produkt''. Ett reellt vektorrum tillsammans med en inre produkt kallas (föga förvånande) ett reellt ''inreproduktrum''. Som du minns kan man definiera längden av en vektor, liksom vinkeln och avståndet mellan två vektorer i $R^2$ och $R^3$ med hjälp av skalärprodukt. På samma sätt definieras normen (eller absolutbeloppet) av en vektor, $\vert\vert{\bf v}\vert\vert$ respektive vinkeln och avståndet mellan två vektorer i ett allmänt vektorrum&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;. En vektor med norm 1 kallas normerad. Varje vektor kan normeras genom operationen $\frac{{\bf v}}{\vert\vert{\bf v}\vert\vert}$&lt;/span&gt;. Läs nu noga tom exempel 8. De två nästföljande exemplen är mycket intressanta, men du kan hoppa över dessa, dock inte sats 6.1.1 och exempel 11.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Skalärprodukten från moment 3 är en operation, som till ett par vektorer i $R^n$ tilldelar ett reellt tal. Definitionen leder till ett antal egenskaper, se sats 3.3.2. Man kan istället utgå från egenskaperna och hitta på andra operationer, som till ett par vektorer i ett reellt vektorrum (inte nödvändigtvis $R^n$) tilldelar ett reellt tal. En sådan operation kallas ''inre produkt''. Ett reellt vektorrum tillsammans med en inre produkt kallas (föga förvånande) ett reellt ''inreproduktrum''. Som du minns kan man definiera längden av en vektor, liksom vinkeln och avståndet mellan två vektorer i $R^2$ och $R^3$ med hjälp av skalärprodukt. På samma sätt definieras normen (eller absolutbeloppet) av en vektor, $\vert\vert {\bf v}\vert\vert$ respektive vinkeln och avståndet mellan två vektorer i ett allmänt vektorrum. Läs nu noga tom exempel 8. De två nästföljande exemplen är mycket intressanta, men du kan hoppa över dessa, dock inte sats 6.1.1 och exempel 11.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Sun, 10 Jun 2007 08:49:08 GMT</pubDate>			<dc:creator>Vcrispin</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php/Diskussion:Dag_16</comments>		</item>
		<item>
			<title>Vcrispin den 10 juni 2007 kl. 08.47</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php?title=Dag_16&amp;diff=460&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 10 juni 2007 kl. 08.47&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 2:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 2:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Skalärprodukten från moment 3 är en operation, som till ett par vektorer i $R^n$ tilldelar ett reellt tal. Definitionen leder till ett antal egenskaper, se sats 3.3.2. Man kan istället utgå från egenskaperna och hitta på andra operationer, som till ett par vektorer i ett reellt vektorrum (inte nödvändigtvis $R^n$) tilldelar ett reellt tal. En sådan operation kallas ''inre produkt''. Ett reellt vektorrum tillsammans med en inre produkt kallas (föga förvånande) ett reellt ''inreproduktrum''. Som du minns kan man definiera längden av en vektor, liksom vinkeln och avståndet mellan två vektorer i $R^2$ och $R^3$ med hjälp av skalärprodukt. På samma sätt definieras normen eller absolutbeloppet av en vektor, $\vert\vert\bf &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;u&lt;/span&gt;\vert\vert$ respektive vinkeln och avståndet mellan två vektorer i ett allmänt vektorrum. Läs nu noga tom exempel 8. De två nästföljande exemplen är mycket intressanta, men du kan hoppa över dessa, dock inte sats 6.1.1 och exempel 11.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Skalärprodukten från moment 3 är en operation, som till ett par vektorer i $R^n$ tilldelar ett reellt tal. Definitionen leder till ett antal egenskaper, se sats 3.3.2. Man kan istället utgå från egenskaperna och hitta på andra operationer, som till ett par vektorer i ett reellt vektorrum (inte nödvändigtvis $R^n$) tilldelar ett reellt tal. En sådan operation kallas ''inre produkt''. Ett reellt vektorrum tillsammans med en inre produkt kallas (föga förvånande) ett reellt ''inreproduktrum''. Som du minns kan man definiera längden av en vektor, liksom vinkeln och avståndet mellan två vektorer i $R^2$ och $R^3$ med hjälp av skalärprodukt. På samma sätt definieras normen &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;(&lt;/span&gt;eller absolutbeloppet&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;) &lt;/span&gt;av en vektor, $\vert\vert&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;{&lt;/span&gt;\bf &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;v}&lt;/span&gt;\vert\vert$ respektive vinkeln och avståndet mellan två vektorer i ett allmänt vektorrum&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;. En vektor med norm 1 kallas normerad. Varje vektor kan normeras genom operationen $\frac{{\bf v}}{\vert\vert{\bf v}\vert\vert}$&lt;/span&gt;. Läs nu noga tom exempel 8. De två nästföljande exemplen är mycket intressanta, men du kan hoppa över dessa, dock inte sats 6.1.1 och exempel 11.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Sun, 10 Jun 2007 08:47:17 GMT</pubDate>			<dc:creator>Vcrispin</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php/Diskussion:Dag_16</comments>		</item>
		<item>
			<title>Vcrispin den 10 juni 2007 kl. 08.43</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php?title=Dag_16&amp;diff=457&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 10 juni 2007 kl. 08.43&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 16:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 16:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Här definieras vinkeln och avståndet, $d(\bf u,v)$ mellan två givna vektorer. Eftersom definitionerna använder inre produkt, blir vinkeln och/eller avståndet olika beroende på vilken inre produkt man använder. Motsvarigheten till rät vinkel i $R^2$ och $R^3$ heter &amp;quot;ortogonal&amp;quot; vinkel i allmänna vektorrum.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Här definieras vinkeln och avståndet, $d(\bf u,v)$ mellan två givna vektorer. Eftersom definitionerna använder inre produkt, blir vinkeln och/eller avståndet olika beroende på vilken inre produkt man använder. Motsvarigheten till rät vinkel i $R^2$ och $R^3$ heter &amp;quot;ortogonal&amp;quot; vinkel i allmänna vektorrum.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Avsnitten 6.1 och 6.2 är viktiga för förståelsen av hur man gör saker abstrakta i &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;matematiken&lt;/span&gt;: man väljer ut egenskaper, som finns hos objekt i naturen, och utgår sedan ifrån enbart egenskaperna för att finna nya objekt att arbeta med. Den teori som man bygger upp kan man sedan tillämpa på nya saker i naturen. &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Ett bra uttryck, som jag har läst, är: &lt;/span&gt;&amp;quot;I &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;matematiken &lt;/span&gt;gör man saker svårare för att sedan göra dem lättare&amp;quot;. (Mikael Passare, professor i matematik)&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Avsnitten 6.1 och 6.2 är viktiga för förståelsen av hur man gör saker abstrakta i &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;matematik&lt;/span&gt;: man väljer ut egenskaper, som finns hos objekt i naturen, och utgår sedan ifrån enbart egenskaperna för att finna nya objekt att arbeta med. Den teori som man bygger upp kan man sedan tillämpa på nya saker i naturen. &amp;quot;I &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;matematik &lt;/span&gt;gör man saker svårare för att sedan göra dem lättare&amp;quot;. (Mikael Passare, professor i matematik)&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Beviset av sats 6.2.1 kan vara svårt att läsa, men är en mycket bra träning i att sätta sig i det matematiska tänkandet. Läs nu noga tom sats 6.2.5, men du får läsa översiktligt resten av avsnittet.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Beviset av sats 6.2.1 kan vara svårt att läsa, men är en mycket bra träning i att sätta sig i det matematiska tänkandet. Läs nu noga tom sats 6.2.5, men du får läsa översiktligt resten av avsnittet.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Sun, 10 Jun 2007 08:43:38 GMT</pubDate>			<dc:creator>Vcrispin</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php/Diskussion:Dag_16</comments>		</item>
		<item>
			<title>Vcrispin den 10 juni 2007 kl. 08.43</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php?title=Dag_16&amp;diff=456&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 10 juni 2007 kl. 08.43&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 16:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 16:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Här definieras vinkeln och avståndet, $d(\bf u,v)$ mellan två givna vektorer. Eftersom definitionerna använder inre produkt, blir vinkeln och/eller avståndet olika beroende på vilken inre produkt man använder. Motsvarigheten till rät vinkel i $R^2$ och $R^3$ heter &amp;quot;ortogonal&amp;quot; vinkel i allmänna vektorrum.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Här definieras vinkeln och avståndet, $d(\bf u,v)$ mellan två givna vektorer. Eftersom definitionerna använder inre produkt, blir vinkeln och/eller avståndet olika beroende på vilken inre produkt man använder. Motsvarigheten till rät vinkel i $R^2$ och $R^3$ heter &amp;quot;ortogonal&amp;quot; vinkel i allmänna vektorrum.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Avsnitten 6.1 och 6.2 är viktiga för förståelsen av hur man gör saker abstrakta i matematiken: man väljer ut egenskaper, som finns hos objekt i &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;naturen&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;, och utgår sedan ifrån enbart egenskaperna för att &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;hitta på &lt;/span&gt;nya objekt att arbeta med. Den teori som man &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;har byggt &lt;/span&gt;kan man sedan tillämpa på nya saker i &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;naturen&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;. Ett bra uttryck, som jag har läst &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;någonstans&lt;/span&gt;, är: &amp;quot;I matematiken gör man saker svårare för att sedan göra dem lättare&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;.&lt;/span&gt;&amp;quot;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Avsnitten 6.1 och 6.2 är viktiga för förståelsen av hur man gör saker abstrakta i matematiken: man väljer ut egenskaper, som finns hos objekt i naturen, och utgår sedan ifrån enbart egenskaperna för att &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;finna &lt;/span&gt;nya objekt att arbeta med. Den teori som man &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;bygger upp &lt;/span&gt;kan man sedan tillämpa på nya saker i naturen. Ett bra uttryck, som jag har läst, är: &amp;quot;I matematiken gör man saker svårare för att sedan göra dem lättare&amp;quot;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;. (Mikael Passare, professor i matematik)&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Beviset av sats 6.2.1 kan vara svårt att läsa, men är en mycket bra träning i att sätta sig i det matematiska tänkandet. Läs nu noga tom sats 6.2.5, men du får läsa översiktligt resten av avsnittet.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Beviset av sats 6.2.1 kan vara svårt att läsa, men är en mycket bra träning i att sätta sig i det matematiska tänkandet. Läs nu noga tom sats 6.2.5, men du får läsa översiktligt resten av avsnittet.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Sun, 10 Jun 2007 08:43:10 GMT</pubDate>			<dc:creator>Vcrispin</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php/Diskussion:Dag_16</comments>		</item>
		<item>
			<title>Vcrispin den 9 juni 2007 kl. 18.23</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php?title=Dag_16&amp;diff=452&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 9 juni 2007 kl. 18.23&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 22:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 22:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningar i första hand:&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningar i första hand:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 6.2.1abcd, 6.2.2 [ svar till 6.2.2 ], 6.2.3, 6.2.7&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 6.2.1abcd, 6.2.2 &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;[ [&lt;/span&gt;[svar till 6.2.2&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;]] &lt;/span&gt;], 6.2.3, 6.2.7&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Har du tid över kan du göra även:&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Har du tid över kan du göra även:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;* 6.2.9, 6.2.15&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;* 6.2.9, 6.2.15&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Sat, 09 Jun 2007 18:23:41 GMT</pubDate>			<dc:creator>Vcrispin</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php/Diskussion:Dag_16</comments>		</item>
		<item>
			<title>Vcrispin den 9 juni 2007 kl. 18.21</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php?title=Dag_16&amp;diff=451&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 9 juni 2007 kl. 18.21&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 18:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 18:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Avsnitten 6.1 och 6.2 är viktiga för förståelsen av hur man gör saker abstrakta i matematiken: man väljer ut egenskaper, som finns hos objekt i &amp;quot;naturen&amp;quot;, och utgår sedan ifrån enbart egenskaperna för att hitta på nya objekt att arbeta med. Den teori som man har byggt kan man sedan tillämpa på nya saker i &amp;quot;naturen&amp;quot;. Ett bra uttryck, som jag har läst någonstans, är: &amp;quot;I matematiken gör man saker svårare för att sedan göra dem lättare.&amp;quot;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Avsnitten 6.1 och 6.2 är viktiga för förståelsen av hur man gör saker abstrakta i matematiken: man väljer ut egenskaper, som finns hos objekt i &amp;quot;naturen&amp;quot;, och utgår sedan ifrån enbart egenskaperna för att hitta på nya objekt att arbeta med. Den teori som man har byggt kan man sedan tillämpa på nya saker i &amp;quot;naturen&amp;quot;. Ett bra uttryck, som jag har läst någonstans, är: &amp;quot;I matematiken gör man saker svårare för att sedan göra dem lättare.&amp;quot;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Beviset av sats 6.2.1 kan vara svårt att läsa, men är en mycket bra träning i att sätta sig i det matematiska tänkandet.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Beviset av sats 6.2.1 kan vara svårt att läsa, men är en mycket bra träning i att sätta sig i det matematiska tänkandet. &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Läs nu noga tom sats 6.2.5, men du får läsa översiktligt resten av avsnittet.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Gör följande övningar i första hand:&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;* 6.2.1abcd, 6.2.2 [ svar till 6.2.2 ], 6.2.3, 6.2.7&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Har du tid över kan du göra även:&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;* 6.2.9, 6.2.15&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Sat, 09 Jun 2007 18:21:08 GMT</pubDate>			<dc:creator>Vcrispin</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php/Diskussion:Dag_16</comments>		</item>
		<item>
			<title>Vcrispin den 9 juni 2007 kl. 18.16</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php?title=Dag_16&amp;diff=450&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 9 juni 2007 kl. 18.16&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 14:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 14:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Här definieras vinkeln och avståndet, $d(\bf u,v)$ mellan två givna vektorer. Eftersom definitionerna använder inre produkt, blir vinkeln och/eller avståndet olika beroende på vilken inre produkt man använder. Avsnitten 6.1 och 6.2 är viktiga för förståelsen av hur man gör saker abstrakta i matematiken: man väljer ut egenskaper, som finns hos objekt i &amp;quot;naturen&amp;quot;, och utgår sedan ifrån &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;egenskaperna &lt;/span&gt;enbart för att hitta på nya objekt att arbeta med. Den teori som man har byggt kan man sedan tillämpa på nya saker i &amp;quot;naturen&amp;quot;. Ett bra uttryck, som jag har läst någonstans, är: &amp;quot;I matematiken gör man saker svårare för att sedan göra dem lättare.&amp;quot;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Här definieras vinkeln och avståndet, $d(\bf u,v)$ mellan två givna vektorer. Eftersom definitionerna använder inre produkt, blir vinkeln och/eller avståndet olika beroende på vilken inre produkt man använder. &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Motsvarigheten till rät vinkel i $R^2$ och $R^3$ heter &amp;quot;ortogonal&amp;quot; vinkel i allmänna vektorrum.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Avsnitten 6.1 och 6.2 är viktiga för förståelsen av hur man gör saker abstrakta i matematiken: man väljer ut egenskaper, som finns hos objekt i &amp;quot;naturen&amp;quot;, och utgår sedan ifrån enbart &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;egenskaperna &lt;/span&gt;för att hitta på nya objekt att arbeta med. Den teori som man har byggt kan man sedan tillämpa på nya saker i &amp;quot;naturen&amp;quot;. Ett bra uttryck, som jag har läst någonstans, är: &amp;quot;I matematiken gör man saker svårare för att sedan göra dem lättare.&amp;quot;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Beviset av sats 6.2.1 kan vara svårt att läsa, men är en mycket bra träning i att sätta sig i det matematiska tänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Sat, 09 Jun 2007 18:16:38 GMT</pubDate>			<dc:creator>Vcrispin</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php/Diskussion:Dag_16</comments>		</item>
		<item>
			<title>Vcrispin: Ny sida: == 6.1 Inreproduktrum ==   Skalärprodukten från moment 3 är en operation, som till ett par vektorer i $R^n$ tilldelar ett reellt tal. Definitionen leder till ett antal egenskaper, se sat...</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php?title=Dag_16&amp;diff=449&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;Ny sida: == 6.1 Inreproduktrum ==   Skalärprodukten från moment 3 är en operation, som till ett par vektorer i $R^n$ tilldelar ett reellt tal. Definitionen leder till ett antal egenskaper, se sat...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;== 6.1 Inreproduktrum ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skalärprodukten från moment 3 är en operation, som till ett par vektorer i $R^n$ tilldelar ett reellt tal. Definitionen leder till ett antal egenskaper, se sats 3.3.2. Man kan istället utgå från egenskaperna och hitta på andra operationer, som till ett par vektorer i ett reellt vektorrum (inte nödvändigtvis $R^n$) tilldelar ett reellt tal. En sådan operation kallas ''inre produkt''. Ett reellt vektorrum tillsammans med en inre produkt kallas (föga förvånande) ett reellt ''inreproduktrum''. Som du minns kan man definiera längden av en vektor, liksom vinkeln och avståndet mellan två vektorer i $R^2$ och $R^3$ med hjälp av skalärprodukt. På samma sätt definieras normen eller absolutbeloppet av en vektor, $\vert\vert\bf u\vert\vert$ respektive vinkeln och avståndet mellan två vektorer i ett allmänt vektorrum. Läs nu noga tom exempel 8. De två nästföljande exemplen är mycket intressanta, men du kan hoppa över dessa, dock inte sats 6.1.1 och exempel 11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gör följande övningar i första hand:&lt;br /&gt;
* 6.1.3, 6.1.9&lt;br /&gt;
Har du tid över kan du göra även:&lt;br /&gt;
* 6.1.5, 6.1.7, 6.1.23&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 6.2 Vinklar och ortogonalitet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här definieras vinkeln och avståndet, $d(\bf u,v)$ mellan två givna vektorer. Eftersom definitionerna använder inre produkt, blir vinkeln och/eller avståndet olika beroende på vilken inre produkt man använder. Avsnitten 6.1 och 6.2 är viktiga för förståelsen av hur man gör saker abstrakta i matematiken: man väljer ut egenskaper, som finns hos objekt i &amp;quot;naturen&amp;quot;, och utgår sedan ifrån egenskaperna enbart för att hitta på nya objekt att arbeta med. Den teori som man har byggt kan man sedan tillämpa på nya saker i &amp;quot;naturen&amp;quot;. Ett bra uttryck, som jag har läst någonstans, är: &amp;quot;I matematiken gör man saker svårare för att sedan göra dem lättare.&amp;quot;&lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Sat, 09 Jun 2007 18:13:39 GMT</pubDate>			<dc:creator>Vcrispin</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4046_0701/index.php/Diskussion:Dag_16</comments>		</item>
	</channel>
</rss>