<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/skins/common/feed.css?42b"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Dag_14</id>
		<title>Dag 14 - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Dag_14"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;action=history"/>
		<updated>2026-06-04T21:10:28Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.9.3</generator>

	<entry>
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=423&amp;oldid=prev</id>
		<title>Tanjab den 22 maj 2007 kl. 14.18</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=423&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2007-05-22T14:18:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 22 maj 2007 kl. 14.18&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 3:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 3:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Här tittar vi på hur man integrerar rationella funktioner, dvs funktioner&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Här tittar vi på hur man integrerar rationella funktioner, dvs funktioner&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;som är en kvot mellan två polynom. Vi tar i samband med detta upp sk&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;som är en kvot mellan två polynom. Vi tar i samband med detta upp sk&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;partialbråksuppdelning som förenklar integrationen av en rationell&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;''&lt;/span&gt;partialbråksuppdelning&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;'' &lt;/span&gt;som förenklar integrationen av en rationell&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;funktion.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;funktion.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 23:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 23:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.3: 19 27 29 31.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.3: 19 27 29 31.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Observera att det finns flera blandade uppgifter i repetitionssyfte för kap. 6 under rubriken &amp;quot;Chapter Review&amp;quot; sid. 365-367.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Tanjab</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=398&amp;oldid=prev</id>
		<title>Tanjab den 22 maj 2007 kl. 13.44</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=398&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2007-05-22T13:44:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 22 maj 2007 kl. 13.44&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;==&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;PARTIELL INTEGRATION OCH &lt;/span&gt;INTEGRATION AV RATIONELLA UTTRYCK==&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;==INTEGRATION AV RATIONELLA UTTRYCK==&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Idag fortsätter &lt;/span&gt;vi &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;med att leta efter primitiva &lt;/span&gt;funktioner &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas $\textit{partialintegration}$ (&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;om två &lt;/span&gt;funktioner &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;$f$ och $g$ &lt;/span&gt;är &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;kontinuerliga &lt;/span&gt;i &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;intergrationsintervallet  och $F$ är &lt;/span&gt;en &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;primitiv &lt;/span&gt;funktion &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$&lt;/span&gt;.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Här tittar &lt;/span&gt;vi &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;på hur man integrerar rationella &lt;/span&gt;funktioner, &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;dvs &lt;/span&gt;funktioner&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;som &lt;/span&gt;är &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;en kvot mellan två polynom. Vi tar &lt;/span&gt;i &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;samband med detta upp sk&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;partialbråksuppdelning som förenklar integrationen av &lt;/span&gt;en &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;rationell&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;funktion.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Denna regel för att $\textit{integrera}$ en produkt härleds lätt från regeln för att $\textit{derivera}$ en produkt: $(fg)&lt;/span&gt;'&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;=f&lt;/span&gt;'&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;g+fg&lt;/span&gt;'&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;$&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f&lt;/span&gt;(&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;x&lt;/span&gt;)$ &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;genom att betrakta den som produkten $1\cdot f&lt;/span&gt;(x)$, &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;detta gör man tex &lt;/span&gt;i &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;fallet $f&lt;/span&gt;(&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;x&lt;/span&gt;)&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;=\ln x$&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Poängen är &lt;/span&gt;att &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som &lt;/span&gt;är &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;enklare att beräkna &lt;/span&gt;än &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;den ursprungliga. Ibland kan &lt;/span&gt;man &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;behöva partialintegrera upprepade gånger&lt;/span&gt;. &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;'''&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;6&lt;/span&gt;.&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;3''' Läs exempel 1-8. I exempel 3-4 har nämnaren skilda &lt;/span&gt;(&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;enkla&lt;/span&gt;)&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;nollställen. Om någon faktor i nämnaren saknar reella nollställen, t ex&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;$(x&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;^2+1&lt;/span&gt;)$ &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;måste man göra en annan ansats&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;som &lt;/span&gt;i &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;exempel 5-6. I exempel 7-8&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;visas vad som händer om någon av faktorerna i nämnaren förekommer flera&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;gånger &lt;/span&gt;(&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;dvs nämnaren har multipla nollställen&lt;/span&gt;). &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Kom ihåg &lt;/span&gt;att &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;den beskrivna&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;tekniken endast fungerar då täljaren &lt;/span&gt;är &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;av lägre grad &lt;/span&gt;än &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;nämnaren, och&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;därför bör &lt;/span&gt;man &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;vid behov utföra en polynomdivision av det rationella&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;uttrycket innan metoden används&lt;/span&gt;.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;'''&lt;/span&gt;6.&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;2''' Inversa substitutioner. Läs exempel &lt;/span&gt;1&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;-6. &amp;quot;The $\tan(\theta/2)$ substitution&amp;quot; ingår inte här, men för den som har tid och lust kan det vara intressant att ta en närmare titt på denna speciella substitution&lt;/span&gt;.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;*&lt;/span&gt;6.&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;3: &lt;/span&gt;1 &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;5 9 11 13 15 23&lt;/span&gt;.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Gör &lt;/span&gt;följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Om du har lust och tid över kan du göra &lt;/span&gt;följande&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;*6.1: 1 5 7 19 21.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;övningsuppgifter &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;som är snäppet svårare&lt;/span&gt;:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;*6.2: 1 5 9 15 17.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Om du har lust och tid över kan du göra följande &lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;3&lt;/span&gt;: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;19 &lt;/span&gt;27 &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;29 &lt;/span&gt;31.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;övningsuppgifter som är snäppet svårare: &lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;*6.1: 15 27 31.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;2&lt;/span&gt;: 27 31 &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;33 35&lt;/span&gt;.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Tanjab</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=371&amp;oldid=prev</id>
		<title>Tanjab den 22 maj 2007 kl. 10.15</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=371&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2007-05-22T10:15:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 22 maj 2007 kl. 10.15&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;==PARTIELL INTEGRATION OCH INTEGRATION AV RATIONELLA UTTRYCK==&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;==PARTIELL INTEGRATION OCH INTEGRATION AV RATIONELLA UTTRYCK==&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag fortsätter vi med att leta efter primitiva funktioner och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas partialintegration (&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen, om två funktioner $f$ och $g$ är kontinuerliga i intergrationsintervallet  och $F$ är en primitiv funktion till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag fortsätter vi med att leta efter primitiva funktioner och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;$\textit{&lt;/span&gt;partialintegration&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;}$ &lt;/span&gt;(&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen, om två funktioner $f$ och $g$ är kontinuerliga i intergrationsintervallet  och $F$ är en primitiv funktion till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Denna regel för att integrera en produkt härleds lätt från regeln för att derivera en produkt: $(fg)'=f'g+fg'$. Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f(x)$ genom att betrakta den som produkten $1\cdot f(x)$, detta gör man tex i fallet $f(x)=\ln x$. Poängen är att man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som är enklare att beräkna än den ursprungliga. Ibland kan man behöva partialintegrera upprepade gånger. &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Denna regel för att &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;$\textit{&lt;/span&gt;integrera&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;}$ &lt;/span&gt;en produkt härleds lätt från regeln för att &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;$\textit{&lt;/span&gt;derivera&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;}$ &lt;/span&gt;en produkt: $(fg)'=f'g+fg'$. Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f(x)$ genom att betrakta den som produkten $1\cdot f(x)$, detta gör man tex i fallet $f(x)=\ln x$. Poängen är att man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som är enklare att beräkna än den ursprungliga. Ibland kan man behöva partialintegrera upprepade gånger. &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Tanjab</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=367&amp;oldid=prev</id>
		<title>Tanjab den 22 maj 2007 kl. 10.06</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=367&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2007-05-22T10:06:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 22 maj 2007 kl. 10.06&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 3:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 3:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag fortsätter vi med att leta efter primitiva funktioner och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas partialintegration (&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen, om två funktioner $f$ och $g$ är kontinuerliga i intergrationsintervallet  och $F$ är en primitiv funktion till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag fortsätter vi med att leta efter primitiva funktioner och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas partialintegration (&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen, om två funktioner $f$ och $g$ är kontinuerliga i intergrationsintervallet  och $F$ är en primitiv funktion till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Denna regel för att integrera en produkt härleds lätt från regeln för att derivera en produkt: $(fg)'=f'g+fg'$. Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f(x)$ genom att betrakta den som produkten $1\cdot f(x)$, detta gör man tex i fallet $f(x)=\ln x$. Poängen är att man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som är enklare att beräkna än den ursprungliga. Ibland kan man behöva partialintegrera upprepade gånger&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;. I avsnitt 6.3 går vi igenom integration av rationella uttryck&lt;/span&gt;.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Denna regel för att integrera en produkt härleds lätt från regeln för att derivera en produkt: $(fg)'=f'g+fg'$. Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f(x)$ genom att betrakta den som produkten $1\cdot f(x)$, detta gör man tex i fallet $f(x)=\ln x$. Poängen är att man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som är enklare att beräkna än den ursprungliga. Ibland kan man behöva partialintegrera upprepade gånger. &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.2''' Inversa substitutioner. Läs exempel 1-6. &amp;quot;The $\tan(\theta/2)$ substitution&amp;quot; ingår inte här, men för den som har tid och lust kan det vara intressant att ta en närmare titt på denna speciella substitution.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.2''' Inversa substitutioner. Läs exempel 1-6. &amp;quot;The $\tan(\theta/2)$ substitution&amp;quot; ingår inte här, men för den som har tid och lust kan det vara intressant att ta en närmare titt på denna speciella substitution.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.3''' Här tittar vi på hur man integrerar rationella funktioner, dvs funktioner som är en kvot mellan två polynom. Vi tar i samband med detta upp sk partialbråksuppdelning som förenklar integrationen av en rationell funktion. Läs exempel 1-8. I exempel 3-4 har nämnaren skilda (enkla) nollställen. Om någon faktor i nämnaren saknar reella nollställen, t ex $(x^2+1)$ måste man göra en annan ansats, som i exempel 5-6. I exempel 7-8 visas vad som händer om någon av faktorerna i nämnaren förekommer flera gånger (dvs nämnaren har multipla nollställen). Kom ihåg att den beskrivna tekniken endast fungerar då täljaren är av lägre grad än nämnaren, och därför bör man vid behov utföra en polynomdivision av det rationella uttrycket innan metoden används. &lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.1: 1 5 7 19 21.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.1: 1 5 7 19 21.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.2: 1 5 9 15 17.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.2: 1 5 9 15 17.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.3: 1 5 9 11 15 23.&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Om du har lust och tid över kan du göra följande &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Om du har lust och tid över kan du göra följande &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 20:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 17:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.1: 15 27 31.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.1: 15 27 31.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.2: 27 31 33 35.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.2: 27 31 33 35.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.3: 19 27 29 31.&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Tanjab</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=363&amp;oldid=prev</id>
		<title>Tanjab den 22 maj 2007 kl. 10.01</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=363&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2007-05-22T10:01:54Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 22 maj 2007 kl. 10.01&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;==PARTIELL INTEGRATION OCH INTEGRATION AV RATIONELLA UTTRYCK==&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;==PARTIELL INTEGRATION OCH INTEGRATION AV RATIONELLA UTTRYCK==&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag fortsätter vi med att leta efter primitiva funktioner och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;$\textit{&lt;/span&gt;partialintegration&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;}$ &lt;/span&gt;(&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen, om två funktioner $f$ och $g$ är kontinuerliga i intergrationsintervallet  och $F$ är en primitiv funktion till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag fortsätter vi med att leta efter primitiva funktioner och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas partialintegration (&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen, om två funktioner $f$ och $g$ är kontinuerliga i intergrationsintervallet  och $F$ är en primitiv funktion till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Denna regel för att &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;$\textit{&lt;/span&gt;integrera&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;}$ &lt;/span&gt;en produkt härleds lätt från regeln för att &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;$\textit{&lt;/span&gt;derivera&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;}$ &lt;/span&gt;en produkt: $(fg)'=f'g+fg'$. Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f(x)$ genom att betrakta den som produkten $1\cdot f(x)$, detta gör man tex i fallet $f(x)=\ln x$. Poängen är att man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som är enklare att beräkna än den ursprungliga. Ibland kan man behöva partialintegrera upprepade gånger. I avsnitt 6.3 går vi igenom integration av rationella uttryck.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Denna regel för att integrera en produkt härleds lätt från regeln för att derivera en produkt: $(fg)'=f'g+fg'$. Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f(x)$ genom att betrakta den som produkten $1\cdot f(x)$, detta gör man tex i fallet $f(x)=\ln x$. Poängen är att man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som är enklare att beräkna än den ursprungliga. Ibland kan man behöva partialintegrera upprepade gånger. I avsnitt 6.3 går vi igenom integration av rationella uttryck.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Tanjab</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=345&amp;oldid=prev</id>
		<title>Tanjab den 21 maj 2007 kl. 13.31</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=345&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2007-05-21T13:31:58Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 21 maj 2007 kl. 13.31&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 3:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 3:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag fortsätter vi med att leta efter primitiva funktioner och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas $\textit{partialintegration}$ (&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen, om två funktioner $f$ och $g$ är kontinuerliga i intergrationsintervallet  och $F$ är en primitiv funktion till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag fortsätter vi med att leta efter primitiva funktioner och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas $\textit{partialintegration}$ (&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen, om två funktioner $f$ och $g$ är kontinuerliga i intergrationsintervallet  och $F$ är en primitiv funktion till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Denna regel för att $\textit{integrera}$ en produkt härleds lätt från regeln för att $\textit{derivera}$ en produkt: $(fg)'=f'g+fg'$. Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f(x)$ genom att betrakta den som produkten $1\cdot f(x)$, detta gör man tex i fallet $f(x)=\ln x$. Poängen är att man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som är enklare att beräkna än den ursprungliga. Ibland kan man behöva partialintegrera upprepade gånger. &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Denna regel för att $\textit{integrera}$ en produkt härleds lätt från regeln för att $\textit{derivera}$ en produkt: $(fg)'=f'g+fg'$. Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f(x)$ genom att betrakta den som produkten $1\cdot f(x)$, detta gör man tex i fallet $f(x)=\ln x$. Poängen är att man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som är enklare att beräkna än den ursprungliga. Ibland kan man behöva partialintegrera upprepade gånger. I avsnitt 6.3 går vi igenom integration av rationella uttryck.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;I avsnitt 6.3 går vi igenom integration av rationella uttryck.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Tanjab</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=344&amp;oldid=prev</id>
		<title>Tanjab den 21 maj 2007 kl. 13.30</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=344&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2007-05-21T13:30:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 21 maj 2007 kl. 13.30&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 21:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 21:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;övningsuppgifter som är snäppet svårare: &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;övningsuppgifter som är snäppet svårare: &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.1: 15 27 31.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.1: 15 27 31.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.2: 27 31 35 &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;43&lt;/span&gt;. &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.2: 27 31 &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;33 &lt;/span&gt;35.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.3: 19 27 29 31.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.3: 19 27 29 31.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Tanjab</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=343&amp;oldid=prev</id>
		<title>Tanjab den 21 maj 2007 kl. 13.28</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=343&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2007-05-21T13:28:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 21 maj 2007 kl. 13.28&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 4:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 4:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Denna regel för att $\textit{integrera}$ en produkt härleds lätt från regeln för att $\textit{derivera}$ en produkt: $(fg)'=f'g+fg'$. Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f(x)$ genom att betrakta den som produkten $1\cdot f(x)$, detta gör man tex i fallet $f(x)=\ln x$. Poängen är att man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som är enklare att beräkna än den ursprungliga. Ibland kan man behöva partialintegrera upprepade gånger. &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Denna regel för att $\textit{integrera}$ en produkt härleds lätt från regeln för att $\textit{derivera}$ en produkt: $(fg)'=f'g+fg'$. Observera att man kan partialintegrera &amp;quot;en enda&amp;quot; funktion $f(x)$ genom att betrakta den som produkten $1\cdot f(x)$, detta gör man tex i fallet $f(x)=\ln x$. Poängen är att man efter partialintegrationen helst ska erhålla en integral som är enklare att beräkna än den ursprungliga. Ibland kan man behöva partialintegrera upprepade gånger. &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;I avsnitt 6.3 går vi igenom integration av rationella uttryck.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.1''' Partialintegration. Läs exempel 1, 2, 5 och 6.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 12:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 14:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.1:&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.1: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1 5 7 19 21.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.2: &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.2: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1 5 9 15 17.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.3: &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.3: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1 5 9 11 15 23.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Om du har lust och tid över kan du göra följande &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Om du har lust och tid över kan du göra följande &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;övningsuppgifter som är snäppet svårare: &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;övningsuppgifter som är snäppet svårare: &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.1:&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.1: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;15 27 31.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.2: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.2: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;27 31 35 43. &lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.3:&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;*6.3: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;19 27 29 31.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Tanjab</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=342&amp;oldid=prev</id>
		<title>Tanjab den 21 maj 2007 kl. 13.19</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=342&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2007-05-21T13:19:02Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 21 maj 2007 kl. 13.19&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 9:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 9:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.2''' Inversa substitutioner. Läs exempel 1-6. &amp;quot;The $\tan(\theta/2)$ substitution&amp;quot; ingår inte här, men för den som har tid och lust kan det vara intressant att ta en närmare titt på denna speciella substitution.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.2''' Inversa substitutioner. Läs exempel 1-6. &amp;quot;The $\tan(\theta/2)$ substitution&amp;quot; ingår inte här, men för den som har tid och lust kan det vara intressant att ta en närmare titt på denna speciella substitution.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.3''' Här tittar vi på hur man integrerar rationella funktioner, dvs funktioner som är en kvot mellan två polynom. Vi tar i samband med detta upp sk &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;$\textit{&lt;/span&gt;partialbråksuppdelning&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;}$ &lt;/span&gt;som förenklar integrationen av en rationell funktion. Läs exempel 1-8. I exempel 3-4 har nämnaren skilda nollställen. Om någon faktor i nämnaren saknar reella nollställen, t ex $(x^2+1)$ måste man göra en annan ansats, som i exempel 5-6. I exempel 7-8 visas vad som händer om någon av faktorerna i nämnaren förekommer flera gånger. Kom ihåg att den beskrivna tekniken endast fungerar då täljaren är av lägre grad än nämnaren, och därför bör man vid behov utföra en polynomdivision av det rationella uttrycket innan metoden används. &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.3''' Här tittar vi på hur man integrerar rationella funktioner, dvs funktioner som är en kvot mellan två polynom. Vi tar i samband med detta upp sk partialbråksuppdelning som förenklar integrationen av en rationell funktion. Läs exempel 1-8. I exempel 3-4 har nämnaren skilda &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;(enkla) &lt;/span&gt;nollställen. Om någon faktor i nämnaren saknar reella nollställen, t ex $(x^2+1)$ måste man göra en annan ansats, som i exempel 5-6. I exempel 7-8 visas vad som händer om någon av faktorerna i nämnaren förekommer flera gånger &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;(dvs nämnaren har multipla nollställen)&lt;/span&gt;. Kom ihåg att den beskrivna tekniken endast fungerar då täljaren är av lägre grad än nämnaren, och därför bör man vid behov utföra en polynomdivision av det rationella uttrycket innan metoden används. &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Tanjab</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=341&amp;oldid=prev</id>
		<title>Tanjab den 21 maj 2007 kl. 13.16</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php?title=Dag_14&amp;diff=341&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2007-05-21T13:16:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 21 maj 2007 kl. 13.16&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;==PARTIELL INTEGRATION==&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;==PARTIELL INTEGRATION &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;OCH INTEGRATION AV RATIONELLA UTTRYCK&lt;/span&gt;==&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag fortsätter vi med att leta efter primitiva funktioner och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas $\textit{partialintegration}$ (&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen, om två funktioner $f$ och $g$ är kontinuerliga i intergrationsintervallet  och $F$ är en primitiv funktion till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag fortsätter vi med att leta efter primitiva funktioner och beräkna integraler! Framför allt introducerar vi en metod som kallas $\textit{partialintegration}$ (&amp;quot;integration by parts&amp;quot;). Nämligen, om två funktioner $f$ och $g$ är kontinuerliga i intergrationsintervallet  och $F$ är en primitiv funktion till $f$ så gäller: $\int f(x)g(x)dx=F(x)g(x)-\int F(x)g'(x)dx$.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 9:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 9:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.2''' Inversa substitutioner. Läs exempel 1-6. &amp;quot;The $\tan(\theta/2)$ substitution&amp;quot; ingår inte här, men för den som har tid och lust kan det vara intressant att ta en närmare titt på denna speciella substitution.&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.2''' Inversa substitutioner. Läs exempel 1-6. &amp;quot;The $\tan(\theta/2)$ substitution&amp;quot; ingår inte här, men för den som har tid och lust kan det vara intressant att ta en närmare titt på denna speciella substitution.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.3''' Här tittar vi på hur man integrerar rationella funktioner, dvs funktioner som är en kvot mellan två polynom. Vi tar i samband med detta upp sk $\textit{partialbråksuppdelning}$ som förenklar integrationen av en rationell funktion. Läs exempel 1-8. I exempel 3-4 har nämnaren skilda nollställen. Om någon faktor i nämnaren saknar reella nollställen, t ex $x^2+1$ måste man göra en annan ansats, som i exempel 5-6. I exempel 7-8 visas vad som händer om någon av faktorerna i nämnaren förekommer flera gånger. Kom ihåg att den beskrivna tekniken endast fungerar då täljaren är av lägre grad än nämnaren, och därför bör man vid behov utföra en polynomdivision av det rationella uttrycket innan metoden används. &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;'''6.3''' Här tittar vi på hur man integrerar rationella funktioner, dvs funktioner som är en kvot mellan två polynom. Vi tar i samband med detta upp sk $\textit{partialbråksuppdelning}$ som förenklar integrationen av en rationell funktion. Läs exempel 1-8. I exempel 3-4 har nämnaren skilda nollställen. Om någon faktor i nämnaren saknar reella nollställen, t ex $&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;(&lt;/span&gt;x^2+1&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;)&lt;/span&gt;$ måste man göra en annan ansats, som i exempel 5-6. I exempel 7-8 visas vad som händer om någon av faktorerna i nämnaren förekommer flera gånger. Kom ihåg att den beskrivna tekniken endast fungerar då täljaren är av lägre grad än nämnaren, och därför bör man vid behov utföra en polynomdivision av det rationella uttrycket innan metoden används. &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Tanjab</name></author>	</entry>

	</feed>