<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/skins/common/feed.css?42b"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
	<channel>
		<title>Dag 1 - Versionshistorik</title>
		<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;action=history</link>
		<description>Versionshistorik för denna sida på wikin</description>
		<language>sv</language>
		<generator>MediaWiki 1.9.3</generator>
		<lastBuildDate>Thu, 07 May 2026 11:30:39 GMT</lastBuildDate>
		<item>
			<title>Tanjab den 24 maj 2007 kl. 09.21</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;diff=92&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 24 maj 2007 kl. 09.21&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;==KURVOR PÅ PARAMETERFORM. YTOR I RUMMET==&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;==KURVOR PÅ PARAMETERFORM. YTOR I RUMMET==&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag inleder du en &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;fantastisk &lt;/span&gt;resa! Du kommer &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;nu &lt;/span&gt;att lära dig handskas med funktioner av flera variabler &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;och &lt;/span&gt;tillhörande &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;differentialkalkyl &lt;/span&gt;och integralkalkyl. &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag inleder du en &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;mycket intressant &lt;/span&gt;resa &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;ut i det flerdimensionella rummet&lt;/span&gt;! Du kommer att lära dig handskas med funktioner av flera variabler &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;med &lt;/span&gt;tillhörande &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;differential- &lt;/span&gt;och integralkalkyl&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;, och efter avslutad kurs kommer du att kunna räkna på lika många dimensioner som sommarlovet har dagar.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Vi kommer även att ägna oss åt den fascinerande vektoranalysen, som utgör det ultimata instrumentet för att förstå och beskriva viktiga fysikaliska processer, även om vi i detta fall håller oss till de vanliga tre dimensionerna&lt;/span&gt;. &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Säkert har du under din uppväxt många gånger undrat vilket arbete som egentligen uträttas när en partikel rör sig längs en kurva i ett kraftfält, men du har varit förhindrad av det faktum att du inte kunnat parametrisera kurvan på ett vettigt sätt - men idag kommer äntligen alla bitarna att falla på plats och din sanna forskarnatur kommer &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;äntligen &lt;/span&gt;att blomma ut i sin fulla potential när du läst avsnitt 8.2-8.4! Du kommer efter kursens avslutande att förundras över hur du faktiskt klarade av att tolka din omvärld utan den oumbärliga vektoranalys som ingår här. Och hur kunde du fatta några vettiga beslut utan att kunna optimera med bivillkor?&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Säkert har du under din uppväxt många gånger undrat vilket arbete som egentligen uträttas när en partikel rör sig längs en kurva i ett kraftfält, men du har varit förhindrad av det faktum att du inte kunnat parametrisera kurvan på ett vettigt sätt - men idag kommer äntligen alla bitarna att falla på plats och din sanna forskarnatur kommer att blomma ut i sin fulla potential när du läst avsnitt 8.2-8.4! Du kommer efter kursens avslutande att förundras över hur du faktiskt klarade av att tolka din omvärld utan den oumbärliga vektoranalys som ingår här. Och hur kunde du fatta några vettiga beslut utan att kunna optimera med bivillkor?&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;En funktions beroende av flera variabler är inget märkvärdigt. Din ambition $A$ att klara av denna kurs kan tex illustreras med en funktion av flera variabler - bla vilka förkunskaper $f$ du har, ditt intresse $i$, lärarens kompetens $k$, hur soligt det är ute $s$ (ska du verkligen sitta inne och plugga?), om du får pengar av $CSN$ osv, och då kan du (utan att här gå in på exakt hur det detaljerade beroendet ser ut för varje variabel, det får du göra själv), skriva ner din individuella ambitionsfunktion: $A=A(f, i, k, s, CSN)$. Och på samma sätt kan kvalitén på doktorsavhandlingen hos en hårt arbetande doktorand vara en funktion av flera saker, som de ovanstående (fast man måste betala tillbaka pengar till CSN istället för att få dem) men här även antalet mögelarter $m$ bakom ens spis, vilket är en direkt konsekvens av flera års försummelse av hushållsarbetet till förmån för forskningen. Om man har tur utgör $m$ också underlag för en helt ny avhandling (i mikrobiologi) och då kan man ta dubbel examen!&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;En funktions beroende av flera variabler är inget märkvärdigt. Din ambition $A$ att klara av denna kurs kan tex illustreras med en funktion av flera variabler - bla vilka förkunskaper $f$ du har, ditt intresse $i$, lärarens kompetens $k$, hur soligt det är ute $s$ (ska du verkligen sitta inne och plugga?), om du får pengar av $CSN$ osv, och då kan du (utan att här gå in på exakt hur det detaljerade beroendet ser ut för varje variabel, det får du göra själv), skriva ner din individuella ambitionsfunktion: $A=A(f, i, k, s, CSN)$. Och på samma sätt kan kvalitén på doktorsavhandlingen hos en hårt arbetande doktorand vara en funktion av flera saker, som de ovanstående (fast man måste betala tillbaka pengar till CSN istället för att få dem) men här även antalet mögelarter $m$ bakom ens spis, vilket är en direkt konsekvens av flera års försummelse av hushållsarbetet till förmån för forskningen. Om man har tur utgör $m$ också underlag för en helt ny avhandling (i mikrobiologi) och då kan man ta dubbel examen!&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Thu, 24 May 2007 09:21:46 GMT</pubDate>			<dc:creator>Tanjab</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php/Diskussion:Dag_1</comments>		</item>
		<item>
			<title>Tanjab den 23 maj 2007 kl. 13.57</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;diff=60&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 23 maj 2007 kl. 13.57&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 5:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 5:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Säkert har du under din uppväxt många gånger undrat vilket arbete som egentligen uträttas när en partikel rör sig längs en kurva i ett kraftfält, men du har varit förhindrad av det faktum att du inte kunnat parametrisera kurvan på ett vettigt sätt - men idag kommer äntligen alla bitarna att falla på plats och din sanna forskarnatur kommer äntligen att blomma ut i sin fulla potential när du läst avsnitt 8.2-8.4! Du kommer efter kursens avslutande att förundras över hur du faktiskt klarade av att tolka din omvärld utan den oumbärliga vektoranalys som ingår här. Och hur kunde du fatta några vettiga beslut utan att kunna optimera med bivillkor?&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Säkert har du under din uppväxt många gånger undrat vilket arbete som egentligen uträttas när en partikel rör sig längs en kurva i ett kraftfält, men du har varit förhindrad av det faktum att du inte kunnat parametrisera kurvan på ett vettigt sätt - men idag kommer äntligen alla bitarna att falla på plats och din sanna forskarnatur kommer äntligen att blomma ut i sin fulla potential när du läst avsnitt 8.2-8.4! Du kommer efter kursens avslutande att förundras över hur du faktiskt klarade av att tolka din omvärld utan den oumbärliga vektoranalys som ingår här. Och hur kunde du fatta några vettiga beslut utan att kunna optimera med bivillkor?&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;En funktions beroende av flera variabler är inget märkvärdigt. Din ambition $A$ att klara av denna kurs kan tex illustreras med en funktion av flera variabler - bla vilka förkunskaper $f$ du har, ditt intresse $i$, lärarens kompetens $k$, hur soligt det är ute $s$ (ska du verkligen sitta inne och plugga?), om du får pengar av $CSN$ osv, och då kan du (utan att här gå in på exakt hur det detaljerade beroendet ser ut för varje variabel, det får du göra själv), skriva ner din individuella ambitionsfunktion: $A=A(f, i, k, s, CSN)$.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;En funktions beroende av flera variabler är inget märkvärdigt. Din ambition $A$ att klara av denna kurs kan tex illustreras med en funktion av flera variabler - bla vilka förkunskaper $f$ du har, ditt intresse $i$, lärarens kompetens $k$, hur soligt det är ute $s$ (ska du verkligen sitta inne och plugga?), om du får pengar av $CSN$ osv, och då kan du (utan att här gå in på exakt hur det detaljerade beroendet ser ut för varje variabel, det får du göra själv), skriva ner din individuella ambitionsfunktion: $A=A(f, i, k, s, CSN)$. Och på samma sätt kan kvalitén på doktorsavhandlingen hos en hårt arbetande doktorand vara en funktion av flera saker, som de ovanstående (fast man måste betala tillbaka pengar till CSN istället för att få dem) men här även antalet mögelarter $m$ bakom ens spis, vilket är en direkt konsekvens av flera års försummelse av hushållsarbetet till förmån för forskningen. Om man har tur utgör $m$ också underlag för en helt ny avhandling (i mikrobiologi) och då kan man ta dubbel examen!&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Och på samma sätt kan kvalitén på doktorsavhandlingen hos en hårt arbetande doktorand vara en funktion av flera saker, som de ovanstående (fast man måste betala tillbaka pengar till CSN istället för att få dem) men här även antalet mögelarter $m$ bakom ens spis, vilket är en direkt konsekvens av flera års försummelse av hushållsarbetet till förmån för forskningen. Om man har tur utgör $m$ också underlag för en helt ny avhandling (i mikrobiologi) och då kan man ta dubbel examen!&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*'''8.2-8.4''' Här lär du dig att handskas med kurvor på ''parameterform''. Man kan ange koordinaterna för punkterna på en kurva i planet som funktioner av en parameter. Säkert vet du redan att enhetscirkeln har ekvationen $x^2+y^2=1$, men att man också kan skriva $(x,y)=(\cos t, \sin t)$, där $x$ och $y$ är funktioner av den oberoende variabeln (''parametern'') $t\in [0,360]$. Läs igenom avsnitt 8.2-8.3 samt avsnitt 8.4 fram till och med exempel 1 (om båglängden av en parametriserad kurva i planet, areaberäkningar utför vi senare med hjälp av Greens formel i avsnitt 16.3). &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;*'''8.2-8.4''' Här lär du dig att handskas med kurvor på ''parameterform''. Man kan ange koordinaterna för punkterna på en kurva i planet som funktioner av en parameter. Säkert vet du redan att enhetscirkeln har ekvationen $x^2+y^2=1$, men att man också kan skriva $(x,y)=(\cos t, \sin t)$, där $x$ och $y$ är funktioner av den oberoende variabeln (''parametern'') $t\in [0,360]$. Läs igenom avsnitt 8.2-8.3 samt avsnitt 8.4 fram till och med exempel 1 (om båglängden av en parametriserad kurva i planet, areaberäkningar utför vi senare med hjälp av Greens formel i avsnitt 16.3). &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 23 May 2007 13:57:59 GMT</pubDate>			<dc:creator>Tanjab</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php/Diskussion:Dag_1</comments>		</item>
		<item>
			<title>Tanjab den 23 maj 2007 kl. 13.25</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;diff=56&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 23 maj 2007 kl. 13.25&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;==KURVOR PÅ PARAMETERFORM. YTOR I RUMMET&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;==KURVOR PÅ PARAMETERFORM. YTOR I RUMMET&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;==&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag inleder du en fantastisk resa! Du kommer nu att lära dig handskas med funktioner av flera variabler och tillhörande differentialkalkyl och integralkalkyl. &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag inleder du en fantastisk resa! Du kommer nu att lära dig handskas med funktioner av flera variabler och tillhörande differentialkalkyl och integralkalkyl. &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 23 May 2007 13:25:48 GMT</pubDate>			<dc:creator>Tanjab</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php/Diskussion:Dag_1</comments>		</item>
		<item>
			<title>Tanjab den 23 maj 2007 kl. 13.25</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;diff=55&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 23 maj 2007 kl. 13.25&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;==KURVOR PÅ PARAMETERFORM. YTOR I RUMMET&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag inleder du en fantastisk resa! Du kommer nu att lära dig handskas med funktioner av flera variabler och tillhörande differentialkalkyl och integralkalkyl. &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag inleder du en fantastisk resa! Du kommer nu att lära dig handskas med funktioner av flera variabler och tillhörande differentialkalkyl och integralkalkyl. &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 23 May 2007 13:25:40 GMT</pubDate>			<dc:creator>Tanjab</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php/Diskussion:Dag_1</comments>		</item>
		<item>
			<title>Tanjab den 23 maj 2007 kl. 13.21</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;diff=54&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 23 maj 2007 kl. 13.21&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 12:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 12:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.2: &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.2: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1 5 7.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.3: &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.3: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1 9.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.4: &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.4: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1 3 7.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 10.1:&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 10.1: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;13 15 17 33.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 10.5:&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 10.5: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1 7 15.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Om du har lust och tid över kan du göra följande &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Om du har lust och tid över kan du göra följande &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;övningsuppgifter som är snäppet svårare: &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;övningsuppgifter som är snäppet svårare: &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.2: &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.2: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;11 13 15.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.3: &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.3: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;17 21 25.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.4: &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 8.4: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;9.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 10.1:&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 10.1: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;27 31.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* 10.5:&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* 10.5: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;17 19 21.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 23 May 2007 13:21:11 GMT</pubDate>			<dc:creator>Tanjab</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php/Diskussion:Dag_1</comments>		</item>
		<item>
			<title>Tanjab den 23 maj 2007 kl. 13.09</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;diff=53&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 23 maj 2007 kl. 13.09&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 7:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 7:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Och på samma sätt kan kvalitén på doktorsavhandlingen hos en hårt arbetande doktorand vara en funktion av flera saker, som de ovanstående (fast man måste betala tillbaka pengar till CSN istället för att få dem) men här även antalet mögelarter $m$ bakom ens spis, vilket är en direkt konsekvens av flera års försummelse av hushållsarbetet till förmån för forskningen. Om man har tur utgör $m$ också underlag för en helt ny avhandling (i mikrobiologi) och då kan man ta dubbel examen!&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Och på samma sätt kan kvalitén på doktorsavhandlingen hos en hårt arbetande doktorand vara en funktion av flera saker, som de ovanstående (fast man måste betala tillbaka pengar till CSN istället för att få dem) men här även antalet mögelarter $m$ bakom ens spis, vilket är en direkt konsekvens av flera års försummelse av hushållsarbetet till förmån för forskningen. Om man har tur utgör $m$ också underlag för en helt ny avhandling (i mikrobiologi) och då kan man ta dubbel examen!&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;'''8.2-8.4''' Här lär du dig att handskas med kurvor på ''parameterform''. Man kan ange koordinaterna för punkterna på en kurva i planet som funktioner av en parameter. Säkert vet du redan att enhetscirkeln har ekvationen $x^2+y^2=1$, men att man också kan skriva $(x,y)=(\cos t, \sin t)$, där $x$ och $y$ är funktioner av den oberoende variabeln (''parametern'') $t\in [0,360]$. Läs igenom avsnitt 8.2-8.3 samt avsnitt 8.4 fram till och med exempel 1 (om båglängden av en parametriserad kurva i planet, areaberäkningar utför vi senare med hjälp av Greens formel i avsnitt 16.3). &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;*&lt;/span&gt;'''8.2-8.4''' Här lär du dig att handskas med kurvor på ''parameterform''. Man kan ange koordinaterna för punkterna på en kurva i planet som funktioner av en parameter. Säkert vet du redan att enhetscirkeln har ekvationen $x^2+y^2=1$, men att man också kan skriva $(x,y)=(\cos t, \sin t)$, där $x$ och $y$ är funktioner av den oberoende variabeln (''parametern'') $t\in [0,360]$. Läs igenom avsnitt 8.2-8.3 samt avsnitt 8.4 fram till och med exempel 1 (om båglängden av en parametriserad kurva i planet, areaberäkningar utför vi senare med hjälp av Greens formel i avsnitt 16.3). &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;'''10.1''' och '''10.5''' I 10.1 ges bra exempel på hur ekvationerna ser ut för några typiska tvådimensionella ytor i rummet, och i 10.5 går vi igenom kvadratiska ytor, dvs ytor som representeras av speciella andragradsekvationer i tre variabler, tex sfärer, cylindrar och koner.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;*&lt;/span&gt;'''10.1''' och '''10.5''' I 10.1 ges bra exempel på hur ekvationerna ser ut för några typiska tvådimensionella ytor i rummet, och i 10.5 går vi igenom kvadratiska ytor, dvs ytor som representeras av speciella andragradsekvationer i tre variabler, tex sfärer, cylindrar och koner.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1&lt;/span&gt;.2: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;7 13 17 23 55 67.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;8&lt;/span&gt;.2: &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1&lt;/span&gt;.3: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;3 7 9 11 13&lt;/span&gt;. &lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;8&lt;/span&gt;.3: &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;* 8&lt;/span&gt;.&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;4: &lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;* 10.1:&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;* 10.5:&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Om du har lust och tid över kan du göra följande &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Om du har lust och tid över kan du göra följande &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;övningsuppgifter som är snäppet svårare: &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;övningsuppgifter som är snäppet svårare: &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1&lt;/span&gt;.2: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;25 27 29 57 67. &lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;8&lt;/span&gt;.2: &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;* &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;1&lt;/span&gt;.3: &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;27 29 31&lt;/span&gt;.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;* &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;8&lt;/span&gt;.3: &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;* 8&lt;/span&gt;.&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;4: &lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;* 10.1:&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;* 10.5:&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 23 May 2007 13:09:18 GMT</pubDate>			<dc:creator>Tanjab</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php/Diskussion:Dag_1</comments>		</item>
		<item>
			<title>Tanjab den 23 maj 2007 kl. 13.07</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;diff=52&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 23 maj 2007 kl. 13.07&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 9:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 9:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''8.2-8.4''' Här lär du dig att handskas med kurvor på ''parameterform''. Man kan ange koordinaterna för punkterna på en kurva i planet som funktioner av en parameter. Säkert vet du redan att enhetscirkeln har ekvationen $x^2+y^2=1$, men att man också kan skriva $(x,y)=(\cos t, \sin t)$, där $x$ och $y$ är funktioner av den oberoende variabeln (''parametern'') $t\in [0,360]$. Läs igenom avsnitt 8.2-8.3 samt avsnitt 8.4 fram till och med exempel 1 (om båglängden av en parametriserad kurva i planet, areaberäkningar utför vi senare med hjälp av Greens formel i avsnitt 16.3). &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''8.2-8.4''' Här lär du dig att handskas med kurvor på ''parameterform''. Man kan ange koordinaterna för punkterna på en kurva i planet som funktioner av en parameter. Säkert vet du redan att enhetscirkeln har ekvationen $x^2+y^2=1$, men att man också kan skriva $(x,y)=(\cos t, \sin t)$, där $x$ och $y$ är funktioner av den oberoende variabeln (''parametern'') $t\in [0,360]$. Läs igenom avsnitt 8.2-8.3 samt avsnitt 8.4 fram till och med exempel 1 (om båglängden av en parametriserad kurva i planet, areaberäkningar utför vi senare med hjälp av Greens formel i avsnitt 16.3). &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;'''10.1''' och '''10.5''' &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;Analytisk geometri och kvadratiska ytor. &lt;/span&gt;I 10.1 ges bra exempel på hur ekvationerna ser ut för några typiska tvådimensionella ytor i rummet&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;. I &lt;/span&gt;10.5 går vi igenom kvadratiska ytor, dvs ytor som representeras av &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;andragrads-ekvationer &lt;/span&gt;i tre variabler, tex sfärer, cylindrar och koner.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;'''10.1''' och '''10.5''' I 10.1 ges bra exempel på hur ekvationerna ser ut för några typiska tvådimensionella ytor i rummet&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;, och i &lt;/span&gt;10.5 går vi igenom kvadratiska ytor, dvs ytor som representeras av &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;speciella andragradsekvationer &lt;/span&gt;i tre variabler, tex sfärer, cylindrar och koner.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 23 May 2007 13:07:47 GMT</pubDate>			<dc:creator>Tanjab</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php/Diskussion:Dag_1</comments>		</item>
		<item>
			<title>Tanjab den 23 maj 2007 kl. 13.05</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;diff=51&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 23 maj 2007 kl. 13.05&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 6:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 6:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Och på samma sätt kan kvalitén på doktorsavhandlingen hos en hårt arbetande doktorand vara en funktion av flera saker, som de ovanstående (fast man måste betala tillbaka pengar till CSN istället för att få dem) men här även antalet mögelarter $m$ bakom ens spis, vilket är en direkt konsekvens av flera års försummelse av hushållsarbetet till förmån för forskningen. Om man har tur utgör $m$ också underlag för en helt ny avhandling (i mikrobiologi) och då kan man ta dubbel examen!&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Och på samma sätt kan kvalitén på doktorsavhandlingen hos en hårt arbetande doktorand vara en funktion av flera saker, som de ovanstående (fast man måste betala tillbaka pengar till CSN istället för att få dem) men här även antalet mögelarter $m$ bakom ens spis, vilket är en direkt konsekvens av flera års försummelse av hushållsarbetet till förmån för forskningen. Om man har tur utgör $m$ också underlag för en helt ny avhandling (i mikrobiologi) och då kan man ta dubbel examen!&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Med en ''funktion'' $f$ menar vi en ''regel'' som till varje punkt $x=(x_1,x_2,...,x_n)\in\mathbb{R}^n$ ordnar en punkt (ett värde) $y=(y_1,y_2,...,y_m)\in\mathbb{R}^m.$ Dvs $f(x)=(f_1(x),f_2(x),...,f_m(x))=(y_1,y_2,...,y_m)$, där $x=(x_1,x_2,...,x_n)$. $\mathbb{R}^3$ är det vanliga tredimensionella rummet. Om $m=1$ kallar vi $f$ för ''reellvärd'' och om $m&amp;gt;1$ sägs $f$ vara ''vektorvärd'' (med $m$ st reellvärda komponenter).&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''8.2-8.4''' Här lär du dig att handskas med kurvor på ''parameterform''. Man kan ange koordinaterna för punkterna på en kurva i planet som funktioner av en parameter. Säkert vet du redan att enhetscirkeln har ekvationen $x^2+y^2=1$, men att man också kan skriva $(x,y)=(\cos t, \sin t)$, där $x$ och $y$ är funktioner av den oberoende variabeln (''parametern'') $t\in [0,360]$. Läs igenom avsnitt 8.2-8.3 samt avsnitt 8.4 fram till och med exempel 1 (om båglängden av en parametriserad kurva i planet, areaberäkningar utför vi senare med hjälp av Greens formel i avsnitt 16.3). &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''8.2-8.4''' Här lär du dig att handskas med kurvor på ''parameterform''. Man kan ange koordinaterna för punkterna på en kurva i planet som funktioner av en parameter. Säkert vet du redan att enhetscirkeln har ekvationen $x^2+y^2=1$, men att man också kan skriva $(x,y)=(\cos t, \sin t)$, där $x$ och $y$ är funktioner av den oberoende variabeln (''parametern'') $t\in [0,360]$. Läs igenom avsnitt 8.2-8.3 samt avsnitt 8.4 fram till och med exempel 1 (om båglängden av en parametriserad kurva i planet, areaberäkningar utför vi senare med hjälp av Greens formel i avsnitt 16.3). &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;'''10.1''' och '''10.5''' Analytisk geometri och kvadratiska ytor. I 10.1 ges &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;en introduktion till &lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;'''10.1''' och '''10.5''' Analytisk geometri och kvadratiska ytor. I 10.1 ges &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;bra exempel på hur ekvationerna ser ut för några typiska tvådimensionella ytor i rummet. I 10.5 går vi igenom kvadratiska ytor, dvs ytor som representeras av andragrads-ekvationer i tre variabler, tex sfärer, cylindrar och koner.&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Gör följande övningsuppgifter:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 23 May 2007 13:05:45 GMT</pubDate>			<dc:creator>Tanjab</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php/Diskussion:Dag_1</comments>		</item>
		<item>
			<title>Tanjab den 23 maj 2007 kl. 12.54</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;diff=49&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 23 maj 2007 kl. 12.54&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag inleder du en fantastisk resa! Du kommer nu att lära dig handskas med funktioner av flera variabler och tillhörande differentialkalkyl och integralkalkyl&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;. Med en ''funktion'' $f$ menar vi en ''regel'' som till varje punkt $x=(x_1,x_2,...,x_n)\in\mathbb{R}^n$ ordnar en punkt (ett värde) $y=(y_1,y_2,...,y_m)\in\mathbb{R}^m$. Dvs $f(x)=(f_1(x),f_2(x),...,f_m(x))=(y_1,y_2,...,y_m)$, där $x=(x_1,x_2,...,x_n)$. $\mathbb{R}^3$ är det vanliga tredimensionella rummet. Om $m=1$ kallar vi $f$ för ''reellvärd'' och om $m&amp;gt;1$ sägs $f$ vara ''vektorvärd'' (med $m$ st reellvärda komponenter)&lt;/span&gt;.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag inleder du en fantastisk resa! Du kommer nu att lära dig handskas med funktioner av flera variabler och tillhörande differentialkalkyl och integralkalkyl. &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Säkert har du under din uppväxt många gånger undrat vilket arbete som egentligen uträttas när en partikel rör sig längs en kurva i ett kraftfält, men du har varit förhindrad av det faktum att du inte kunnat parametrisera kurvan på ett vettigt sätt - men idag kommer äntligen alla bitarna att falla på plats och din sanna forskarnatur kommer äntligen att blomma ut i sin fulla potential när du läst avsnitt 8.2-8.4! Du kommer efter kursens avslutande att förundras över hur du faktiskt klarade av att tolka din omvärld utan den oumbärliga vektoranalys som ingår här. Och hur kunde du fatta några vettiga beslut utan att kunna optimera med bivillkor?&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Säkert har du under din uppväxt många gånger undrat vilket arbete som egentligen uträttas när en partikel rör sig längs en kurva i ett kraftfält, men du har varit förhindrad av det faktum att du inte kunnat parametrisera kurvan på ett vettigt sätt - men idag kommer äntligen alla bitarna att falla på plats och din sanna forskarnatur kommer äntligen att blomma ut i sin fulla potential när du läst avsnitt 8.2-8.4! Du kommer efter kursens avslutande att förundras över hur du faktiskt klarade av att tolka din omvärld utan den oumbärliga vektoranalys som ingår här. Och hur kunde du fatta några vettiga beslut utan att kunna optimera med bivillkor?&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 6:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 6:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Och på samma sätt kan kvalitén på doktorsavhandlingen hos en hårt arbetande doktorand vara en funktion av flera saker, som de ovanstående (fast man måste betala tillbaka pengar till CSN istället för att få dem) men här även antalet mögelarter $m$ bakom ens spis, vilket är en direkt konsekvens av flera års försummelse av hushållsarbetet till förmån för forskningen. Om man har tur utgör $m$ också underlag för en helt ny avhandling (i mikrobiologi) och då kan man ta dubbel examen!&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Och på samma sätt kan kvalitén på doktorsavhandlingen hos en hårt arbetande doktorand vara en funktion av flera saker, som de ovanstående (fast man måste betala tillbaka pengar till CSN istället för att få dem) men här även antalet mögelarter $m$ bakom ens spis, vilket är en direkt konsekvens av flera års försummelse av hushållsarbetet till förmån för forskningen. Om man har tur utgör $m$ också underlag för en helt ny avhandling (i mikrobiologi) och då kan man ta dubbel examen!&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Med en ''funktion'' $f$ menar vi en ''regel'' som till varje punkt $x=(x_1,x_2,...,x_n)\in\mathbb{R}^n$ ordnar en punkt (ett värde) $y=(y_1,y_2,...,y_m)\in\mathbb{R}^m.$ Dvs $f(x)=(f_1(x),f_2(x),...,f_m(x))=(y_1,y_2,...,y_m)$, där $x=(x_1,x_2,...,x_n)$. $\mathbb{R}^3$ är det vanliga tredimensionella rummet. Om $m=1$ kallar vi $f$ för ''reellvärd'' och om $m&amp;gt;1$ sägs $f$ vara ''vektorvärd'' (med $m$ st reellvärda komponenter).&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''8.2-8.4''' Här lär du dig att handskas med kurvor på ''parameterform''. Man kan ange koordinaterna för punkterna på en kurva i planet som funktioner av en parameter. Säkert vet du redan att enhetscirkeln har ekvationen $x^2+y^2=1$, men att man också kan skriva $(x,y)=(\cos t, \sin t)$, där $x$ och $y$ är funktioner av den oberoende variabeln (''parametern'') $t\in [0,360]$. Läs igenom avsnitt 8.2-8.3 samt avsnitt 8.4 fram till och med exempel 1 (om båglängden av en parametriserad kurva i planet, areaberäkningar utför vi senare med hjälp av Greens formel i avsnitt 16.3). &lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;'''8.2-8.4''' Här lär du dig att handskas med kurvor på ''parameterform''. Man kan ange koordinaterna för punkterna på en kurva i planet som funktioner av en parameter. Säkert vet du redan att enhetscirkeln har ekvationen $x^2+y^2=1$, men att man också kan skriva $(x,y)=(\cos t, \sin t)$, där $x$ och $y$ är funktioner av den oberoende variabeln (''parametern'') $t\in [0,360]$. Läs igenom avsnitt 8.2-8.3 samt avsnitt 8.4 fram till och med exempel 1 (om båglängden av en parametriserad kurva i planet, areaberäkningar utför vi senare med hjälp av Greens formel i avsnitt 16.3). &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 23 May 2007 12:54:51 GMT</pubDate>			<dc:creator>Tanjab</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php/Diskussion:Dag_1</comments>		</item>
		<item>
			<title>Tanjab den 23 maj 2007 kl. 12.51</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php?title=Dag_1&amp;diff=48&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table border='0' width='98%' cellpadding='0' cellspacing='4' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' width='50%' align='center' style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Versionen från 23 maj 2007 kl. 12.51&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;strong&gt;Rad 1:&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag inleder du en fantastisk resa! Du kommer nu att lära dig handskas med funktioner av flera variabler och tillhörande differentialkalkyl och integralkalkyl. Med en ''funktion'' $f$ menar vi en regel som till varje punkt $x=(x_1,x_2,...,x_n)\in\mathbb{R}^n$ ordnar en punkt $y=(y_1,y_2,...,y_m)$. Dvs $f(x)=(f_1(x),f_2(x),...,f_m(x))=(y_1,y_2,...,y_m)&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;\in\mathbb{R}^m&lt;/span&gt;$, där $x=(x_1,x_2,...,x_n)$&lt;/td&gt;&lt;td&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; font-size: smaller;&quot;&gt;Idag inleder du en fantastisk resa! Du kommer nu att lära dig handskas med funktioner av flera variabler och tillhörande differentialkalkyl och integralkalkyl. Med en ''funktion'' $f$ menar vi en &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;''&lt;/span&gt;regel&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;'' &lt;/span&gt;som till varje punkt $x=(x_1,x_2,...,x_n)\in\mathbb{R}^n$ ordnar en punkt &lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;(ett värde) &lt;/span&gt;$y=(y_1,y_2,...,y_m)&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;\in\mathbb{R}^m&lt;/span&gt;$. Dvs $f(x)=(f_1(x),f_2(x),...,f_m(x))=(y_1,y_2,...,y_m)$, där $x=(x_1,x_2,...,x_n)$&lt;span style=&quot;color: red; font-weight: bold;&quot;&gt;. $\mathbb{R}^3$ är det vanliga tredimensionella rummet. Om $m=1$ kallar vi $f$ för ''reellvärd'' och om $m&amp;gt;1$ sägs $f$ vara ''vektorvärd'' (med $m$ st reellvärda komponenter).&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Säkert har du under din uppväxt många gånger undrat vilket arbete som egentligen uträttas när en partikel rör sig längs en kurva i ett kraftfält, men du har varit förhindrad av det faktum att du inte kunnat parametrisera kurvan på ett vettigt sätt - men idag kommer äntligen alla bitarna att falla på plats och din sanna forskarnatur kommer äntligen att blomma ut i sin fulla potential när du läst avsnitt 8.2-8.4! Du kommer efter kursens avslutande att förundras över hur du faktiskt klarade av att tolka din omvärld utan den oumbärliga vektoranalys som ingår här. Och hur kunde du fatta några vettiga beslut utan att kunna optimera med bivillkor?&lt;/td&gt;&lt;td&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; font-size: smaller;&quot;&gt;Säkert har du under din uppväxt många gånger undrat vilket arbete som egentligen uträttas när en partikel rör sig längs en kurva i ett kraftfält, men du har varit förhindrad av det faktum att du inte kunnat parametrisera kurvan på ett vettigt sätt - men idag kommer äntligen alla bitarna att falla på plats och din sanna forskarnatur kommer äntligen att blomma ut i sin fulla potential när du läst avsnitt 8.2-8.4! Du kommer efter kursens avslutande att förundras över hur du faktiskt klarade av att tolka din omvärld utan den oumbärliga vektoranalys som ingår här. Och hur kunde du fatta några vettiga beslut utan att kunna optimera med bivillkor?&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 23 May 2007 12:51:13 GMT</pubDate>			<dc:creator>Tanjab</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/5b4048_0701/index.php/Diskussion:Dag_1</comments>		</item>
	</channel>
</rss>