5. Filer
Programmeringsteknik
Versionen från 26 juni 2007 kl. 09.53 (redigera) KTH.SE:u1ndpe5c (Diskussion | bidrag) (Ny sida: ==Filer== <p>Information som man vill ha kvar på en dator sparas på fil. Det kan t ex röra sig om ett brev som har skapats med hjälp av ett ordbehandlingsprogram...) ← Gå till föregående ändring |
Nuvarande version (11 februari 2008 kl. 10.26) (redigera) (ogör) KTH.SE:u1rp004j (Diskussion | bidrag) m |
||
(20 mellanliggande versioner visas inte.) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
==Filer== | ==Filer== | ||
- | <p>Information som man vill ha kvar på en dator sparas på fil. Det kan t ex röra sig om ett brev som har skapats med hjälp av ett ordbehandlingsprogram, en bild som har skapats av ett ritningsprogram eller en kamera osv. Filer sparas på långtidsminnen som t ex datorns skivminne (hårddisken). När man sparat en fil på hårddisken kommer filen att finnas kvar där även när man har startat om datorn eller t ex när det blir strömavbrott. Därför är det bra att spara den programkod man skriver på en fil för senare bearbetning. Dels för att det sällan blir rätt första gången, dels för att när man väl provkört kommer man på fler saker man önskar av programmet. </p> | + | Information som man vill ha kvar på en dator sparas på fil. Det kan t ex röra sig om ett brev som har skapats med hjälp av ett ordbehandlingsprogram, en bild som har skapats av ett ritningsprogram eller en kamera osv. Filer sparas på långtidsminnen som t ex datorns skivminne (hårddisken). När man sparat en fil på hårddisken kommer filen att finnas kvar där även när man har startat om datorn eller t ex när det blir strömavbrott. Därför är det bra att spara den programkod man skriver på en fil för senare bearbetning. Dels för att det sällan blir rätt första gången, dels för att när man väl provkört kommer man på fler saker man önskar av programmet. |
- | <p>Filer delas upp i tre sorter:</p> | + | Filer kan delas upp i tre sorter: |
- | <p><ol> | + | * Vanliga filer: som innehåller data (t ex text eller bildinformation). |
- | <li>Vanliga filer: som innehåller data (t ex text eller bildinformation). | + | * Katalog eller mapp: som innehåller andra filer. |
- | <li>Katalog eller mapp: som innehåller andra filer. | + | * Länkar, genvägar eller alias: En fil som refererar till en fil. |
- | <li>Länkar, genvägar eller alias: En fil som refererar till en fil. | + | |
- | </ol></p> | + | |
- | <p>Kataloger används för att organisera filer och program. Kataloger kan innehålla andra kataloger. T ex kan man spara alla filer som har skapats i samband med sommarkursen under katalogen ”sommarkurs”. Strukturen kallas i datorsammanhang ofta för ett filträd.</p> | + | Kataloger används för att organisera filer och program. Kataloger kan innehålla andra kataloger. T ex kan man spara alla filer som har skapats i samband med sommarkursen under katalogen ”sommarkurs”. Strukturen kallas i datorsammanhang ofta för ett filträd. |
+ | |||
+ | Länkar används t ex för att man ska kunna hitta samma fil på flera ställen. En bildfil kan ta stor plats och en populär bild kan man vilja ha med på många ställen. För att slippa kopiera bilden lägger man då istället länkar till den. Länkarna tar nästan ingen plats alls. | ||
- | <p>Länkar används t ex för att man ska kunna hitta samma fil på flera ställen. En bildfil kan ta stor plats och en populär bild kan man vilja ha med på många ställen. För att slippa kopiera bilden lägger man då istället länkar till den. Länkarna tar nästan ingen plats alls.</p> | ||
==Filhantering== | ==Filhantering== | ||
- | <p>På nästan alla datorer finns det ett grafiskt användargränssnitt (det du ser på skärmen) som kan användas för att organisera filer mha musen, kortkommandon eller ett filhanteringsprogram.</p> | + | På nästan alla datorer finns det ett grafiskt användargränssnitt (det du ser på skärmen) som kan användas för att organisera filer med hjälp av musen, kortkommandon eller ett filhanteringsprogram. |
- | <p>Filer, kataloger och länkar har då grafiska symboler som kallas för ikoner. Följande bilder visar hur olika ikoner ser ut i ett Mac/OS X operativsystem:</p> | + | Filer, kataloger och länkar har då grafiska symboler som kallas för ikoner. Följande bilder visar hur olika ikoner ser ut i ett Mac/OS X operativsystem: |
[[Bild:800176.jpg]] [[Bild:800177.jpg]] [[Bild:800178.jpg]] | [[Bild:800176.jpg]] [[Bild:800177.jpg]] [[Bild:800178.jpg]] | ||
- | <p>I programmeringssammanhang är det väldigt vanligt att använda tangentbordskommandon för filhanteringen, t ex för att utföra:</p> | + | I programmeringssammanhang är det väldigt vanligt att använda tangentbordskommandon för filhanteringen, t ex för att utföra: |
- | + | ||
- | <p><ol> | + | |
- | <li>Förflyttning i filträdet. | + | |
- | <li>Kopiering av filer. | + | |
- | <li>Radering av filer. | + | |
- | </ol></p> | + | |
- | + | ||
- | <p>Ofta är den grafiska filhanteringen enklare, men i programmeringssammanhang vill man använda tangentbordskommandon så mycket som möjligt eftersom det går snabbare (när man väl kan det).</p> | + | |
- | + | ||
- | ==Förflyttning i filträd== | + | |
- | + | ||
- | <p>Tangentbordskommandon använder man i ett terminalfönster. För att öppna ett terminalfönster på en Windowsdator: tryck först på windows-tangenten, håll den nere och tryck därefter på R. I det fönster som öppnas, skriv in CMD och tryck retur. Har du Macintosh OS X kan du se Python-tolk-instruktionerna i avsnitt 1.9 om villkor om du glömt hur man öppnar ett sådant. Vi börjar med kommandot cd (som står för <b>c</b>hange <b>d</b>irectory - byt katalog) används för att förflytta sig i filträdet.</p> | + | |
- | + | ||
- | <p>Antag att man befinner sig i katalogen "sommarkurs" och man vet att i katalogen finns en annan katalog med namnet "test". Då kan man skriva följande kommando för att flytta sig till katalogen "test":</p> | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | <div class="codebox"><div class="title">Terminalfönster</div>>cd test</div> | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | <p>Det finns två speciella namn "." och ".." som har stor betydelse för systemet.</p> | + | |
- | + | ||
- | <p>"." betyder aktuella katalogen.</p> | + | |
- | + | ||
- | <p>".." betyder katalogen som innehåller aktuella katalogen (dvs katalogen ovanför den aktuella katalogen).</p> | + | |
- | + | ||
- | <p>"." och ".." kommer att automatiskt finnas i varje katalog.</p> | + | |
- | + | ||
- | <p>Vad begreppet "aktuell katalog" betyder brukar framgå efter ett tags användning, men en analogi är rum i ett hus. Om du går in i ett rum, t ex ditt sovrum så är sovrummet det aktuella rummet. Räknar du upp alla möbler där, så får du ett annat resultat än om du räknar upp möblerna i t ex köket. En nivå upp (katalogen ovanför) kan du jämställa med huset (om du tänkte på en villa) eller lägenheten. En nivå ner (en katalog i rummet) skulle kunna motsvaras av en garderob. I en dator finns det inga begränsningar på antalet nivåer man kan ha, men det gör det förstås i verkligheten.</p> | + | |
- | + | ||
- | <p>I samband med kommandot "cd" förekommer ofta två andra viktiga kommandon "ls" och "pwd". Kommandot "ls" (som står för list, lista) eller "dir" i dos används för att lista vilka filer finns i katalogen och "pwd" (som står för print working directory, skriv aktuellt katalognamn) (motsvarande pwd finns inte i dos, istället skrivs katalognamnet alltid ut) används för att ta reda på namn på den aktuella katalogen. Betrakta följande bild:</p> | + | |
- | + | ||
- | [[Bild:795530.jpg]] | + | |
- | + | ||
- | <p>I fortsättningen visas användarens inmatning i fet stil, resten av texten skrivs av datorn. När den aktuella katalogen är sommarkurs och man skriver följande kommandon i tur och ordning får man dessa svar av datorn:</p> | + | |
- | + | ||
- | <div class="codebox-divided"> | + | |
- | <div class="codecolumn1"> | + | |
- | <div class="title">Unix/Mac OS X</div> | + | |
- | <pre>>pwd | + | |
- | sommarkurs | + | |
- | >ls | + | |
- | programkod test | + | |
- | >cd programkod | + | |
- | >pwd | + | |
- | sommarkurs/programkod | + | |
- | >ls | + | |
- | Prog.py Prog2.py | + | |
- | >cd Prog.py | + | |
- | Prog.py: Not a directory | + | |
- | >cd .. | + | |
- | >pwd | + | |
- | sommarkurs | + | |
- | >cd test/Katalog1 | + | |
- | >pwd | + | |
- | sommarkurs/test/katalog1 | + | |
- | > </pre></div> | + | |
- | <div class="codecolumn2"> | + | |
- | <div class="title">DOS</div> | + | |
- | <pre>C:\sommarkurs>dir | + | |
- | 06-05-01 11.45 <DIR> programkod | + | |
- | 06-05-02 20:23 <DIR> test | + | |
- | C:\sommarkurs>cd programkod | + | |
- | C:\sommarkurs\programkod> dir | + | |
- | 06-06-01 <DIR> . | + | |
- | 06-06-01 <DIR> .. | + | |
- | 06-06-02 10.45 1024 PROG.PY | + | |
- | 06-05-11 11.11 2048 PROG2.PY | + | |
- | C:\sommarkurs\programkod> cd prog.py | + | |
- | The directory name is invalid | + | |
- | C:\sommarkurs\programkod> cd .. | + | |
- | C:\sommarkurs> cd test/Katalog1 | + | |
- | C:\sommarkurs\test\Katalog1></pre></div></div> | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | <span style="color:red">[FRÅGOR]</span> | + | |
- | + | ||
- | ==Kopiera filer== | + | |
- | + | ||
- | <p>Kommandot cp (som står för copy, kopiera) eller copy i DOS används för att kopiera filer. Anta att aktuella katalogen är sommarkurs och vi vill kopiera filen Prog.py som finns i katalogen sommarkurs/programkod till katalogen Katalog1.</p> | + | |
- | + | ||
- | <p>Efter kopieringen kommer vi att få följande filstruktur:</p> | + | |
- | + | ||
- | [[Bild:795531.jpg]] | + | |
- | + | ||
- | <div class="codebox-divided" style="width: 565px;"><div class="codecolumn1"><div class="title">Unix/Mac OS X</div><pre>>pwd | + | |
- | sommarkurs | + | |
- | >cp programkod/Prog.py test/Katalog1/ | + | |
- | ></pre></div><div class="codecolumn2"><div class="title">DOS</div><pre>C:\sommarkurs>copy programkod\Prog.py test\Katalog1\ | + | |
- | C:\sommarkurs></pre></div></div> | + | |
- | + | ||
- | <p>Första kommandot pwd är för att säkerställa att vi är i rätt katalog, detta kommando är alltså inte nödvändigt om man vet att aktuella katalogen är sommarkurs.<br /> | + | |
- | Den andra kommandoraden består av följande tre delar:<br /> | + | |
- | Själva kommandot: cp (copy i dos)<br /> | + | |
- | Sökvägen till källan (dvs den fil man vill kopiera)<br /> | + | |
- | Sökvägen till destinationen (dvs den katalog man vill kopiera filen till)</p> | + | |
- | + | ||
- | <p>Om man vill kopiera en hel katalog med alla filer den innehåller måste man även ange flaggan r , (i dos finns ett eget kommando för detta xcopy med flaggan /s får man nästan samma effekt). Anta att vi vill kopiera hela katalogen test med alla filer som finns i den till programkod. Detta gör vi med följande kommando om den aktuella katalogen är sommarkurs:</p> | + | |
- | + | ||
- | <div class="codebox-divided" style="_width: 480px;"><div class="codecolumn1"><div class="title">Unix/Mac OS X</div><pre>cp -r test programkod</pre></div><div class="codecolumn2"><div class="title">DOS</div><pre>C:\sommarkurs>xcopy /s test programkod</pre></div></div> | + | |
- | + | ||
- | <p>Efter kopieringen får vi följande struktur:</p> | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | [[Bild:795532.jpg]] | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | <span style="color:red">[FRÅGOR]</span> | + | |
- | + | ||
- | ==Radera filer== | + | |
- | <p><strong>Varning:</strong> Det finns en viktig skillnad mellan terminalfönsterbaserad filhantering och grafisk filhantering när det gäller borttagning av filer. När man tar bort en fil med hjälp av den grafiska filhanteraren kommer filen hamna i en speciell katalog som brukar kallas för papperskorg, alltså filen är inte riktigt borttagen från datorn (vill man ta bort filen så måste man tömma papperskorgen). När man använder terminalfönsterbaserad filhantering försvinner alla filer som tas bort för gott. Därför ska man vara väldigt försiktig när man ta bort filer i terminalfönstret.</p> | + | |
- | + | ||
- | <p><span class="code">rm</span> (som står för <b>r</b>e<b>m</b>ove) eller del i DOS är kommandot som används för att ta bort filer. Anta att aktuella katalogen är sommarkurs och man vill ta bort filen <span class="code">Prog2.py</span>. Följande kommando tar bort filen <span class="code">Prog2.py</span>:</p> | + | |
- | + | ||
- | <div class="codebox-divided" style="_width:470px;"><div class="codecolumn1"><div class="title">Unix/Mac OS X</div><pre>>rm programkod/Prog2.py | + | |
- | ></pre></div><div class="codecolumn2"><div class="title">DOS</div><pre>C:\sommarkurs>del programkod\prog2.py | + | |
- | C:\sommarkurs></pre></div></div> | + | |
- | + | ||
- | <p>Så här kommer filstrukturen se ut efter borttagningen:</p> | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | [[Bild:795533.jpg]] | + | |
- | + | ||
- | <p>Om man vill ta bort en hel katalog med alla filer i ska man i UNIX-baserade operativystem återge flaggan r till kommandot <span class="code">rm</span>.</p> | + | |
- | + | ||
- | <p>I Windows är det däremot annorlunda - kommandot <span class="code">del</span> som vi använde oss av ovan fungerar bara på filer, inte mappar. Istället är kommandot <span class="code">rmdir</span> det som gäller. Om mappen inte är tom måste man även ange flaggan S.</p> | + | |
- | + | ||
- | <p>Antag att den aktuella katalogen är sommarkurs och man vill ta bort katalogen test som finns under katalogen programkod med följande kommando:</p> | + | |
- | + | ||
- | <div class="codebox-divided"><div class="codecolumn1"><div class="title">Unix/Mac OS X</div><pre>>rm -r programkod/test | + | |
- | ></pre></div><div class="codecolumn2"><div class="title">DOS</div><pre>C:\sommarkurs>rmdir /S programkod\test | + | |
- | C:\sommarkurs></pre></div></div> | + | |
- | + | ||
- | <p>Bilden nedan visar filstrukturen efter borttagning:</p> | + | |
- | + | ||
- | [[Bild:795534.jpg]] | + | |
- | + | ||
- | <span style="color:red">[FRÅGOR]</span> | + | |
- | + | ||
- | ==Flytta filer== | + | |
- | + | ||
- | <p>Om man vill flytta en fil från en katalog till en annan katalog kan man använda sig av kommandot <span class="code">mv</span> (som står för move) eller <span class="code">move</span> i DOS. Anta nu att den aktuella katalogen är sommarkurs och man vill flytta filen <span class="code">prog.py</span> från katalogen <span class="code">programkod</span> till katalogen <span class="code">test</span>. Detta görs med hjälp av följande kommandorad:</p> | + | |
- | + | ||
- | <div class="codebox-divided" style="_width: 500px;"><div class="codecolumn1"><div class="title">Unix/Mac OS X</div><pre>>mv programkod/Prog.py test/ | + | |
- | ></pre></div><div class="codecolumn2"><div class="title">DOS</div><pre>C:\sommarkurs>move programkod\prog.py test | + | |
- | C:\sommarkurs></pre></div></div> | + | |
- | + | ||
- | <p>Ovanstående kommando består av tre följande delar:</p> | + | |
- | + | ||
- | <p><ol> | + | |
- | <li>Själva kommandot: <span class="code">mv</span> | + | |
- | <li>Hela sökvägen till källan: <span class="code">programkod/prog.py</span> | + | |
- | <li>Hela sökvägen till destinationen: <span class="code">test/</span> | + | |
- | </ol></p> | + | |
- | + | ||
- | <p>Så här ser fil-strukturen ut:</p> | + | |
- | + | ||
- | [[Bild:795536.jpg]] | + | |
- | + | ||
- | <p>Observera att om man försöker flytta en fil till en plats där det redan finns en fil med samma namn så kommer kommandot mv skriva över filen som finns i destinationen. Man får bekräfta eller makulera kommandot genom att svara på en fråga när det är DOS men i Unix/Mac OS X kommer att filen skrivas över utan några varningar. T ex om man kör följande kommando:</p> | + | |
- | + | ||
- | <div class="codebox-divided" style="width: 600px;"><div class="codecolumn1" style="_width: 180px;"><div class="title">Unix/Mac OS X</div><pre>>mv test/prog.py test/Katalog1/ | + | |
- | ></pre></div><div class="codecolumn2"><div class="title">DOS</div><pre>C:\sommarkurs>move test\>Prog.py test\Katalog1\ | + | |
- | Overwrite C:\sommarkurs\test\Katalog1\Prog.py? (Yes/No/All): Yes | + | |
- | C:\sommarkurs></pre></div></div> | + | |
- | [[Bild:795537.jpg]] | + | * Förflyttning i filträdet. |
+ | * Kopiering av filer. | ||
+ | * Radering av filer. | ||
- | <p>Då kommer filen <span class="code">test/Katalog1/prog.py</span> ersättas med filen <span class="code">test/prog.py</span></p> | + | Allt detta kan man också göra i ett pythonprogram. I den här kursen begränsar vi oss dock till att visa hur man kan skapa textfiler och läsa och skriva i sådana filer. |
- | <p>Man kan också använda kommandot <span class="code">mv</span> för att byta namn på en fil. Anta att man vill byta namn på filen <span class="code">prog.py</span> som finns under katalogen <span class="code">test/Katalog1</span> till <span class="code">prog3.py</span>, följande kommando gör detta om aktuella katalogen är <span class="code">sommarkurs</span>:</p> | ||
- | <div class="codebox-divided" style="width: 700px;"><div class="codecolumn1"><div class="title">Unix/Mac OS X</div><pre>>mv test/Katalog1/prog.py test/Katalog1/prog3.py | + | ==Textfiler i Python== |
- | > </pre></div><div class="codecolumn2"><div class="title">DOS</div><pre>C:\sommarkurs>move test/Katalog1/prog.py test/Katalog1/prog3.py | + | |
- | C:\sommarkurs></pre></div></div> | + | |
- | [[Bild:795538.jpg]] | + | Antag att det redan finns en fil som heter <code>kompisar.txt</code> med följande innehåll: |
- | <span style="color:red">[FRÅGOR]</span> | + | <pre>Anna Bok |
+ | Caesar Davidson | ||
+ | Erling Franson</pre> | ||
- | ==Skapa kataloger== | + | Här är ett pythonprogram som läser innehållet i filen, rad för rad, och lagrar strängarna i en lista med namnet <code>friends</code>. |
- | <p>Om man vill skapa nya kataloger kan man använda sig av kommandot <span class="code">mkdir</span> (som står för make directory, skapa katalog).</p> | + | <pre>friends = [] |
+ | file = open('kompisar.txt', 'rU') | ||
+ | for line in file: | ||
+ | friends.append(line) | ||
+ | file.close() | ||
+ | </pre> | ||
- | <p>Anta att aktuella katalogen är sommarkurs och man vill skapa en katalog med namnet <span class="code">lab1</span> i katalogen programkod, följande kommando gör detta:</p> | + | Funktionen <code>open</code> öppnar filen men namnet <code>kompisar.txt</code> för läsning (<code>r</code> betyder "read", <code>U</code> betyder "Universal newline mode" och är en mekanism i Python som översätter de olika tecknen för radslut som förekommer i olika operativsystem till standardtecknet <code>\n</code>). Med hjälp av en <code>for</code>-sats går vi igenom filen rad för rad. |
+ | När man är klar med filen så bör man stänga den med hjälp av funktionen <code>close</code>. Så länge en fil är öppen så har ditt program ensamrätt på den här filen och andra processor på datorn kan inte komma åt den. Om man glömmer att göra <code>close()</code> så sker det automatiskt när programmet avslutas. | ||
- | <div class="codebox-divided"><div class="codecolumn1"><div class="title">Unix/Mac OS X</div><pre>>mkdir programkod/lab1 | + | Om man vill skapa en helt ny fil med namnet <code>kollegor.txt</code> så kan man göra så här. Om det redan finns en fil med namnet <code>kollegor.txt</code> så skriver man istället över innehållet i den filen. '''Var försiktig.''' |
- | ></pre></div><div class="codecolumn2"><div class="title">DOS</div><pre>C:\sommarkurs> mkdir programkod\lab1 | + | |
- | C:\sommarkurs></pre></div></div> | + | |
- | <p>Hade aktuella katalogen varit <span class="code">programkod</span> så hade följande kommando skapat katalogen <span class="code">lab1</span>:</p> | + | <pre>file = open('kollegor.txt', 'w') |
+ | file.write('Gustav Hast\n') | ||
+ | file.write('Ingemar Johansson\n') | ||
+ | file.close()</pre> | ||
- | <div class="codebox-divided"><div class="codecolumn1"><div class="title">Unix/Mac OS X</div><pre>>mkdir lab1 | + | I det här fallet så ger man parametern <code>'w'</code> (som betyder 'write') till <code>open</code>-funktionen. Observera att man själv måste skriva ut radslutstecken om man vill att filen ska innehålla flera rader. Tecknet <code>\n</code> är ett specialtecken som används i strängar för att markera ett radslut. |
- | ></pre></div><div class="codecolumn2"><div class="title">DOS</div><pre>C:\sommarkurs\programkod>mkdir lab1 | + | |
- | C:\sommarkurs\programkod></pre></div></div> | + | |
- | <p>så här ser filstrukturen ut efter skapandet av katalogen lab1:</p> | ||
- | [[Bild:795539.jpg]] | + | ==Test== |
- | ==Slutprov 4== | + | Dags för test nummer 5. Testet hittar du som vanligt under rubriken Examination |
+ | på kursens förstasida. Även detta test rättas automatiskt och du har möjlighet | ||
+ | att göra om testet flera gånger om du inte lyckas på första försöket. |
Nuvarande version
Innehåll |
[redigera] Filer
Information som man vill ha kvar på en dator sparas på fil. Det kan t ex röra sig om ett brev som har skapats med hjälp av ett ordbehandlingsprogram, en bild som har skapats av ett ritningsprogram eller en kamera osv. Filer sparas på långtidsminnen som t ex datorns skivminne (hårddisken). När man sparat en fil på hårddisken kommer filen att finnas kvar där även när man har startat om datorn eller t ex när det blir strömavbrott. Därför är det bra att spara den programkod man skriver på en fil för senare bearbetning. Dels för att det sällan blir rätt första gången, dels för att när man väl provkört kommer man på fler saker man önskar av programmet.
Filer kan delas upp i tre sorter:
- Vanliga filer: som innehåller data (t ex text eller bildinformation).
- Katalog eller mapp: som innehåller andra filer.
- Länkar, genvägar eller alias: En fil som refererar till en fil.
Kataloger används för att organisera filer och program. Kataloger kan innehålla andra kataloger. T ex kan man spara alla filer som har skapats i samband med sommarkursen under katalogen ”sommarkurs”. Strukturen kallas i datorsammanhang ofta för ett filträd.
Länkar används t ex för att man ska kunna hitta samma fil på flera ställen. En bildfil kan ta stor plats och en populär bild kan man vilja ha med på många ställen. För att slippa kopiera bilden lägger man då istället länkar till den. Länkarna tar nästan ingen plats alls.
[redigera] Filhantering
På nästan alla datorer finns det ett grafiskt användargränssnitt (det du ser på skärmen) som kan användas för att organisera filer med hjälp av musen, kortkommandon eller ett filhanteringsprogram.
Filer, kataloger och länkar har då grafiska symboler som kallas för ikoner. Följande bilder visar hur olika ikoner ser ut i ett Mac/OS X operativsystem:
I programmeringssammanhang är det väldigt vanligt att använda tangentbordskommandon för filhanteringen, t ex för att utföra:
- Förflyttning i filträdet.
- Kopiering av filer.
- Radering av filer.
Allt detta kan man också göra i ett pythonprogram. I den här kursen begränsar vi oss dock till att visa hur man kan skapa textfiler och läsa och skriva i sådana filer.
[redigera] Textfiler i Python
Antag att det redan finns en fil som heter kompisar.txt
med följande innehåll:
Anna Bok Caesar Davidson Erling Franson
Här är ett pythonprogram som läser innehållet i filen, rad för rad, och lagrar strängarna i en lista med namnet friends
.
friends = [] file = open('kompisar.txt', 'rU') for line in file: friends.append(line) file.close()
Funktionen open
öppnar filen men namnet kompisar.txt
för läsning (r
betyder "read", U
betyder "Universal newline mode" och är en mekanism i Python som översätter de olika tecknen för radslut som förekommer i olika operativsystem till standardtecknet \n
). Med hjälp av en for
-sats går vi igenom filen rad för rad.
När man är klar med filen så bör man stänga den med hjälp av funktionen close
. Så länge en fil är öppen så har ditt program ensamrätt på den här filen och andra processor på datorn kan inte komma åt den. Om man glömmer att göra close()
så sker det automatiskt när programmet avslutas.
Om man vill skapa en helt ny fil med namnet kollegor.txt
så kan man göra så här. Om det redan finns en fil med namnet kollegor.txt
så skriver man istället över innehållet i den filen. Var försiktig.
file = open('kollegor.txt', 'w') file.write('Gustav Hast\n') file.write('Ingemar Johansson\n') file.close()
I det här fallet så ger man parametern 'w'
(som betyder 'write') till open
-funktionen. Observera att man själv måste skriva ut radslutstecken om man vill att filen ska innehålla flera rader. Tecknet \n
är ett specialtecken som används i strängar för att markera ett radslut.
[redigera] Test
Dags för test nummer 5. Testet hittar du som vanligt under rubriken Examination på kursens förstasida. Även detta test rättas automatiskt och du har möjlighet att göra om testet flera gånger om du inte lyckas på första försöket.