1. Programmeringsintro
Programmeringsteknik
| Versionen från 20 juni 2007 kl. 13.53 (redigera) KTH.SE:u1xsetv1 (Diskussion | bidrag) (→Vad är en dator?) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 20 juni 2007 kl. 14.03 (redigera) (ogör) KTH.SE:u1xsetv1 (Diskussion | bidrag) (→Vad är en dator?) Gå till nästa ändring → |
||
| Rad 29: | Rad 29: | ||
| slanguttryck, inte som om det verkligen hette så.</p> | slanguttryck, inte som om det verkligen hette så.</p> | ||
| - | <p>Om du glömmer bort vad ett visst ord betyder kan du slå upp det i <a href="http://bilda.kth.se/servlets/NodeStream/download/1597930/1151653245258/ordlista.pdf" target="_blank"> ordlistan</a> som alltid finns tillgänglig under mappen "Dokument" i menyn till vänster.</p> | + | <p>Om du glömmer bort vad ett visst ord betyder kan du slå upp det i [http://bilda.kth.se/servlets/NodeStream/download/1597930/1151653245258/ordlista.pdf ordlistan] som alltid finns tillgänglig under mappen "Dokument" i menyn till vänster.</p> |
| ==1.4 Vad är ett program?== | ==1.4 Vad är ett program?== | ||
Versionen från 20 juni 2007 kl. 14.03
Innehåll |
Vad är bra med datorer?
Datorer är bra på att göra saker upprepade gånger. Ska du skicka ett brev till en person går det bra att göra för hand, men ska du skicka till tusen personer kommer du att uppskatta all hjälp du kan få av en dator. Datorer är också bra på att organisera, spara och söka information. Ett bibliotek med alla dina CD-skivor kan t ex sparas i en dator och därefter går det enkelt och snabbt att söka efter artister och låttitlar. I det fallet kan man dessutom göras sig av med utrymmeskrävande plastfodral.
Datorers egenskaper utnyttjas för att ersätta manuellt arbete i en förhoppning om att sänka kostnader och ibland för att få en jämnare kvalitét. En dator som t ex styr en svets gör det exakt likadant varje gång. En svetsare som är bakfull på måndagar är inte lika exakt den dagen.
Vad är dåligt med datorer?
Datorer kan inte tolka t ex känslor, naturligt tal eller bilder. Det finns forskare som försöker komma fram till olika sätt att göra detta, men det är mycket komplicerat. Idag fungerar det endast i speciella fall, t ex att tolka talade siffror i en telefondialog.
Arbete med datorer medför ofta ett stillasittande som tär på bland annat ryggar, axlar och händer.
När datorer införs är det ofta för att automatisera en process, dvs ersätta människor med maskiner. Alltför ofta görs detta utan att ta hänsyn till alla kostnader för t ex underhåll av det nya systemet, hantering av undantag som uppstår i alla system. Detta är dock inte ett fel hos datorerna, utan hos personerna som tar besluten utan att tänka på konsekvenserna.
Vad är en dator?
En dator i dagligt tal består väsentligen av ett tangentbord, en mus och en skärm som ibland sitter i samma låda som själva datorn. I tekniska sammanhang menar man ibland lådan med datorn och ibland endast processorn som sitter i lådan.
[BILD]
Processorn sitter fast på en kretskort, ofta kallat moderkortet och är kopplat till flera olika minnen. Viktigaste minnena är registren i processorn, där alla beräkningar och tolkningar (t ex om 5 är större än 4) sker, RAM-minnet (Rapid Access Memory) där program ligger när de körs, och skivminnet (ofta kallat hårddisk) där program och dokument lagras för att vara kvar även när datorn har stängts av (till skillnad från RAM-minnet som töms varje gång strömmen stängs av).
[BILD]
Uppgifter som man brukar se i annonser om datorer är t ex datorhastighet mäts i MHz (MegaHertz), dvs miljoner operationer per sekund eller tom GHz (GigaHertz), dvs miljarder operationer per sekund. RAM-storlek som mäts i MB (MegaByte), dvs miljoner byte. En byte består av vanligen åtta bitar och kan t ex lagra ett tal mellan 0 och 255. En bit är den minsta minnesenheten på en dator och innehåller en etta eller en nolla. Skivminnet mäts också i byte och är något hundratal gånger större än RAM-minnet.
Ibland hör man också benämningen ”data”. I IT-sammanhang betyder data endast information. Personer som använder data (eller ännu värre: ”datan”) för att referera till själva datorn upplevs ofta som mindre kunniga (se t ex Maria Bloms film Masjävlar) av de som skiljer på datorer och informationen som datorerna behandlar. De kunniga kan också använda uttryck som ”datan” och ”min data”, men då som slanguttryck. Vill du imponera ska du alltså använda uttrycken som slanguttryck, inte som om det verkligen hette så.
Om du glömmer bort vad ett visst ord betyder kan du slå upp det i ordlistan som alltid finns tillgänglig under mappen "Dokument" i menyn till vänster.
