4.3 Elektrisk energi och effekt - Versionshistorik

Louwah den 8 mars 2018 kl. 16.11

2018-03-08T16:11:27Z

← Äldre version		Versionen från 8 mars 2018 kl. 16.11
Rad 22:		Rad 22:
	:* Motivera varför vissa energikällor är bättre än andra ur resurssynpunkt.</div>		:* Motivera varför vissa energikällor är bättre än andra ur resurssynpunkt.</div>

-	~~=Sambandet mellan elektrisk energi och effekt=~~	+	FÖRFATTARE: Christer Johannesson & Lars-Erik Berg, KTH Fysik

-	När det går en ström i en elektrisk krets utveckas en viss effekt.

		+	=Sambandet mellan elektrisk energi och effekt=

-	~~För en likströmskrets~~ går ~~strömmen åt samma håll, så länge kretsen är sluten. Det betyder att laddningar rör sig~~ i ledarna. Den framdrivande kraften kommer från den elektriska spänning som finns över ledaren. Laddningarna som rör sig ger strömmen som bestäms av bland annat den spänning som är över ledaren. Den elektriska effekten blir strömmen gånger spänningen.	+	När det går en ström i en elektrisk krets utveckas en viss effekt.

		+	För en likströmskrets går strömmen i samma riktning, så länge kretsen är sluten. Det betyder att laddningar rör sig i ledarna. Den framdrivande kraften kommer från den elektriska spänning som anbringas över ledaren. Laddningarna som rör sig ger strömmen som bestäms av bland annat den spänning som är över ledaren. Den elektriska effekten blir strömmen multiplicerad med spänningen.

-	När strömmen har gått under en viss tid har en energimängd som är effekten ~~gånger~~ tiden blivit omvandlad från elektrisk energi till värme, ljus, rörelseenergi eller liknande.	+	När strömmen har gått under en viss tid har en energimängd som är effekten multiplicerad med tiden blivit omvandlad från elektrisk energi till värme, ljus, rörelseenergi eller liknande.

		+	För likströmskretsar är det oftast fråga om relativt små effekter och energier, medan man för växelströmskretsar oftast har betydligt högre effekter eller energier.

-	~~För likströmskretsar är det oftast fråga om relativt små effekter och energier, medan man för växelströmskretsar oftast har betydligt högre effekter eller energier.~~	+	Det är viktigt att skilja mellan begreppen effekt och energi. Effekten kan sägas vara ett mått på en elapparats arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beräknas som effekt gånger tid och mäts i Joule (J) eller wattsekunder (Ws). Praktiskt används watttimmar (Wh) eller kilowattimmar (kWh).
-		+
-		+
-	Det är viktigt att skilja mellan begreppen effekt och energi. Effekten kan sägas vara ett mått på en ~~elapparaters~~ arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beräknas som effekt gånger tid och mäts i Joule (J) eller wattsekunder (Ws). Praktiskt används watttimmar (Wh) eller kilowattimmar (kWh).	+
-		+
-		+
-	Om man jämför med en bil, till exempel, så representerar bilens motor effekten (styrkan). Om inte bilen orkar upp för en backe är motorn för svag, den har för låg effekt. Energin (uthålligheten) representeras av bensinen i tanken. Om inte bilen når fram till nästa bensinstation har den haft för lite bensin i tanken, för lite lagrad energi med andra ord.	+

		+	Om man jämför med en bil, till exempel, så represeterar bilens motor effekten (styrkan). Om inte bilen orkar upp för en backe är motorn för svag, den har för låg effekt. Energin (uthålligheten) representeras av bensinen i tanken. Om inte bilen når fram till nästa bensinstation har den haft för lite bensin i tanken, för lite lagrad energi med andra ord.

	'''1 kWh''' motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta på 1 kW under en timme. '''1 MWh''' motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. '''1 GWh''' motsvarar elåtgången för 40 normalvillor med elvärme under ett år. '''1 Twh''' är den genomsnittliga mängden el som Sverige använder under två dygn.		'''1 kWh''' motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta på 1 kW under en timme. '''1 MWh''' motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. '''1 GWh''' motsvarar elåtgången för 40 normalvillor med elvärme under ett år. '''1 Twh''' är den genomsnittliga mängden el som Sverige använder under två dygn.
Rad 67:		Rad 64:
	När en ström går genom en komponent uppstår ett spänningsfall över komponenten. En effektutveckling äger då rum i komponenten.		När en ström går genom en komponent uppstår ett spänningsfall över komponenten. En effektutveckling äger då rum i komponenten.

		+	[[Bild:4.3_effekt.jpg]]

-	Strömmen ~~gånger~~ spänningen ger ~~upphov till en effekt~~. En energiomvandling sker och den elektriska energin kan bli omvandlad till exempelvis ljus, ljud, värme eller arbete.	+	Strömmen multiplicerad med spänningen ger effektutvecklingen i komponenten. En energiomvandling sker och den elektriska energin kan bli omvandlad till exempelvis ljus, ljud, värme eller arbete.

-		+	Är strömmen och spänningen konstanta får vi en konstant effekt. Under en viss tid omvandlas en viss elektrisk energimängd till annan energiform. Den energin är effekten gånger tiden.
-	Är strömmen och spänningen konstanta får vi en konstant effekt. Under en viss tid omvandlas en viss elektrisk energimängd till annan ~~enerrgiform~~. Den energin är effekten gånger tiden.	+


Rad 78:		Rad 75:
	<math>P = U\cdot I</math><br\>		<math>P = U\cdot I</math><br\>

-	där <math>U</math> är spänningen över en komponent och <math>I</math> är strömmen genom komponenten.	+	där <math>U</math> är spänningen över en komponent och <math>I</math> är strömmen genom komponenten. Om komponenten är en resistans där vi har <math>U = RI</math> enligt Oms lag så kan vi skriva effektutvecklingen:
		+
		+	<math>P = UI = U^2/R = RI^2</math>
		+

	Energin <math>E</math> är effekten gånger tiden <math>t</math>		Energin <math>E</math> är effekten gånger tiden <math>t</math>
Rad 106:		Rad 106:
	:För dig som behöver en längre förklaring eller vill fördjupa dig ytterligare vill vi tipsa om:		:För dig som behöver en längre förklaring eller vill fördjupa dig ytterligare vill vi tipsa om:

-	:HEUREKA! Fysik kurs A, kapitel 9, sidorna ~~224~~ - ~~236~~	+	:''HEUREKA! Fysik kurs 1'', kapitel 8, sidorna 175 - 195.
-	~~:och kapitel 10, sidorna 251 - 254~~.	+

-	:[http://en.wikipedia.org/wiki/Power_%28physics%29 Läs mer om effekt och energi på engelska Wikipedia]	+	:[http://en.wikipedia.org/wiki/Power_%28physics%29 Läs mer om effekt och energi på engelska Wikipedia]
-		+
-	~~:[http://www.nrel.gov/learning/student_resources.html Läs mer om förnyelsebara energikällor på www.nrel.gov]~~	+

	====Länktips====		====Länktips====
-	:[http://ippex.pppl.gov/interactive/energy/ Experimentera och lär dig mera om energi på www.ippex.pppl.gov]
-
-	===:Slå upp ord och uttryck i Svensk Energis el-ordlista===länk fungerar inte!!!

-	~~====~~:Energispartips, läs mer på ~~Uppsala kommuns~~ hemsida~~==== länk fungerar inte!!!~~	+	:[http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Tips-pa-hur-du-spar-energi--/ Energispartips, läs mer på Energimyndighetens hemsida]
	</div>		</div>

Lena Chytraeus den 18 januari 2010 kl. 10.14

2010-01-18T10:14:44Z

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2010 kl. 10.14
Rad 36:		Rad 36:


-	Det är viktigt att skilja mellan begreppen effekt och energi. Effekten kan sägas vara ett mått på en ~~elapparats~~ arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beräknas som effekt gånger tid och mäts i Joule (J) eller wattsekunder (Ws). Praktiskt används watttimmar (Wh) eller kilowattimmar (kWh).	+	Det är viktigt att skilja mellan begreppen effekt och energi. Effekten kan sägas vara ett mått på en elapparaters arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beräknas som effekt gånger tid och mäts i Joule (J) eller wattsekunder (Ws). Praktiskt används watttimmar (Wh) eller kilowattimmar (kWh).


-	Om man jämför med en bil, till exempel, så ~~represeterar~~ bilens motor effekten (styrkan). Om inte bilen orkar upp för en backe är motorn för svag, den har för låg effekt. Energin (uthålligheten) representeras av bensinen i tanken. Om inte bilen når fram till nästa bensinstation har den haft för lite bensin i tanken, för lite lagrad energi med andra ord.	+	Om man jämför med en bil, till exempel, så representerar bilens motor effekten (styrkan). Om inte bilen orkar upp för en backe är motorn för svag, den har för låg effekt. Energin (uthålligheten) representeras av bensinen i tanken. Om inte bilen når fram till nästa bensinstation har den haft för lite bensin i tanken, för lite lagrad energi med andra ord.


Rad 65:		Rad 65:
	=Formler för energi och effekt=		=Formler för energi och effekt=

-	När en ström går genom en komponent uppstår ett spänningsfall över komponenten. En ~~effektuveckling~~ äger då rum i komponenten.	+	När en ström går genom en komponent uppstår ett spänningsfall över komponenten. En effektutveckling äger då rum i komponenten.

Lena Chytraeus den 18 januari 2010 kl. 10.13

2010-01-18T10:13:17Z

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2010 kl. 10.13
Rad 87:		Rad 87:

	<math>P=U\cdot I\cos\phi</math>		<math>P=U\cdot I\cos\phi</math>
		+

	För att få effekten måste <math>U</math> och <math>I</math> vara effektivvärden av spänningen respektive strömmen i kretsen. Effektivvärdet erhålles genom att ta toppspänningen resp ektive toppströmmen dividerat med roten ur 2.		För att få effekten måste <math>U</math> och <math>I</math> vara effektivvärden av spänningen respektive strömmen i kretsen. Effektivvärdet erhålles genom att ta toppspänningen resp ektive toppströmmen dividerat med roten ur 2.
	För ett motstånd (också kallade resistor) är effektfaktorn <math>\cos\phi</math> lika med 1 då ström och spänning ligger i fas.		För ett motstånd (också kallade resistor) är effektfaktorn <math>\cos\phi</math> lika med 1 då ström och spänning ligger i fas.
		+

	Effektfaktorn för de flesta elektriska motorer är 0,8. Billiga och enkla motorer för växelström kan ha en lägre effektfaktor.		Effektfaktorn för de flesta elektriska motorer är 0,8. Billiga och enkla motorer för växelström kan ha en lägre effektfaktor.
		+

	Effektutvecklingen i en ideal spole, utan resistans, och en kondensator är noll. Komponenterna tar emot energi under en del av perioden, se växelström, och lämnar tillbaks energin under en annan del av perioden.		Effektutvecklingen i en ideal spole, utan resistans, och en kondensator är noll. Komponenterna tar emot energi under en del av perioden, se växelström, och lämnar tillbaks energin under en annan del av perioden.
		+

	'''Definition av effektivvärden''' är att det blir samma effektutveckling i en resistor som ansluts till en växelströmskälla med effektivvärde U som en likströmskälla med samma spänning.		'''Definition av effektivvärden''' är att det blir samma effektutveckling i en resistor som ansluts till en växelströmskälla med effektivvärde U som en likströmskälla med samma spänning.

Lena Chytraeus den 18 januari 2010 kl. 10.12

2010-01-18T10:12:04Z

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2010 kl. 10.12
Rad 84:		Rad 84:
	<math>E = P\cdot t</math>		<math>E = P\cdot t</math>

-	För en växelströmskrets är det inte lika enkelt att få fram effekten, då ström och spänning oftast inte ligger i fas (spänning och ström är tidsförskjutna). Om fasvinkeln är ¶ grader blir effektfaktorn ~~cos¶~~ . Växelströmseffekten blir då	+	För en växelströmskrets är det inte lika enkelt att få fram effekten, då ström och spänning oftast inte ligger i fas (spänning och ström är tidsförskjutna). Om fasvinkeln är <math>\phi</math> grader blir effektfaktorn <math>\cos\phi</math>. Växelströmseffekten blir då

-	P=~~UÁIcos¶~~	+	<math>P=U\cdot I\cos\phi</math>

-	För att få effekten måste U och I vara effektivvärden av spänningen respektive strömmen i kretsen. Effektivvärdet erhålles genom att ta toppspänningen resp ektive toppströmmen dividerat med roten ur 2.	+	För att få effekten måste <math>U</math> och <math>I</math> vara effektivvärden av spänningen respektive strömmen i kretsen. Effektivvärdet erhålles genom att ta toppspänningen resp ektive toppströmmen dividerat med roten ur 2.
-	För ett motstånd (också kallade resistor) är effektfaktorn ~~cos¶~~ lika med 1 då ström och spänning ligger i fas.	+	För ett motstånd (också kallade resistor) är effektfaktorn <math>\cos\phi</math> lika med 1 då ström och spänning ligger i fas.

	Effektfaktorn för de flesta elektriska motorer är 0,8. Billiga och enkla motorer för växelström kan ha en lägre effektfaktor.		Effektfaktorn för de flesta elektriska motorer är 0,8. Billiga och enkla motorer för växelström kan ha en lägre effektfaktor.
Rad 95:		Rad 95:
	Effektutvecklingen i en ideal spole, utan resistans, och en kondensator är noll. Komponenterna tar emot energi under en del av perioden, se växelström, och lämnar tillbaks energin under en annan del av perioden.		Effektutvecklingen i en ideal spole, utan resistans, och en kondensator är noll. Komponenterna tar emot energi under en del av perioden, se växelström, och lämnar tillbaks energin under en annan del av perioden.

-	Definition av effektivvärden är att det blir samma effektutveckling i en resistor som ansluts till en växelströmskälla med effektivvärde U som en likströmskälla med samma spänning.	+	'''Definition av effektivvärden''' är att det blir samma effektutveckling i en resistor som ansluts till en växelströmskälla med effektivvärde U som en likströmskälla med samma spänning.

	<div class="inforuta" style="width: 580px">		<div class="inforuta" style="width: 580px">

Lena Chytraeus den 15 januari 2010 kl. 14.43

2010-01-15T14:43:35Z

← Äldre version		Versionen från 15 januari 2010 kl. 14.43
Rad 80:		Rad 80:
	där <math>U</math> är spänningen över en komponent och <math>I</math> är strömmen genom komponenten.		där <math>U</math> är spänningen över en komponent och <math>I</math> är strömmen genom komponenten.

-	Energin E är effekten gånger tiden t	+	Energin <math>E</math> är effekten gånger tiden <math>t</math>

-	E=~~PÁt~~	+	<math>E = P\cdot t</math>

	För en växelströmskrets är det inte lika enkelt att få fram effekten, då ström och spänning oftast inte ligger i fas (spänning och ström är tidsförskjutna). Om fasvinkeln är ¶ grader blir effektfaktorn cos¶ . Växelströmseffekten blir då		För en växelströmskrets är det inte lika enkelt att få fram effekten, då ström och spänning oftast inte ligger i fas (spänning och ström är tidsförskjutna). Om fasvinkeln är ¶ grader blir effektfaktorn cos¶ . Växelströmseffekten blir då

Lena Chytraeus den 15 januari 2010 kl. 14.42

2010-01-15T14:42:27Z

← Äldre version		Versionen från 15 januari 2010 kl. 14.42
Rad 61:		Rad 61:
	1 gigawattimme (GWh)= 1 000 000 kWh<br\>		1 gigawattimme (GWh)= 1 000 000 kWh<br\>
	1 terawattimme (TWh)=1 000 000 000 kWh<br\>		1 terawattimme (TWh)=1 000 000 000 kWh<br\>
		+
		+
		+	=Formler för energi och effekt=
		+
		+	När en ström går genom en komponent uppstår ett spänningsfall över komponenten. En effektuveckling äger då rum i komponenten.
		+
		+
		+	Strömmen gånger spänningen ger upphov till en effekt. En energiomvandling sker och den elektriska energin kan bli omvandlad till exempelvis ljus, ljud, värme eller arbete.
		+
		+
		+	Är strömmen och spänningen konstanta får vi en konstant effekt. Under en viss tid omvandlas en viss elektrisk energimängd till annan enerrgiform. Den energin är effekten gånger tiden.
		+
		+
		+	Effekten <math>P</math> erhålles ur<br\>
		+
		+	<math>P = U\cdot I</math><br\>
		+
		+	där <math>U</math> är spänningen över en komponent och <math>I</math> är strömmen genom komponenten.
		+
		+	Energin E är effekten gånger tiden t
		+
		+	E=PÁt
		+
		+	För en växelströmskrets är det inte lika enkelt att få fram effekten, då ström och spänning oftast inte ligger i fas (spänning och ström är tidsförskjutna). Om fasvinkeln är ¶ grader blir effektfaktorn cos¶ . Växelströmseffekten blir då
		+
		+	P=UÁIcos¶
		+
		+	För att få effekten måste U och I vara effektivvärden av spänningen respektive strömmen i kretsen. Effektivvärdet erhålles genom att ta toppspänningen resp ektive toppströmmen dividerat med roten ur 2.
		+	För ett motstånd (också kallade resistor) är effektfaktorn cos¶ lika med 1 då ström och spänning ligger i fas.
		+
		+	Effektfaktorn för de flesta elektriska motorer är 0,8. Billiga och enkla motorer för växelström kan ha en lägre effektfaktor.
		+
		+	Effektutvecklingen i en ideal spole, utan resistans, och en kondensator är noll. Komponenterna tar emot energi under en del av perioden, se växelström, och lämnar tillbaks energin under en annan del av perioden.
		+
		+	Definition av effektivvärden är att det blir samma effektutveckling i en resistor som ansluts till en växelströmskälla med effektivvärde U som en likströmskälla med samma spänning.

	<div class="inforuta" style="width: 580px">		<div class="inforuta" style="width: 580px">

Lena Chytraeus den 15 januari 2010 kl. 14.40

2010-01-15T14:40:28Z

← Äldre version		Versionen från 15 januari 2010 kl. 14.40
Rad 43:		Rad 43:

	'''1 kWh''' motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta på 1 kW under en timme. '''1 MWh''' motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. '''1 GWh''' motsvarar elåtgången för 40 normalvillor med elvärme under ett år. '''1 Twh''' är den genomsnittliga mängden el som Sverige använder under två dygn.		'''1 kWh''' motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta på 1 kW under en timme. '''1 MWh''' motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. '''1 GWh''' motsvarar elåtgången för 40 normalvillor med elvärme under ett år. '''1 Twh''' är den genomsnittliga mängden el som Sverige använder under två dygn.
		+

	'''Enhetsförklaringar'''<br\>		'''Enhetsförklaringar'''<br\>

Lena Chytraeus den 15 januari 2010 kl. 14.39

2010-01-15T14:39:54Z

← Äldre version		Versionen från 15 januari 2010 kl. 14.39
Rad 25:		Rad 25:

	När det går en ström i en elektrisk krets utveckas en viss effekt.		När det går en ström i en elektrisk krets utveckas en viss effekt.
		+

	För en likströmskrets går strömmen åt samma håll, så länge kretsen är sluten. Det betyder att laddningar rör sig i ledarna. Den framdrivande kraften kommer från den elektriska spänning som finns över ledaren. Laddningarna som rör sig ger strömmen som bestäms av bland annat den spänning som är över ledaren. Den elektriska effekten blir strömmen gånger spänningen.		För en likströmskrets går strömmen åt samma håll, så länge kretsen är sluten. Det betyder att laddningar rör sig i ledarna. Den framdrivande kraften kommer från den elektriska spänning som finns över ledaren. Laddningarna som rör sig ger strömmen som bestäms av bland annat den spänning som är över ledaren. Den elektriska effekten blir strömmen gånger spänningen.
		+

	När strömmen har gått under en viss tid har en energimängd som är effekten gånger tiden blivit omvandlad från elektrisk energi till värme, ljus, rörelseenergi eller liknande.		När strömmen har gått under en viss tid har en energimängd som är effekten gånger tiden blivit omvandlad från elektrisk energi till värme, ljus, rörelseenergi eller liknande.
		+

	För likströmskretsar är det oftast fråga om relativt små effekter och energier, medan man för växelströmskretsar oftast har betydligt högre effekter eller energier.		För likströmskretsar är det oftast fråga om relativt små effekter och energier, medan man för växelströmskretsar oftast har betydligt högre effekter eller energier.
		+

	Det är viktigt att skilja mellan begreppen effekt och energi. Effekten kan sägas vara ett mått på en elapparats arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beräknas som effekt gånger tid och mäts i Joule (J) eller wattsekunder (Ws). Praktiskt används watttimmar (Wh) eller kilowattimmar (kWh).		Det är viktigt att skilja mellan begreppen effekt och energi. Effekten kan sägas vara ett mått på en elapparats arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beräknas som effekt gånger tid och mäts i Joule (J) eller wattsekunder (Ws). Praktiskt används watttimmar (Wh) eller kilowattimmar (kWh).
		+

	Om man jämför med en bil, till exempel, så represeterar bilens motor effekten (styrkan). Om inte bilen orkar upp för en backe är motorn för svag, den har för låg effekt. Energin (uthålligheten) representeras av bensinen i tanken. Om inte bilen når fram till nästa bensinstation har den haft för lite bensin i tanken, för lite lagrad energi med andra ord.		Om man jämför med en bil, till exempel, så represeterar bilens motor effekten (styrkan). Om inte bilen orkar upp för en backe är motorn för svag, den har för låg effekt. Energin (uthålligheten) representeras av bensinen i tanken. Om inte bilen når fram till nästa bensinstation har den haft för lite bensin i tanken, för lite lagrad energi med andra ord.

-	1kWh motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta på 1 kW under en timme. 1MWh motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1GWh motsvarar elåtgången för 40 normalvillor med elvärme under ett år. 1Twh är den genomsnittliga mängden el som Sverige använder under två dygn.

-	Enhetsförklaringar	+	'''1 kWh''' motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta på 1 kW under en timme. '''1 MWh''' motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. '''1 GWh''' motsvarar elåtgången för 40 normalvillor med elvärme under ett år. '''1 Twh''' är den genomsnittliga mängden el som Sverige använder under två dygn.
		+
		+	'''Enhetsförklaringar'''<br\>

-	Effekt (energi per tidsenhet)	+	'''Effekt (energi per tidsenhet)'''<br\>
-	Grundenheter är W eller J/s.	+	Grundenheter är W eller J/s.<br\>
-	1 kilowatt (kW)=1 000 W	+	1 kilowatt (kW) = 1 000 W<br\>
-	1 megawatt (MW) = 1 000 kW	+	1 megawatt (MW) = 1 000 kW<br\>
-	1 gigawatt (GW)= 1 000 000 kW	+	1 gigawatt (GW)= 1 000 000 kW<br\>
-	1 terawatt (TW)= 1 000 000 000 kW	+	1 terawatt (TW)= 1 000 000 000 kW<br\>

-	Energi (effekt gånger tid)	+	'''Energi (effekt gånger tid)'''<br\>
-	Grundenheter är Ws eller J.	+	Grundenheter är Ws eller J.<br\>
-	3600 Ws = 1 wattimme (Wh)	+	3600 Ws = 1 wattimme (Wh)<br\>
-	1 kilowattimme (kWh) =1 000 Wh	+	1 kilowattimme (kWh) = 1 000 Wh<br\>
-	1 megawattimme (MWh)=1 000 kWh	+	1 megawattimme (MWh)= 1 000 kWh<br\>
-	1 gigawattimme (GWh)=1 000 000 kWh	+	1 gigawattimme (GWh)= 1 000 000 kWh<br\>
-	1 terawattimme (TWh)=1 000 000 000 kWh	+	1 terawattimme (TWh)=1 000 000 000 kWh<br\>

	<div class="inforuta" style="width: 580px">		<div class="inforuta" style="width: 580px">

Lena Chytraeus den 15 januari 2010 kl. 14.36

2010-01-15T14:36:52Z

← Äldre version		Versionen från 15 januari 2010 kl. 14.36
Rad 22:		Rad 22:
	:* Motivera varför vissa energikällor är bättre än andra ur resurssynpunkt.</div>		:* Motivera varför vissa energikällor är bättre än andra ur resurssynpunkt.</div>

-	=~~Rubrik~~=	+	=Sambandet mellan elektrisk energi och effekt=
		+
		+	När det går en ström i en elektrisk krets utveckas en viss effekt.
		+
		+	För en likströmskrets går strömmen åt samma håll, så länge kretsen är sluten. Det betyder att laddningar rör sig i ledarna. Den framdrivande kraften kommer från den elektriska spänning som finns över ledaren. Laddningarna som rör sig ger strömmen som bestäms av bland annat den spänning som är över ledaren. Den elektriska effekten blir strömmen gånger spänningen.
		+
		+	När strömmen har gått under en viss tid har en energimängd som är effekten gånger tiden blivit omvandlad från elektrisk energi till värme, ljus, rörelseenergi eller liknande.
		+
		+	För likströmskretsar är det oftast fråga om relativt små effekter och energier, medan man för växelströmskretsar oftast har betydligt högre effekter eller energier.
		+
		+	Det är viktigt att skilja mellan begreppen effekt och energi. Effekten kan sägas vara ett mått på en elapparats arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beräknas som effekt gånger tid och mäts i Joule (J) eller wattsekunder (Ws). Praktiskt används watttimmar (Wh) eller kilowattimmar (kWh).
		+
		+	Om man jämför med en bil, till exempel, så represeterar bilens motor effekten (styrkan). Om inte bilen orkar upp för en backe är motorn för svag, den har för låg effekt. Energin (uthålligheten) representeras av bensinen i tanken. Om inte bilen når fram till nästa bensinstation har den haft för lite bensin i tanken, för lite lagrad energi med andra ord.
		+
		+	1kWh motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta på 1 kW under en timme. 1MWh motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1GWh motsvarar elåtgången för 40 normalvillor med elvärme under ett år. 1Twh är den genomsnittliga mängden el som Sverige använder under två dygn.
		+
		+	Enhetsförklaringar
		+
		+	Effekt (energi per tidsenhet)
		+	Grundenheter är W eller J/s.
		+	1 kilowatt (kW)=1 000 W
		+	1 megawatt (MW) = 1 000 kW
		+	1 gigawatt (GW)= 1 000 000 kW
		+	1 terawatt (TW)= 1 000 000 000 kW
		+
		+	Energi (effekt gånger tid)
		+	Grundenheter är Ws eller J.
		+	3600 Ws = 1 wattimme (Wh)
		+	1 kilowattimme (kWh) =1 000 Wh
		+	1 megawattimme (MWh)=1 000 kWh
		+	1 gigawattimme (GWh)=1 000 000 kWh
		+	1 terawattimme (TWh)=1 000 000 000 kWh

	<div class="inforuta" style="width: 580px">		<div class="inforuta" style="width: 580px">

Lena Chytraeus den 15 januari 2010 kl. 14.33

2010-01-15T14:33:56Z

← Äldre version		Versionen från 15 januari 2010 kl. 14.33
Rad 39:		Rad 39:
	:[http://ippex.pppl.gov/interactive/energy/ Experimentera och lär dig mera om energi på www.ippex.pppl.gov]		:[http://ippex.pppl.gov/interactive/energy/ Experimentera och lär dig mera om energi på www.ippex.pppl.gov]

-	:Slå upp ord och uttryck i Svensk Energis el-ordlista	+	===:Slå upp ord och uttryck i Svensk Energis el-ordlista===länk fungerar inte!!!

-	:Energispartips, läs mer på Uppsala kommuns hemsida	+	====:Energispartips, läs mer på Uppsala kommuns hemsida==== länk fungerar inte!!!
	</div>		</div>