Smältning: från fast till flytande - Versionshistorik

Louwah den 16 april 2018 kl. 14.57

2018-04-16T14:57:00Z

← Äldre version		Versionen från 16 april 2018 kl. 14.57
Rad 1:		Rad 1:
-	Vi inleder med ett vardagligt exempel och tar lite is ut ur frysskåpet. Eftersom temperaturen i isen är lägre än i luften i köket kommer värme att föras över från luften till isen, och temperaturen i isen kommer att gradvis öka. När den har nått <math>~~273K~~</math> (motsvarande <math>0^\circ C</math> ) i en del av isen kommer temperaturökningen att stanna upp i den delen medan den smälter till vatten. Under denna fasomvandling ges det värme som förs till isen av:	+	Vi inleder med ett vardagligt exempel och tar lite is ut ur frysskåpet. Eftersom temperaturen i isen är lägre än i luften i köket kommer värme att föras över från luften till isen, och temperaturen i isen kommer att gradvis öka. När den har nått <math>273 \,\mathrm{K}</math> (motsvarande <math>0^\circ \mathrm{C}</math> ) i en del av isen kommer temperaturökningen att stanna upp i den delen medan den smälter till vatten. Under denna fasomvandling ges det värme som förs till isen av:

	<center><math>Q=mh_{smält}</math></center>		<center><math>Q=mh_{smält}</math></center>
Rad 5:		Rad 5:
	där <math>m</math> är den massa is som omvandlas till vatten, och		där <math>m</math> är den massa is som omvandlas till vatten, och

-	<center><math>h_{smält}=~~334kJ~~/kg</math></center><br\>	+	<center><math>h_{smält}=334 \,\mathrm{kJ/kg}</math></center><br\>

	är smältvärmet eller smältentalpin.		är smältvärmet eller smältentalpin.
Rad 12:		Rad 12:
	<i>Entalpi</i> kan sägas vara 'värme överfört vid konstant tryck'.		<i>Entalpi</i> kan sägas vara 'värme överfört vid konstant tryck'.

-	För att omvandla <math>1,0 kg</math> is till vatten vid atmosfärstryck krävs	+	För att omvandla <math>1,0 \,\mathrm{kg}</math> is till vatten vid atmosfärstryck krävs

-	<center><math>Q=mh_{smält}=~~334kJ~~</math></center>	+	<center><math>Q=mh_{smält}=334 \,\mathrm{kJ}</math></center>

	vilket är mycket mindre än det värme som skulle behövas för att koka vattnet till ånga.		vilket är mycket mindre än det värme som skulle behövas för att koka vattnet till ånga.

Louwah den 14 december 2017 kl. 12.12

2017-12-14T12:12:39Z

← Äldre version		Versionen från 14 december 2017 kl. 12.12
Rad 74:		Rad 74:
	De fysikaliska egenskaperna hos olika fasta material är mycket beroende av de mer eller mindre stela strukturerna som atomerna ligger i. Metaller har till exempel en gitterstruktur och höga ledningsförmågor.		De fysikaliska egenskaperna hos olika fasta material är mycket beroende av de mer eller mindre stela strukturerna som atomerna ligger i. Metaller har till exempel en gitterstruktur och höga ledningsförmågor.

-
-	[http://school.chem.umu.se/Experiment/145 Läs mer om värmeutvidgning på hemsidan "Skolkemi" en lärresurs från Umeå universitet]

	[http://www.visionlearning.com/library/module_viewer.php?mid=120 Läs mer om is, vatten och vattenånga och se animeringar från Visionlearning]		[http://www.visionlearning.com/library/module_viewer.php?mid=120 Läs mer om is, vatten och vattenånga och se animeringar från Visionlearning]

Lena Chytraeus den 11 december 2009 kl. 11.47

2009-12-11T11:47:34Z

← Äldre version		Versionen från 11 december 2009 kl. 11.47
Rad 49:		Rad 49:


		+	[[Bild:ismolekyl.gif\|left]]

-	~~{\|class="wikitable" border="0"~~	+	Isen har en ordnad struktur
-	\|-	+	med mycket mellanrum.
-	~~\|[[Bild:ismolekyl.gif]]~~	+
-	\|-	+
-	\|Isen har en ordnad struktur	+
-	\|-	+
-	\|med mycket mellanrum.	+
-	\|}	+
-	~~<left\>~~	+

-		+	[[Bild:flytandevatten.gif\|right]]
-	~~{\|class="wikitable" border="0"~~	+	I flytande vatten kan molekylerna
-	\|-	+	komma närmare varandra.
-	\|[[Bild:flytandevatten.gif\|right]]	+
-	\|-	+
-	\|I flytande vatten kan molekylerna	+
-	\|-	+
-	\|komma närmare varandra.	+
-	\|}	+
-	~~<right\>~~	+

	Det finns tydliga skillnader mellan vätskan, vattnet och det fasta materialet is.		Det finns tydliga skillnader mellan vätskan, vattnet och det fasta materialet is.

Lena Chytraeus den 11 december 2009 kl. 11.46

2009-12-11T11:46:20Z

← Äldre version		Versionen från 11 december 2009 kl. 11.46
Rad 57:		Rad 57:
	\|-		\|-
	\|med mycket mellanrum.		\|med mycket mellanrum.
-	\|}<left\>	+	\|}
		+	<left\>


Rad 67:		Rad 68:
	\|-		\|-
	\|komma närmare varandra.		\|komma närmare varandra.
-	\|}<right\>	+	\|}
		+	<right\>

	Det finns tydliga skillnader mellan vätskan, vattnet och det fasta materialet is.		Det finns tydliga skillnader mellan vätskan, vattnet och det fasta materialet is.

Lena Chytraeus den 11 december 2009 kl. 11.46

2009-12-11T11:46:01Z

← Äldre version		Versionen från 11 december 2009 kl. 11.46
Rad 49:		Rad 49:


-	~~<left>~~	+
	{\|class="wikitable" border="0"		{\|class="wikitable" border="0"
	\|-		\|-
Rad 57:		Rad 57:
	\|-		\|-
	\|med mycket mellanrum.		\|med mycket mellanrum.
-	\|}</left>	+	\|}<left\>


Rad 67:		Rad 67:
	\|-		\|-
	\|komma närmare varandra.		\|komma närmare varandra.
-	\|}	+	\|}<right\>

	Det finns tydliga skillnader mellan vätskan, vattnet och det fasta materialet is.		Det finns tydliga skillnader mellan vätskan, vattnet och det fasta materialet is.

Lena Chytraeus den 11 december 2009 kl. 11.38

2009-12-11T11:38:03Z

← Äldre version		Versionen från 11 december 2009 kl. 11.38
Rad 47:		Rad 47:
	\|53 kJ/kg		\|53 kJ/kg
	\|}</center>		\|}</center>
-		+
-	<~~center~~>	+
		+	<left>
	{\|class="wikitable" border="0"		{\|class="wikitable" border="0"
	\|-		\|-
Rad 56:		Rad 57:
	\|-		\|-
	\|med mycket mellanrum.		\|med mycket mellanrum.
-	\|}</~~center~~>	+	\|}</left>

Lena Chytraeus den 11 december 2009 kl. 11.37

2009-12-11T11:37:41Z

← Äldre version		Versionen från 11 december 2009 kl. 11.37
Rad 48:		Rad 48:
	\|}</center>		\|}</center>

-		+	<center>
	{\|class="wikitable" border="0"		{\|class="wikitable" border="0"
	\|-		\|-
Rad 56:		Rad 56:
	\|-		\|-
	\|med mycket mellanrum.		\|med mycket mellanrum.
-	\|}	+	\|}</center>

Lena Chytraeus den 11 december 2009 kl. 11.36

2009-12-11T11:36:54Z

← Äldre version		Versionen från 11 december 2009 kl. 11.36
Rad 48:		Rad 48:
	\|}</center>		\|}</center>

-	~~<left>~~	+
	{\|class="wikitable" border="0"		{\|class="wikitable" border="0"
-	\|-
-	!
	\|-		\|-
	\|[[Bild:ismolekyl.gif]]		\|[[Bild:ismolekyl.gif]]
Rad 58:		Rad 56:
	\|-		\|-
	\|med mycket mellanrum.		\|med mycket mellanrum.
-	\|}~~</left>~~	+	\|}
		+

-	<right>
	{\|class="wikitable" border="0"		{\|class="wikitable" border="0"
-	\|-
-	!
	\|-		\|-
	\|[[Bild:flytandevatten.gif\|right]]		\|[[Bild:flytandevatten.gif\|right]]
Rad 70:		Rad 66:
	\|-		\|-
	\|komma närmare varandra.		\|komma närmare varandra.
-	\|}~~</right>~~	+	\|}

	Det finns tydliga skillnader mellan vätskan, vattnet och det fasta materialet is.		Det finns tydliga skillnader mellan vätskan, vattnet och det fasta materialet is.

Lena Chytraeus den 11 december 2009 kl. 11.36

2009-12-11T11:36:16Z

← Äldre version		Versionen från 11 december 2009 kl. 11.36
Rad 50:		Rad 50:
	<left>		<left>
	{\|class="wikitable" border="0"		{\|class="wikitable" border="0"
		+	\|-
		+	!
	\|-		\|-
	\|[[Bild:ismolekyl.gif]]		\|[[Bild:ismolekyl.gif]]
Rad 60:		Rad 62:
	<right>		<right>
	{\|class="wikitable" border="0"		{\|class="wikitable" border="0"
		+	\|-
		+	!
	\|-		\|-
	\|[[Bild:flytandevatten.gif\|right]]		\|[[Bild:flytandevatten.gif\|right]]

Lena Chytraeus den 11 december 2009 kl. 11.34

2009-12-11T11:34:52Z

← Äldre version		Versionen från 11 december 2009 kl. 11.34
Rad 53:		Rad 53:
	\|[[Bild:ismolekyl.gif]]		\|[[Bild:ismolekyl.gif]]
	\|-		\|-
-	\|Isen har en ordnad struktur~~<br\>~~ med mycket mellanrum.	+	\|Isen har en ordnad struktur
		+	\|-
		+	\|med mycket mellanrum.
	\|}</left>		\|}</left>

Rad 61:		Rad 63:
	\|[[Bild:flytandevatten.gif\|right]]		\|[[Bild:flytandevatten.gif\|right]]
	\|-		\|-
-	\|I flytande vatten kan molekylerna~~<br\>~~ komma närmare varandra.	+	\|I flytande vatten kan molekylerna
		+	\|-
		+	\|komma närmare varandra.
	\|}</right>		\|}</right>