<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/skins/common/feed.css?97"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
	<channel>
		<title>1.5 Övningar - Versionshistorik</title>
		<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;action=history</link>
		<description>Versionshistorik för denna sida på wikin</description>
		<language>sv</language>
		<generator>MediaWiki 1.11.1</generator>
		<lastBuildDate>Tue, 07 Apr 2026 16:08:21 GMT</lastBuildDate>
		<item>
			<title>Louwah den 24 april 2018 kl. 11.50</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;diff=3028&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 24 april 2018 kl. 11.50&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:1===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:1===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Mässing är en legering av koppar och zink. Densiteten för zink &amp;lt;math&amp;gt;(Zn)&amp;lt;/math&amp;gt;  är &amp;lt;math&amp;gt;7,13\cdot 10^&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;3kg&lt;/del&gt;/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;  och för koppar &amp;lt;math&amp;gt;(Cu)&amp;lt;/math&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt;8,90\cdot 10^&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;3kg&lt;/del&gt;/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;. Eftersom priset på koppar är mycket högre än för zink försöker en del tillverkare av mässingsdetaljer att ha så stor koncentration av zink som möjligt. Den vanligaste legeringen har &amp;lt;math&amp;gt;36\%Zn &amp;lt;/math&amp;gt; (vanlig för billig mässing), men det finns också legeringar med &amp;lt;math&amp;gt;30\%&amp;lt;/math&amp;gt;  och &amp;lt;math&amp;gt;15\%Zn&amp;lt;/math&amp;gt;. Högre halt koppar ger mer beständig mässing. Från en förpackning med rördelar av mässing tar man två rördelar som undersöks. Rördelarna hängs i en tunn tråd som är ansluten till en våg. Delarna väger &amp;lt;math&amp;gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;458g&lt;/del&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;  tillsammans. (Försumma trådens massa.) En skål med vatten förs upp under rördelarna tills de är helt under vattenytan. Vågen visar &amp;lt;math&amp;gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;405g&lt;/del&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. Vilken legering ser det ut att vara ?&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Mässing är en legering av koppar och zink. Densiteten för zink &amp;lt;math&amp;gt;(&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\mathrm{&lt;/ins&gt;Zn&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;)&amp;lt;/math&amp;gt;  är &amp;lt;math&amp;gt;7,13\cdot 10^&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;3 \,\mathrm{kg&lt;/ins&gt;/m^3&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;  och för koppar &amp;lt;math&amp;gt;(&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\mathrm{&lt;/ins&gt;Cu&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;)&amp;lt;/math&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt;8,90\cdot 10^&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;3 \,\mathrm{kg&lt;/ins&gt;/m^3&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. Eftersom priset på koppar är mycket högre än för zink försöker en del tillverkare av mässingsdetaljer att ha så stor koncentration av zink som möjligt. Den vanligaste legeringen har &amp;lt;math&amp;gt;36\% &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;Zn&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;} &lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt; (vanlig för billig mässing), men det finns också legeringar med &amp;lt;math&amp;gt;30\%&amp;lt;/math&amp;gt;  och &amp;lt;math&amp;gt;15\% &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;Zn&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. Högre halt koppar ger mer beständig mässing. Från en förpackning med rördelar av mässing tar man två rördelar som undersöks. Rördelarna hängs i en tunn tråd som är ansluten till en våg. Delarna väger &amp;lt;math&amp;gt;&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;458 \,\mathrm{g}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;  tillsammans. (Försumma trådens massa.) En skål med vatten förs upp under rördelarna tills de är helt under vattenytan. Vågen visar &amp;lt;math&amp;gt;&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;405 \,\mathrm{g}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. Vilken legering ser det ut att vara ?&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:1|Lösning |Lösning 1.5:1}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:1|Lösning |Lösning 1.5:1}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 16:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 16:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:2===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:2===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Några elever undersöker vad som händer när man belastar ett glas som flyter. De har en balja med vatten, ett litet glas med lodräta sidor och enkronor som används som last. Glasets ytterdiameter är &amp;lt;math&amp;gt;6,0 cm&amp;lt;/math&amp;gt;  och det sjunker ner &amp;lt;math&amp;gt;4,0 cm&amp;lt;/math&amp;gt;  när det sätts i baljan (före det att några pengar läggs i). Tills att den nionde enkronan läggs i flyter glaset (&amp;lt;math&amp;gt;m = 7,0 g&amp;lt;/math&amp;gt;  per enkrona).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Några elever undersöker vad som händer när man belastar ett glas som flyter. De har en balja med vatten, ett litet glas med lodräta sidor och enkronor som används som last. Glasets ytterdiameter är &amp;lt;math&amp;gt;6,0 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;cm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;  och det sjunker ner &amp;lt;math&amp;gt;4,0 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;cm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;  när det sätts i baljan (före det att några pengar läggs i). Tills att den nionde enkronan läggs i flyter glaset (&amp;lt;math&amp;gt;m = 7,0 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm &lt;/ins&gt;g&amp;lt;/math&amp;gt;  per enkrona).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Hur mycket väger glaset och hur högt är glaset? Räkna med att alla kanter är skarpa. Sjunker eller höjs vattenytan i baljan då båten sjunker? Bortse från inverkan av vattnets ytspänning. Vattnets densitet är&amp;lt;math&amp;gt;\rho =998,&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;2kg&lt;/del&gt;/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Hur mycket väger glaset och hur högt är glaset? Räkna med att alla kanter är skarpa. Sjunker eller höjs vattenytan i baljan då båten sjunker? Bortse från inverkan av vattnets ytspänning. Vattnets densitet är&amp;lt;math&amp;gt;\rho =998,&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;2 \,\mathrm{kg&lt;/ins&gt;/m&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;^3&amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:2|Lösning |Lösning 1.5:2}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:2|Lösning |Lösning 1.5:2}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 24:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 24:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:3===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:3===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En gårdspump inskaffas till ett fritidsställe. Brunnen som ska användas har en vattenyta som är &amp;lt;math&amp;gt;30 m&amp;lt;/math&amp;gt;  under mark. Pumpen har en pumpcylinder som ligger &amp;lt;math&amp;gt;1,0 m &amp;lt;/math&amp;gt; under vattenytan och pumpar vattnet till en höjd &amp;lt;math&amp;gt;1,0 m&amp;lt;/math&amp;gt;  ovanför marken. Pumpcylindern har en innerdiameter på &amp;lt;math&amp;gt;60 mm &amp;lt;/math&amp;gt;. Pumpkolven har en &amp;quot;backventil&amp;quot; som automatiskt släpper in vatten i cylindern då kolven är på väg ner. Ovanför pumpcylindern finns en backventil som hindrar vattnet från att rinna tillbaks då kolven går ner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En gårdspump inskaffas till ett fritidsställe. Brunnen som ska användas har en vattenyta som är &amp;lt;math&amp;gt;30 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm &lt;/ins&gt;m&amp;lt;/math&amp;gt;  under mark. Pumpen har en pumpcylinder som ligger &amp;lt;math&amp;gt;1,0 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm &lt;/ins&gt;m &amp;lt;/math&amp;gt; under vattenytan och pumpar vattnet till en höjd &amp;lt;math&amp;gt;1,0 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm &lt;/ins&gt;m&amp;lt;/math&amp;gt;  ovanför marken. Pumpcylindern har en innerdiameter på &amp;lt;math&amp;gt;60 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;mm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;} &lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. Pumpkolven har en &amp;quot;backventil&amp;quot; som automatiskt släpper in vatten i cylindern då kolven är på väg ner. Ovanför pumpcylindern finns en backventil som hindrar vattnet från att rinna tillbaks då kolven går ner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Hur stor är kraften i den stång som är kopplad till kolven när man pumpar?&amp;lt;br\&amp;gt;Trycket på kolvens backventil överförs till kolven. Försumma strömningsförluster, accelerationskrafter under pumpningen, förluster i backventiler och friktionskrafter mellan kolv och cylinder samt stångens tyngd. Vattnets temperatur är &amp;lt;math&amp;gt;10^\circ C &amp;lt;/math&amp;gt; och densiteten är &amp;lt;math&amp;gt;999,7 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Hur stor är kraften i den stång som är kopplad till kolven när man pumpar?&amp;lt;br\&amp;gt;Trycket på kolvens backventil överförs till kolven. Försumma strömningsförluster, accelerationskrafter under pumpningen, förluster i backventiler och friktionskrafter mellan kolv och cylinder samt stångens tyngd. Vattnets temperatur är &amp;lt;math&amp;gt;10^\circ &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\mathrm &lt;/ins&gt;C &amp;lt;/math&amp;gt; och densiteten är &amp;lt;math&amp;gt;999,7 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;kg/m&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;^3&amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:3|Lösning |Lösning 1.5:3}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:3|Lösning |Lösning 1.5:3}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 39:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 39:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:5===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:5===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett roligt experiment är att sätta ett tänt ljus i en skål med vatten och sedan ställa ett glas upp och ned över ljuset. Ett glas med innermåtten &amp;lt;math&amp;gt;6,0 cm&amp;lt;/math&amp;gt;  radie och &amp;lt;math&amp;gt;15 cm&amp;lt;/math&amp;gt;  höjd används vid experimentet. Vattnet stiger upp till halva glasets höjd då ljuset har slocknat (höjden beror på hur pass varm den innestängda luften blev). Vad är trycket inne i glaset då vattnet står &amp;lt;math&amp;gt;7,5 cm&amp;lt;/math&amp;gt;  upp i glaset? Antag att lufttrycket är &amp;lt;math&amp;gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;100kPa&lt;/del&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett roligt experiment är att sätta ett tänt ljus i en skål med vatten och sedan ställa ett glas upp och ned över ljuset. Ett glas med innermåtten &amp;lt;math&amp;gt;6,0 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;cm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;  radie och &amp;lt;math&amp;gt;15 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;cm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;  höjd används vid experimentet. Vattnet stiger upp till halva glasets höjd då ljuset har slocknat (höjden beror på hur pass varm den innestängda luften blev). Vad är trycket inne i glaset då vattnet står &amp;lt;math&amp;gt;7,5 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;cm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;  upp i glaset? Antag att lufttrycket är &amp;lt;math&amp;gt;&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;100 \,\mathrm{kPa}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:5|Lösning |Lösning 1.5:5}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:5|Lösning |Lösning 1.5:5}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 45:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 45:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:6===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:6===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Densiteten för modellera undersöks. I ett fingraderat kärl häller man först i &amp;lt;math&amp;gt;0,500 l&amp;lt;/math&amp;gt;  vatten. Sedan gör man en båt av modelleran och låter den flyta i kärlet med volymgradering. Volymen blir då &amp;lt;math&amp;gt;0,600 l&amp;lt;/math&amp;gt;. Därefter sänks båten i kärlet och volymen blir &amp;lt;math&amp;gt;0,550 l&amp;lt;/math&amp;gt;. Vilken densitet har modelleran? Antag att vattnets temperatur är &amp;lt;math&amp;gt;10^\circ C&amp;lt;/math&amp;gt;. Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;999,7 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Densiteten för modellera undersöks. I ett fingraderat kärl häller man först i &amp;lt;math&amp;gt;0,500 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm &lt;/ins&gt;l&amp;lt;/math&amp;gt;  vatten. Sedan gör man en båt av modelleran och låter den flyta i kärlet med volymgradering. Volymen blir då &amp;lt;math&amp;gt;0,600 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm &lt;/ins&gt;l&amp;lt;/math&amp;gt;. Därefter sänks båten i kärlet och volymen blir &amp;lt;math&amp;gt;0,550 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm &lt;/ins&gt;l&amp;lt;/math&amp;gt;. Vilken densitet har modelleran? Antag att vattnets temperatur är &amp;lt;math&amp;gt;10^\circ &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\mathrm &lt;/ins&gt;C&amp;lt;/math&amp;gt;. Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;999,7 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;kg/m&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;^3&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:6|Lösning |Lösning 1.5:6}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:6|Lösning |Lösning 1.5:6}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 52:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 52:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:7===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:7===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;På en auktion hittar du en missfärgad skål som kan vara gjord av någon ädelmetall. Du köper skålen och undersöker vad den kan vara gjord av. Hemma har du en hushållsvåg, ett kärl med lodräta kanter och en linjal som du kan använda för försöket. Du väger först skålen och finner att massan är &amp;lt;math&amp;gt;1,20 kg&amp;lt;/math&amp;gt;. Du fyller i vatten i kärlet och markerar var vattenytan är. När skålen flyter i kärlet har vattenytan stigit &amp;lt;math&amp;gt;20 mm&amp;lt;/math&amp;gt;. Du trycker ner skålen så att den sjunker varvid vattenytan sjunker &amp;lt;math&amp;gt;18 mm&amp;lt;/math&amp;gt; (&amp;lt;math&amp;gt;2 mm&amp;lt;/math&amp;gt; över den ursprungliga markeringen). Vad har materialet för densitet? Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;1000 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;På en auktion hittar du en missfärgad skål som kan vara gjord av någon ädelmetall. Du köper skålen och undersöker vad den kan vara gjord av. Hemma har du en hushållsvåg, ett kärl med lodräta kanter och en linjal som du kan använda för försöket. Du väger först skålen och finner att massan är &amp;lt;math&amp;gt;1,20 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;kg&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. Du fyller i vatten i kärlet och markerar var vattenytan är. När skålen flyter i kärlet har vattenytan stigit &amp;lt;math&amp;gt;20 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;mm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. Du trycker ner skålen så att den sjunker varvid vattenytan sjunker &amp;lt;math&amp;gt;18 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;mm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt; (&amp;lt;math&amp;gt;2 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;mm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt; över den ursprungliga markeringen). Vad har materialet för densitet? Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;1000 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;kg/m&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;^3&amp;lt;/math&amp;gt;.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:7|Lösning |Lösning 1.5:7}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:7|Lösning |Lösning 1.5:7}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 58:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 58:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:8===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:8===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under ett ordentligt regnväder blir det stopp i ett avlopp under ett stuprör. Vattenflödet från stupröret stoppas med hjälp av en platta med gummipackning. Stuprörets höjd är &amp;lt;math&amp;gt;10 m&amp;lt;/math&amp;gt;  och dess diameter &amp;lt;math&amp;gt;15 cm&amp;lt;/math&amp;gt;. Hur stort är trycket mot plattan? Med hur stor kraft måste plattan hållas på plats då hela röret är fyllt med vatten och plattan nätt och jämt håller tätt? Spelar det någon roll om utkastet är parallellt med marken eller om utkastet är riktat rakt ner? Vattnets temperatur är &amp;lt;math&amp;gt;10^\circ C&amp;lt;/math&amp;gt;  och densiteten är &amp;lt;math&amp;gt;999,7 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under ett ordentligt regnväder blir det stopp i ett avlopp under ett stuprör. Vattenflödet från stupröret stoppas med hjälp av en platta med gummipackning. Stuprörets höjd är &amp;lt;math&amp;gt;10 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm &lt;/ins&gt;m&amp;lt;/math&amp;gt;  och dess diameter &amp;lt;math&amp;gt;15 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;cm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. Hur stort är trycket mot plattan? Med hur stor kraft måste plattan hållas på plats då hela röret är fyllt med vatten och plattan nätt och jämt håller tätt? Spelar det någon roll om utkastet är parallellt med marken eller om utkastet är riktat rakt ner? Vattnets temperatur är &amp;lt;math&amp;gt;10^\circ &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\mathrm &lt;/ins&gt;C&amp;lt;/math&amp;gt;  och densiteten är &amp;lt;math&amp;gt;999,7 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;kg/m^3&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:8|Lösning |Lösning 1.5:8}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:8|Lösning |Lösning 1.5:8}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 64:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 64:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:9===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:9===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En sommarstuga har en djupborrad brunn. Det är &amp;lt;math&amp;gt;85,0\, m&amp;lt;/math&amp;gt;  ner till vattenytan. Vattnet måste tryckas från detta djup upp till huset. Detta sker med en ejektorpump. I källaren i huset finns en hydrofor (trycktank) kopplad till vattenröret som går pumpen. I trycktanken har vattnet ett tryck av &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;  (&amp;lt;math&amp;gt;2,010^5 Pa&amp;lt;/math&amp;gt;). Ejektorpumpen måste först trycka upp vattnet &amp;lt;math&amp;gt;85 m&amp;lt;/math&amp;gt;  och sedan höja trycket på vattnet &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;. Hur stort tryck måste pumpen kunna ge? Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;1000 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En sommarstuga har en djupborrad brunn. Det är &amp;lt;math&amp;gt;85,0\, &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\mathrm &lt;/ins&gt;m&amp;lt;/math&amp;gt;  ner till vattenytan. Vattnet måste tryckas från detta djup upp till huset. Detta sker med en ejektorpump. I källaren i huset finns en hydrofor (trycktank) kopplad till vattenröret som går pumpen. I trycktanken har vattnet ett tryck av &amp;lt;math&amp;gt;2,0 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;bar&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;  (&amp;lt;math&amp;gt;2,010^5 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;Pa&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;). Ejektorpumpen måste först trycka upp vattnet &amp;lt;math&amp;gt;85 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm &lt;/ins&gt;m&amp;lt;/math&amp;gt;  och sedan höja trycket på vattnet &amp;lt;math&amp;gt;2,0 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;bar&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;. Hur stort tryck måste pumpen kunna ge? Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;1000 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\,\mathrm{&lt;/ins&gt;kg/m^3&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:9|Lösning |Lösning 1.5:9}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:9|Lösning |Lösning 1.5:9}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 71:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 71:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:10===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:10===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En frysskåp har innertemperaturen &amp;lt;math&amp;gt;-18^\circ C&amp;lt;/math&amp;gt;. När skåpet öppnas rusar den kalla luften ut och rumstempererad luft (&amp;lt;math&amp;gt;22^\circ C&amp;lt;/math&amp;gt;) rusar in. Antag att all luft byts ut. När dörren stängs kyls den innestängda luften ner till &amp;lt;math&amp;gt;-18^\circ C&amp;lt;/math&amp;gt;. Trycket minskar då. Vad blir trycket? Om dörrytan är &amp;lt;math&amp;gt;60\cdot 180 cm^2&amp;lt;/math&amp;gt;  stor med vilken kraft trycks då dörren fast (räkna på skillnaden mellan trycket inne och utanför frysskåpet). Antag att frysskåpet är helt tätt. (I frysskåpet finns små luftkanaler som efter en stund jämnar ut tryckskillnaden så att dörren lätt går att öppna)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En frysskåp har innertemperaturen &amp;lt;math&amp;gt;-18^\circ &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\mathrm &lt;/ins&gt;C&amp;lt;/math&amp;gt;. När skåpet öppnas rusar den kalla luften ut och rumstempererad luft (&amp;lt;math&amp;gt;22^\circ &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\mathrm &lt;/ins&gt;C&amp;lt;/math&amp;gt;) rusar in. Antag att all luft byts ut. När dörren stängs kyls den innestängda luften ner till &amp;lt;math&amp;gt;-18^\circ &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\mathrm &lt;/ins&gt;C&amp;lt;/math&amp;gt;. Trycket minskar då. Vad blir trycket? Om dörrytan är &amp;lt;math&amp;gt;60\cdot 180 &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;\mathrm{&lt;/ins&gt;cm&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;^2&amp;lt;/math&amp;gt;  stor med vilken kraft trycks då dörren fast (räkna på skillnaden mellan trycket inne och utanför frysskåpet). Antag att frysskåpet är helt tätt. (I frysskåpet finns små luftkanaler som efter en stund jämnar ut tryckskillnaden så att dörren lätt går att öppna)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:10|Lösning |Lösning 1.5:10}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:10|Lösning |Lösning 1.5:10}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Tue, 24 Apr 2018 11:50:30 GMT</pubDate>			<dc:creator>Louwah</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:1.5_%C3%96vningar</comments>		</item>
		<item>
			<title>Louwah den 15 december 2017 kl. 10.40</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;diff=2704&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 15 december 2017 kl. 10.40&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 64:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 64:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:9===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:9===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En sommarstuga har en djupborrad brunn. Det är &amp;lt;math&amp;gt;85 m&amp;lt;/math&amp;gt;  ner till vattenytan. Vattnet måste tryckas från detta djup upp till huset. Detta sker med en ejektorpump. I källaren i huset finns en hydrofor (trycktank) kopplad till vattenröret som går pumpen. I trycktanken har vattnet ett tryck av &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;  (&amp;lt;math&amp;gt;2,010^5 Pa&amp;lt;/math&amp;gt;). Ejektorpumpen måste först trycka upp vattnet &amp;lt;math&amp;gt;85 m&amp;lt;/math&amp;gt;  och sedan höja trycket på vattnet &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;. Hur stort tryck måste pumpen kunna ge? Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;1000 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En sommarstuga har en djupborrad brunn. Det är &amp;lt;math&amp;gt;85&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;,0\, &lt;/ins&gt;m&amp;lt;/math&amp;gt;  ner till vattenytan. Vattnet måste tryckas från detta djup upp till huset. Detta sker med en ejektorpump. I källaren i huset finns en hydrofor (trycktank) kopplad till vattenröret som går pumpen. I trycktanken har vattnet ett tryck av &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;  (&amp;lt;math&amp;gt;2,010^5 Pa&amp;lt;/math&amp;gt;). Ejektorpumpen måste först trycka upp vattnet &amp;lt;math&amp;gt;85 m&amp;lt;/math&amp;gt;  och sedan höja trycket på vattnet &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;. Hur stort tryck måste pumpen kunna ge? Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;1000 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:9|Lösning |Lösning 1.5:9}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:9|Lösning |Lösning 1.5:9}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Fri, 15 Dec 2017 10:40:45 GMT</pubDate>			<dc:creator>Louwah</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:1.5_%C3%96vningar</comments>		</item>
		<item>
			<title>Lena Chytraeus den 9 december 2009 kl. 12.05</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;diff=576&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 9 december 2009 kl. 12.05&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 71:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 71:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:10===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:10===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;En frysskåp har innertemperaturen &amp;lt;math&amp;gt;-18^\circ C&amp;lt;/math&amp;gt;. När skåpet öppnas rusar den kalla luften ut och rumstempererad luft (&amp;lt;math&amp;gt;22^\circ C&amp;lt;/math&amp;gt;) rusar in. Antag att all luft byts ut. När dörren stängs kyls den innestängda luften ner till &amp;lt;math&amp;gt;-18^\circ C&amp;lt;/math&amp;gt;. Trycket minskar då. Vad blir trycket? Om dörrytan är &amp;lt;math&amp;gt;60\cdot 180 cm^2&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt; &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;stor med vilken kraft trycks då dörren fast (räkna på skillnaden mellan trycket inne och utanför frysskåpet). Antag att frysskåpet är helt tätt. (I frysskåpet finns små luftkanaler som efter en stund jämnar ut tryckskillnaden så att dörren lätt går att öppna)&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:10|Lösning |Lösning 1.5:10}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:10|Lösning |Lösning 1.5:10}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 09 Dec 2009 12:05:09 GMT</pubDate>			<dc:creator>Lena Chytraeus</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:1.5_%C3%96vningar</comments>		</item>
		<item>
			<title>Lena Chytraeus den 9 december 2009 kl. 11.59</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;diff=573&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 9 december 2009 kl. 11.59&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 64:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 64:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:9===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:9===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En sommarstuga har en djupborrad brunn. Det är &amp;lt;math&amp;gt;85 m&amp;lt;/math&amp;gt;  ner till vattenytan. Vattnet måste tryckas från detta djup upp till huset. Detta sker med en ejektorpump. I källaren i huset finns en hydrofor (trycktank) kopplad till vattenröret som går pumpen. I trycktanken har vattnet ett tryck av &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;  (&amp;lt;math&amp;gt;2,&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;0105 &lt;/del&gt;Pa&amp;lt;/math&amp;gt;). Ejektorpumpen måste först trycka upp vattnet &amp;lt;math&amp;gt;85 m&amp;lt;/math&amp;gt;  och sedan höja trycket på vattnet &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;. Hur stort tryck måste pumpen kunna ge? Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;1000 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En sommarstuga har en djupborrad brunn. Det är &amp;lt;math&amp;gt;85 m&amp;lt;/math&amp;gt;  ner till vattenytan. Vattnet måste tryckas från detta djup upp till huset. Detta sker med en ejektorpump. I källaren i huset finns en hydrofor (trycktank) kopplad till vattenröret som går pumpen. I trycktanken har vattnet ett tryck av &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;  (&amp;lt;math&amp;gt;2,&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;010^5 &lt;/ins&gt;Pa&amp;lt;/math&amp;gt;). Ejektorpumpen måste först trycka upp vattnet &amp;lt;math&amp;gt;85 m&amp;lt;/math&amp;gt;  och sedan höja trycket på vattnet &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;. Hur stort tryck måste pumpen kunna ge? Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;1000 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:9|Lösning |Lösning 1.5:9}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:9|Lösning |Lösning 1.5:9}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 09 Dec 2009 11:59:04 GMT</pubDate>			<dc:creator>Lena Chytraeus</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:1.5_%C3%96vningar</comments>		</item>
		<item>
			<title>Lena Chytraeus den 9 december 2009 kl. 11.58</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;diff=572&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 9 december 2009 kl. 11.58&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 64:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 64:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:9===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:9===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En sommarstuga har en djupborrad brunn. Det är &amp;lt;math&amp;gt;85 m&amp;lt;/math&amp;gt;  ner till vattenytan. Vattnet måste tryckas från detta djup upp till huset. Detta sker med en ejektorpump. I källaren i huset finns en hydrofor (trycktank) kopplad till vattenröret som går pumpen. I trycktanken har vattnet ett tryck av &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;  (&amp;lt;math&amp;gt;2,0105 Pa&amp;lt;/math&amp;gt;). Ejektorpumpen måste först trycka upp vattnet &amp;lt;math&amp;gt;85 m&amp;lt;/math&amp;gt;  och sedan höja trycket på vattnet &amp;lt;math&amp;gt;2,0 bar&amp;lt;/math&amp;gt;. Hur stort tryck måste pumpen kunna ge? Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;1000 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:9|Lösning |Lösning 1.5:9}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:9|Lösning |Lösning 1.5:9}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 09 Dec 2009 11:58:29 GMT</pubDate>			<dc:creator>Lena Chytraeus</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:1.5_%C3%96vningar</comments>		</item>
		<item>
			<title>Lena Chytraeus den 9 december 2009 kl. 11.50</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;diff=569&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 9 december 2009 kl. 11.50&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 58:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 58:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:8===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:8===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Under ett ordentligt regnväder blir det stopp i ett avlopp under ett stuprör. Vattenflödet från stupröret stoppas med hjälp av en platta med gummipackning. Stuprörets höjd är &amp;lt;math&amp;gt;10 m&amp;lt;/math&amp;gt;  och dess diameter &amp;lt;math&amp;gt;15 cm&amp;lt;/math&amp;gt;. Hur stort är trycket mot plattan? Med hur stor kraft måste plattan hållas på plats då hela röret är fyllt med vatten och plattan nätt och jämt håller tätt? Spelar det någon roll om utkastet är parallellt med marken eller om utkastet är riktat rakt ner? Vattnets temperatur är &amp;lt;math&amp;gt;10^\circ C&amp;lt;/math&amp;gt;  och densiteten är &amp;lt;math&amp;gt;999,7 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;/ins&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:8|Lösning |Lösning 1.5:8}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:8|Lösning |Lösning 1.5:8}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 09 Dec 2009 11:50:59 GMT</pubDate>			<dc:creator>Lena Chytraeus</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:1.5_%C3%96vningar</comments>		</item>
		<item>
			<title>Lena Chytraeus den 9 december 2009 kl. 10.41</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;diff=564&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 9 december 2009 kl. 10.41&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 52:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 52:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:7===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:7===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;På en auktion hittar du en missfärgad skål som kan vara gjord av någon ädelmetall. Du köper skålen och undersöker vad den kan vara gjord av. Hemma har du en hushållsvåg, ett kärl med lodräta kanter och en linjal som du kan använda för försöket. Du väger först skålen och finner att massan är &amp;lt;math&amp;gt;1,20 kg&amp;lt;/math&amp;gt;. Du fyller i vatten i kärlet och markerar var vattenytan är. När skålen flyter i kärlet har vattenytan stigit &amp;lt;math&amp;gt;20 mm&amp;lt;/math&amp;gt;. Du trycker ner skålen så att den sjunker varvid vattenytan sjunker &amp;lt;math&amp;gt;18 mm&amp;lt;/math&amp;gt; (&amp;lt;math&amp;gt;2 mm&amp;lt;/math&amp;gt; över den ursprungliga markeringen). Vad har materialet för densitet? Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;1000 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;/ins&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:7|Lösning |Lösning 1.5:7}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:7|Lösning |Lösning 1.5:7}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 09 Dec 2009 10:41:55 GMT</pubDate>			<dc:creator>Lena Chytraeus</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:1.5_%C3%96vningar</comments>		</item>
		<item>
			<title>Lena Chytraeus den 9 december 2009 kl. 10.32</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;diff=561&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 9 december 2009 kl. 10.32&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 45:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 45:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:6===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:6===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Densiteten för modellera undersöks. I ett fingraderat kärl häller man först i &amp;lt;math&amp;gt;0,500 l&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt; &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;vatten. Sedan gör man en båt av modelleran och låter den flyta i kärlet med volymgradering. Volymen blir då &amp;lt;math&amp;gt;0,600 l&amp;lt;/math&amp;gt;. Därefter sänks båten i kärlet och volymen blir &amp;lt;math&amp;gt;0,550 l&amp;lt;/math&amp;gt;. Vilken densitet har modelleran? Antag att vattnets temperatur är &amp;lt;math&amp;gt;10^\circ C&amp;lt;/math&amp;gt;. Vattnets densitet är &amp;lt;math&amp;gt;999,7 kg/m^3&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:6|Lösning |Lösning 1.5:6}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:6|Lösning |Lösning 1.5:6}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 09 Dec 2009 10:32:26 GMT</pubDate>			<dc:creator>Lena Chytraeus</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:1.5_%C3%96vningar</comments>		</item>
		<item>
			<title>Lena Chytraeus den 9 december 2009 kl. 10.16</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;diff=557&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 9 december 2009 kl. 10.16&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 39:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 39:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:5===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:5===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Ett roligt experiment är att sätta ett tänt ljus i en skål med vatten och sedan ställa ett glas upp och ned över ljuset. Ett glas med innermåtten &amp;lt;math&amp;gt;6,0 cm&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt; &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;radie och &amp;lt;math&amp;gt;15 cm&amp;lt;/math&amp;gt;  höjd används vid experimentet. Vattnet stiger upp till halva glasets höjd då ljuset har slocknat (höjden beror på hur pass varm den innestängda luften blev). Vad är trycket inne i glaset då vattnet står &amp;lt;math&amp;gt;7,5 cm&amp;lt;/math&amp;gt;  upp i glaset? Antag att lufttrycket är &amp;lt;math&amp;gt;100kPa&amp;lt;/math&amp;gt;. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:5|Lösning |Lösning 1.5:5}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:5|Lösning |Lösning 1.5:5}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 09 Dec 2009 10:16:17 GMT</pubDate>			<dc:creator>Lena Chytraeus</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:1.5_%C3%96vningar</comments>		</item>
		<item>
			<title>Lena Chytraeus den 9 december 2009 kl. 09.41</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=1.5_%C3%96vningar&amp;diff=552&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 9 december 2009 kl. 09.41&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 32:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 32:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:4===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;===Övning 1.5:4===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;ovning&amp;quot;&amp;gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;En ring kontrolleras om den verkligen är av &amp;lt;math&amp;gt;18&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt; &lt;ins style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;karat (&amp;lt;math&amp;gt;18&amp;lt;/math&amp;gt; av &amp;lt;math&amp;gt;24&amp;lt;/math&amp;gt;  viktdelar) guld (Au). Ett test utförs genom att ringen först vägs hängande i en tunn tråd och sedan vägs på samma sätt men med ringen neddoppad i vatten. Ringen är gjord av en legering vi kallar rödguld som kan ha &amp;lt;math&amp;gt;9\%&amp;lt;/math&amp;gt;  silver (Ag) och &amp;lt;math&amp;gt;16\%&amp;lt;/math&amp;gt;  koppar (Cu) (viktsprocent). Vid första mätningen var massan &amp;lt;math&amp;gt;7,00&amp;lt;/math&amp;gt; gram. Vad bör den uppmätta massan vara då ringen är nedsänkt i vatten? Vi antar att ringen är riktigt märkt och att den har den sammansättningen som är angiven i uppgiften.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:4|Lösning |Lösning 1.5:4}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;lt;/div&amp;gt;{{#NAVCONTENT:Svar|Svar 1.5:4|Lösning |Lösning 1.5:4}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 09 Dec 2009 09:41:04 GMT</pubDate>			<dc:creator>Lena Chytraeus</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:1.5_%C3%96vningar</comments>		</item>
	</channel>
</rss>