<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/skins/common/feed.css?97"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
	<channel>
		<title>2.1 Introduktion till mekaniken - Versionshistorik</title>
		<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=2.1_Introduktion_till_mekaniken&amp;action=history</link>
		<description>Versionshistorik för denna sida på wikin</description>
		<language>sv</language>
		<generator>MediaWiki 1.11.1</generator>
		<lastBuildDate>Fri, 10 Apr 2026 04:46:32 GMT</lastBuildDate>
		<item>
			<title>Lena Chytraeus den 10 december 2009 kl. 12.56</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=2.1_Introduktion_till_mekaniken&amp;diff=652&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

			&lt;table style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;col class='diff-marker' /&gt;
			&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 10 december 2009 kl. 12.56&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 4:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 4:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Innehåll:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Innehåll:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Fysikens bakgrund och program&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Fysikens bakgrund och program&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Fysikaliska storheter&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Fysikaliska storheter&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Krafter&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Krafter&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Newtons tre lagar&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Newtons tre lagar&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Läromål&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Läromål&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 13:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 13:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Definiera fysikalisk storhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Definiera fysikalisk storhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Redogöra för SI-systemet, mätetal och enheter, grundstorheter och grundenheter samt härledda enheter.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Redogöra för SI-systemet, mätetal och enheter, grundstorheter och grundenheter samt härledda enheter.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Skilja mellan storhet, enhet och mätetal.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Skilja mellan storhet, enhet och mätetal.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Ställa upp och räkna ut härledda enheter från grundenheter samt tiopotenser (talfaktorer) i enheter.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Ställa upp och räkna ut härledda enheter från grundenheter samt tiopotenser (talfaktorer) i enheter.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Redogöra för kraftbegreppet, olika typer av grundläggande krafter och växelverkan samt fenomenologiska krafter.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Redogöra för kraftbegreppet, olika typer av grundläggande krafter och växelverkan samt fenomenologiska krafter.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Redogöra för begreppet massa samt samband mellan kraft, massa och acceleration.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Redogöra för begreppet massa samt samband mellan kraft, massa och acceleration.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Beskriva vad Newtons tre lagar innebär för en kamrat som inte läst fysik.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Beskriva vad Newtons tre lagar innebär för en kamrat som inte läst fysik.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Skilja mellan tyngd och massa.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Skilja mellan tyngd och massa.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Ställa upp och räkna ut kraft och acceleration med Newtons andra lag.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Ställa upp och räkna ut kraft och acceleration med Newtons andra lag.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Skilja mellan modell och verklighet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Skilja mellan modell och verklighet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Förklara varför fysiken är viktig i samhället&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Förklara varför fysiken är viktig i samhället&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Värdera olika synsätt och föreslå en &amp;quot;bästa&amp;quot; metod för att med observationer, mätningar och modeller beskriva vår omvärld.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Värdera olika synsätt och föreslå en &amp;quot;bästa&amp;quot; metod för att med observationer, mätningar och modeller beskriva vår omvärld.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 46:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 46:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fyra typer av grundläggande krafter eller växelverkningar finns:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fyra typer av grundläggande krafter eller växelverkningar finns:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Gravitationskraften&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Gravitationskraften&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Elektromagnetiska kraften&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Elektromagnetiska kraften&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Stark växelverkan&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Stark växelverkan&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Svag växelverkan&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Svag växelverkan&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Samverkan mellan flera av de grundläggande krafterna eller approximationer till dessa ger upphov till fenomenologiska krafter att använda i olika modeller:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Samverkan mellan flera av de grundläggande krafterna eller approximationer till dessa ger upphov till fenomenologiska krafter att använda i olika modeller:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Tyngdkraft&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Tyngdkraft&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Friktionskraft&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Friktionskraft&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Normalkraft&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Normalkraft&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* Elastisk kraft&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* Elastisk kraft&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;-&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;    &lt;/del&gt;* etc.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;* etc.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</description>
			<pubDate>Thu, 10 Dec 2009 12:56:50 GMT</pubDate>			<dc:creator>Lena Chytraeus</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:2.1_Introduktion_till_mekaniken</comments>		</item>
		<item>
			<title>Lena Chytraeus: Ny sida: Mål och innehåll 	  Innehåll:      * Fysikens bakgrund och program     * Fysikaliska storheter     * Krafter     * Newtons tre lagar  Läromål  Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig a...</title>
			<link>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php?title=2.1_Introduktion_till_mekaniken&amp;diff=651&amp;oldid=prev</link>
			<description>&lt;p&gt;Ny sida: Mål och innehåll 	  Innehåll:      * Fysikens bakgrund och program     * Fysikaliska storheter     * Krafter     * Newtons tre lagar  Läromål  Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig a...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Mål och innehåll&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    * Fysikens bakgrund och program&lt;br /&gt;
    * Fysikaliska storheter&lt;br /&gt;
    * Krafter&lt;br /&gt;
    * Newtons tre lagar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läromål&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    * Definiera fysikalisk storhet.&lt;br /&gt;
    * Redogöra för SI-systemet, mätetal och enheter, grundstorheter och grundenheter samt härledda enheter.&lt;br /&gt;
    * Skilja mellan storhet, enhet och mätetal.&lt;br /&gt;
    * Ställa upp och räkna ut härledda enheter från grundenheter samt tiopotenser (talfaktorer) i enheter.&lt;br /&gt;
    * Redogöra för kraftbegreppet, olika typer av grundläggande krafter och växelverkan samt fenomenologiska krafter.&lt;br /&gt;
    * Redogöra för begreppet massa samt samband mellan kraft, massa och acceleration.&lt;br /&gt;
    * Beskriva vad Newtons tre lagar innebär för en kamrat som inte läst fysik.&lt;br /&gt;
    * Skilja mellan tyngd och massa.&lt;br /&gt;
    * Ställa upp och räkna ut kraft och acceleration med Newtons andra lag.&lt;br /&gt;
    * Skilja mellan modell och verklighet.&lt;br /&gt;
    * Förklara varför fysiken är viktig i samhället&lt;br /&gt;
    * Värdera olika synsätt och föreslå en &amp;quot;bästa&amp;quot; metod för att med observationer, mätningar och modeller beskriva vår omvärld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teori&lt;br /&gt;
Fysikens bakgrund och program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fysiken har en lång historia. Redan Galileo Galilei lade på 1600-talet grunden till fysiken som en experimentell vetenskap där idéer och experiment samverkar med teori (teoretisk fysik) för att urskilja tillförlitlig kunskap.&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
Gallileo Gallilei, målning av Justus Sustermans (1636).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fysiken arbetar med teorier, modeller och experiment. Genom resultat från experiment sammanställs kunskapen i en teori och genom att jämföra beräkningar från olika matematiska modeller man gör av sitt experiment, undersöker man hur väl teorin och modellen överensstämmer med verkligheten. Ofta får man därvid förändra teorin och modellen till dess teorin och modellen kan beskriva verkligheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fysikaliska storheter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fysikalisk storhet eller kort storhet är ett viktigt begrepp i fysiken. En storhet är en egenskap som kan mätas eller beräknas. I klassisk fysik kan storheterna entydigt mätas med hjälp av någon mätmetod och en sådan storhet sägs då vara operationellt definierad. I kvantmekaniken arbetar man även med storheter som inte är operationellt definierade; de storheter som i kvantmekaniken kan definieras operationellt kallas observabler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krafter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fyra typer av grundläggande krafter eller växelverkningar finns:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    * Gravitationskraften&lt;br /&gt;
    * Elektromagnetiska kraften&lt;br /&gt;
    * Stark växelverkan&lt;br /&gt;
    * Svag växelverkan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samverkan mellan flera av de grundläggande krafterna eller approximationer till dessa ger upphov till fenomenologiska krafter att använda i olika modeller:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    * Tyngdkraft&lt;br /&gt;
    * Friktionskraft&lt;br /&gt;
    * Normalkraft&lt;br /&gt;
    * Elastisk kraft&lt;br /&gt;
    * etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Newtons tre lagar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Newtons första lag (tröghetslagen):&lt;br /&gt;
Varje kropp förblir i vila eller likformig rörelse om och endast om den inte av krafter tvingas ändra sitt rörelsetillstånd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Newtons andra lag (kraftlagen, kraftekvationen):&lt;br /&gt;
Varje kropp som påverkas av en kraft F erhåller en acceleration a som är direkt proportionell mot kraften: F = m a samt omvänt proportionell mot kroppens massa m dvs: a = F/m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Newtons tredje lag (lagen om verkan och motverkan):&lt;br /&gt;
Mot varje kraft på en kropp svarar en lika stor men motsatt riktad kraft på en annan kropp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Råd för inläsning&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs först i HEUREKA! Fysik kurs A kap 1:1–1:6 Fysik sid 8–18, kap 1:4 Tyngdkraft och massa, SI-systemet sid 76–79 samt kap 12:1–12:4 Kraft och rörelse sid 302–311.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs därefter i HEUREKA! Fysik kurs B kap 1:1–1:2 Fysik och samhälle sid 10-14 samt kap 17 Sammanfattning av HEUREKA A sid 443.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om storheter och krafter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs ordentligt i HEUREKA! Fysik kurs A sid 17–18 Vetenskap och sanning, sid 15–16 Potenser och storleksordningar samt sid 77 Grundenheter och härledda enheter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om Newtons lagar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs ordentligt i HEUREKA! Fysik kurs A sid 302–309 Tröghetslagen - Newtons första lag, Kraft, massa och acceleration samt Kraftekvationen - Newtons andra lag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs även i HEUREKA! Fysik kurs A sid 86–87 Kraft och reaktionskraft om Newtons tredje lag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Länktips&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs mer om Galileis världsbild.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vill du veta mer om Galileis liv och forskning läs på Sv Wikipedia.&lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Thu, 10 Dec 2009 12:55:19 GMT</pubDate>			<dc:creator>Lena Chytraeus</dc:creator>			<comments>http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/Diskussion:2.1_Introduktion_till_mekaniken</comments>		</item>
	</channel>
</rss>