5.4 Atomen - Versionshistorik

Louwah den 5 december 2017 kl. 15.56

Louwah — Tue, 05 Dec 2017 15:56:15 GMT

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 15.56
Rad 284:		Rad 284:

	</div>		</div>
-
-	''Mer material kommer''

Louwah den 5 december 2017 kl. 15.55

Louwah — Tue, 05 Dec 2017 15:55:56 GMT

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 15.55
Rad 271:		Rad 271:
	För dig behöver en längre förklaring eller som vill fördjupa dig ytterligare, vill vi tipsa om:		För dig behöver en längre förklaring eller som vill fördjupa dig ytterligare, vill vi tipsa om:

-	: HEUREKA! Fysik 2, kapitel 14, Atomen: sidorna 267 - 283	+	: ''HEUREKA! Fysik 2'', kapitel 14, Atomen: sidorna 267 - 283

-	: Halliday and Resnick, Fundamentals of physics, Wiley	+	: Halliday and Resnick, ''Fundamentals of physics'', Wiley

	: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Atom Läs mer om atomen på svenska Wikipedia]		: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Atom Läs mer om atomen på svenska Wikipedia]

Louwah den 5 december 2017 kl. 15.54

Louwah — Tue, 05 Dec 2017 15:54:32 GMT

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 15.54
Rad 259:		Rad 259:

	Kvantbit, eller qubit, från en. ''quantum binary digit'', representerar den minsta enheten kvantinformation. Den fundamentala skillnaden mellan en kvantbit och klassisk bit är att den senare kan bara vara ha värdet <math>0</math> eller <math>1</math>.En kvantbit motsvarar ett kvanttillstånd, en linjär superposition, s.k. kvantsuperposition.		Kvantbit, eller qubit, från en. ''quantum binary digit'', representerar den minsta enheten kvantinformation. Den fundamentala skillnaden mellan en kvantbit och klassisk bit är att den senare kan bara vara ha värdet <math>0</math> eller <math>1</math>.En kvantbit motsvarar ett kvanttillstånd, en linjär superposition, s.k. kvantsuperposition.
		+
		+	<div class="inforuta" style="width: 580px">
		+	===Råd för inläsning===
		+
		+	====Tänk på att...====
		+
		+	Begreppet laser ('''L'''ight '''A'''mplification by '''S'''timulated '''E'''mission of '''R'''adiation) har onekligen ett skimmer av science fiction över sig, men är idag en väldigt vanlig teknik som används i vårt dagliga liv. När vi handlar är det en laserstråle som läser av varornas priskoder, och det är laser som läser av informationen på våra cd- och dvd-skivor. På de flesta kontor finns det skrivare och kopiatorer som använder laser, och mycket av informationen som skickas mellan datorer och telefoner skickas via optiska fibrer, som även de fungerar med hjälp av laserljus.
		+
		+	====Lästips====
		+
		+	För dig behöver en längre förklaring eller som vill fördjupa dig ytterligare, vill vi tipsa om:
		+
		+	: HEUREKA! Fysik 2, kapitel 14, Atomen: sidorna 267 - 283
		+
		+	: Halliday and Resnick, Fundamentals of physics, Wiley
		+
		+	: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Atom Läs mer om atomen på svenska Wikipedia]
		+
		+	: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Laser Läs mer om laser på svenska Wikipedia]
		+
		+	: [https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/lattlast/laser/ Lättläst om laser från SSM]
		+
		+	: [http://fof.se/tidning/2003/7/john-dalton-atomen Läs mer om John Dalton & atomen i "Forskning & Framsteg"]
		+
		+	</div>

	''Mer material kommer''		''Mer material kommer''

Louwah den 5 december 2017 kl. 15.44

Louwah — Tue, 05 Dec 2017 15:44:17 GMT

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 15.44
Rad 258:		Rad 258:
	==Kvantbit==		==Kvantbit==

-	Kvantbit, eller qubit, från en. ''quantum binary digit'', representerar den minsta enheten kvantinformation. Den fundamentala skillnaden mellan en kvantbit och klassisk bit är att den senare kan bara vara ha värdet <~~pp:latex~~>0</~~pp:latex~~> eller <~~pp:latex~~>1</~~pp:latex~~>.En kvantbit motsvarar ett kvanttillstånd, en linjär superposition, s.k. kvantsuperposition.	+	Kvantbit, eller qubit, från en. ''quantum binary digit'', representerar den minsta enheten kvantinformation. Den fundamentala skillnaden mellan en kvantbit och klassisk bit är att den senare kan bara vara ha värdet <math>0</math> eller <math>1</math>.En kvantbit motsvarar ett kvanttillstånd, en linjär superposition, s.k. kvantsuperposition.

	''Mer material kommer''		''Mer material kommer''

Louwah den 5 december 2017 kl. 15.42

Louwah — Tue, 05 Dec 2017 15:42:33 GMT

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 15.42
Rad 251:		Rad 251:

	Elektronmikroskopi bidrar i sökandet efter unika material både inom tillämpad och grundläggande forskning genom analys på atomär nivå. Med denna kunskap kan ett materials meso- och makroskopiska egenskaper samt samband mellan struktur och mekaniska egenskaper karaktäriseras. Elektronmikroskopi lämpar sig väl för att studera strukturella förändringar och egenskaper hos polymerer, metaller, keramer och biologiska material. Nanokristallina material med kornstorlekar mellan en till tio nm uppvisar helt nya magnetiska, elektriska och optiska egenskaper. Högupplösande elektronmikroskopi är en kraftfull teknik för att studera kristallorientering, fas samt kemisk sammansätting hos ett elektrontransparent tunt prov. Elektronstrålens växelverkan med ett magnetiskt prov används för att studera och visualisera domänmönster samt magnetisering hos magnetiska endomänpartiklar. För detta används elektronholografi och magnetisk avbildning med Lorentzmikroskopi.		Elektronmikroskopi bidrar i sökandet efter unika material både inom tillämpad och grundläggande forskning genom analys på atomär nivå. Med denna kunskap kan ett materials meso- och makroskopiska egenskaper samt samband mellan struktur och mekaniska egenskaper karaktäriseras. Elektronmikroskopi lämpar sig väl för att studera strukturella förändringar och egenskaper hos polymerer, metaller, keramer och biologiska material. Nanokristallina material med kornstorlekar mellan en till tio nm uppvisar helt nya magnetiska, elektriska och optiska egenskaper. Högupplösande elektronmikroskopi är en kraftfull teknik för att studera kristallorientering, fas samt kemisk sammansätting hos ett elektrontransparent tunt prov. Elektronstrålens växelverkan med ett magnetiskt prov används för att studera och visualisera domänmönster samt magnetisering hos magnetiska endomänpartiklar. För detta används elektronholografi och magnetisk avbildning med Lorentzmikroskopi.
		+
		+	==Spinntronik==
		+
		+	Spinntronik använder elektronernas spinn för att hantera information. Spinnet är mätbart som magnetism och om man kan ställa in spinnet kan man använda elektronernas magnetiska nord- och sydpoler för att representera ettor och nollor. Det innebär att man kan göra de elektroniska kretsarna mycket mindre än vad som är tänkbart med vanlig elektronik.
		+
		+	==Kvantbit==
		+
		+	Kvantbit, eller qubit, från en. ''quantum binary digit'', representerar den minsta enheten kvantinformation. Den fundamentala skillnaden mellan en kvantbit och klassisk bit är att den senare kan bara vara ha värdet <pp:latex>0</pp:latex> eller <pp:latex>1</pp:latex>.En kvantbit motsvarar ett kvanttillstånd, en linjär superposition, s.k. kvantsuperposition.

	''Mer material kommer''		''Mer material kommer''

Louwah den 5 december 2017 kl. 15.32

Louwah — Tue, 05 Dec 2017 15:32:49 GMT

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 15.32
Rad 244:		Rad 244:
	==Röntgendiffraktion==		==Röntgendiffraktion==

-	Materialfysiken söker ett samband mellan ett materials makroskopiska egenskaper och dess mikroskopiska, atomära och elektroniska struktur för att kunna förstå, modellera och modifiera sammansättning och egenskaper. Man frågar sig dels vilka slags atomer (kemisk identifiering) som förekommer i strukturen och dels hur de sitter geometriskt. I de flesta fasta material är atomerna arrangerade, åtminstone lokalt, i välordnade kristallstrukturer. För att bestämma kristallstrukturen används olika former av diffraktionsbaserade tekniker. Den vanligaste och mest kraftfulla formen är röntgendiffraktion (XRD). För att studera kristallstrukturer med atomavstånd på ett fåtal Ångström måste man använda våglängder i samma storleksordning. En vanlig röntgenkälla är <~~pp:latex~~>\mathrm{Cu\, K_{\alpha}}</~~pp:latex~~> med våglängden 1.54 Å. Röntgendiffraktion i kristaller kan betraktas som interferens mellan reflexer från närliggande plan i samma planskara, enligt figuren. Den infallande strålen beskrivs av vågvektorn <~~pp:latex~~>\mathbf k</~~pp:latex~~>, och den reflekterade strålen av vågvektorn <~~pp:latex~~>\mathbf{k'}</~~pp:latex~~>. Ändringen i vågvektor <~~pp:latex~~>\Delta\,\mathbf{ k = k -\, k'}</~~pp:latex~~>. För att interferensen ska vara konstruktiv gäller Braggs lag <~~pp:latex~~>2d\sin \theta = m\lambda</~~pp:latex~~> som beskrivs i 5.3.	+	Materialfysiken söker ett samband mellan ett materials makroskopiska egenskaper och dess mikroskopiska, atomära och elektroniska struktur för att kunna förstå, modellera och modifiera sammansättning och egenskaper. Man frågar sig dels vilka slags atomer (kemisk identifiering) som förekommer i strukturen och dels hur de sitter geometriskt. I de flesta fasta material är atomerna arrangerade, åtminstone lokalt, i välordnade kristallstrukturer. För att bestämma kristallstrukturen används olika former av diffraktionsbaserade tekniker. Den vanligaste och mest kraftfulla formen är röntgendiffraktion (XRD). För att studera kristallstrukturer med atomavstånd på ett fåtal Ångström måste man använda våglängder i samma storleksordning. En vanlig röntgenkälla är <math>\mathrm{Cu\, K_{\alpha}}</math> med våglängden 1.54 Å. Röntgendiffraktion i kristaller kan betraktas som interferens mellan reflexer från närliggande plan i samma planskara, enligt figuren. Den infallande strålen beskrivs av vågvektorn <math>\mathbf k</math>, och den reflekterade strålen av vågvektorn <math>\mathbf{k'}</math>. Ändringen i vågvektor <math>\Delta\,\mathbf{ k = k -\, k'}</math>. För att interferensen ska vara konstruktiv gäller Braggs lag <math>2d\sin \theta = m\lambda</math> som beskrivs i 5.3.

	==Elektronmikroskopi==		==Elektronmikroskopi==

-	Elektronmikroskopet är ett mångsidigt instrument som används för att erhålla strukturell, magnetisk och elektronisk information om ett prov. Med olika avbildningstekniker, elektrondiffraktion och spektroskopi kan dessa materialegenskaper bestämmas med en rumsupplösning ner till <~~pp:latex~~>\mathrm{1Å}</~~pp:latex~~>. Fokuserad elektron- eller jonstråle används för att analysera eller strukturera material på nanometernivå.	+	Elektronmikroskopet är ett mångsidigt instrument som används för att erhålla strukturell, magnetisk och elektronisk information om ett prov. Med olika avbildningstekniker, elektrondiffraktion och spektroskopi kan dessa materialegenskaper bestämmas med en rumsupplösning ner till <math>\mathrm{1Å}</math>. Fokuserad elektron- eller jonstråle används för att analysera eller strukturera material på nanometernivå.
		+
	Elektronmikroskopi bidrar i sökandet efter unika material både inom tillämpad och grundläggande forskning genom analys på atomär nivå. Med denna kunskap kan ett materials meso- och makroskopiska egenskaper samt samband mellan struktur och mekaniska egenskaper karaktäriseras. Elektronmikroskopi lämpar sig väl för att studera strukturella förändringar och egenskaper hos polymerer, metaller, keramer och biologiska material. Nanokristallina material med kornstorlekar mellan en till tio nm uppvisar helt nya magnetiska, elektriska och optiska egenskaper. Högupplösande elektronmikroskopi är en kraftfull teknik för att studera kristallorientering, fas samt kemisk sammansätting hos ett elektrontransparent tunt prov. Elektronstrålens växelverkan med ett magnetiskt prov används för att studera och visualisera domänmönster samt magnetisering hos magnetiska endomänpartiklar. För detta används elektronholografi och magnetisk avbildning med Lorentzmikroskopi.		Elektronmikroskopi bidrar i sökandet efter unika material både inom tillämpad och grundläggande forskning genom analys på atomär nivå. Med denna kunskap kan ett materials meso- och makroskopiska egenskaper samt samband mellan struktur och mekaniska egenskaper karaktäriseras. Elektronmikroskopi lämpar sig väl för att studera strukturella förändringar och egenskaper hos polymerer, metaller, keramer och biologiska material. Nanokristallina material med kornstorlekar mellan en till tio nm uppvisar helt nya magnetiska, elektriska och optiska egenskaper. Högupplösande elektronmikroskopi är en kraftfull teknik för att studera kristallorientering, fas samt kemisk sammansätting hos ett elektrontransparent tunt prov. Elektronstrålens växelverkan med ett magnetiskt prov används för att studera och visualisera domänmönster samt magnetisering hos magnetiska endomänpartiklar. För detta används elektronholografi och magnetisk avbildning med Lorentzmikroskopi.

	''Mer material kommer''		''Mer material kommer''

Louwah den 5 december 2017 kl. 15.28

Louwah — Tue, 05 Dec 2017 15:28:39 GMT

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 15.28
Rad 234:		Rad 234:
	Nanoteknik är egentligen ett samlingsnamn för olika vetenskapliga nanoområden och tvärvetenskapliga samarbeten är ofta en förutsättning för att kunna lösa nanorelaterade problemställningar.		Nanoteknik är egentligen ett samlingsnamn för olika vetenskapliga nanoområden och tvärvetenskapliga samarbeten är ofta en förutsättning för att kunna lösa nanorelaterade problemställningar.

		+	[[Bild:5.4_corrals.jpg]]

		+	Nanotekniken är en naturlig utveckling inom flera teknikområden. Inom elektroniken har man gjort transistorerna mindre för att de ska bli snabbare och få plats fler, så att t ex en hemdator blir bättre. De instrument och maskiner som man tagit fram för mikroelektroniken har gjort det möjligt att studera naturens minsta beståndsdelar, till exempel Gecko-fötter, och gjort det möjligt att skapa material i nanometerstorlek. Molekyler och celler har visserligen alltid varit nanoteknik, men nu finns det möjligheter att koppla ihop biologi och elektronik.
		+
		+	[[Bild:5.4_atomer.jpg]]
		+
		+	Man frågar sig om nanopartiklar kan vara farliga. Det beror på om man talar om saker i nanostorlek eller om en yta som är nanostrukturerad. Om det kan avges stora mängder med små partiklar är det givetvis farligt, eftersom det kan skada lungorna om man inandas partiklarna. Men nanometerstora partiklar finns redan omkring oss, till exempel i avgaser och trafikdamm och tonerpulvret i en kopiator eller laserskrivare. En glasyta som är nanostrukturerad för att hålla sig ren avger dock inga partiklar.
		+
		+	==Röntgendiffraktion==
		+
		+	Materialfysiken söker ett samband mellan ett materials makroskopiska egenskaper och dess mikroskopiska, atomära och elektroniska struktur för att kunna förstå, modellera och modifiera sammansättning och egenskaper. Man frågar sig dels vilka slags atomer (kemisk identifiering) som förekommer i strukturen och dels hur de sitter geometriskt. I de flesta fasta material är atomerna arrangerade, åtminstone lokalt, i välordnade kristallstrukturer. För att bestämma kristallstrukturen används olika former av diffraktionsbaserade tekniker. Den vanligaste och mest kraftfulla formen är röntgendiffraktion (XRD). För att studera kristallstrukturer med atomavstånd på ett fåtal Ångström måste man använda våglängder i samma storleksordning. En vanlig röntgenkälla är <pp:latex>\mathrm{Cu\, K_{\alpha}}</pp:latex> med våglängden 1.54 Å. Röntgendiffraktion i kristaller kan betraktas som interferens mellan reflexer från närliggande plan i samma planskara, enligt figuren. Den infallande strålen beskrivs av vågvektorn <pp:latex>\mathbf k</pp:latex>, och den reflekterade strålen av vågvektorn <pp:latex>\mathbf{k'}</pp:latex>. Ändringen i vågvektor <pp:latex>\Delta\,\mathbf{ k = k -\, k'}</pp:latex>. För att interferensen ska vara konstruktiv gäller Braggs lag <pp:latex>2d\sin \theta = m\lambda</pp:latex> som beskrivs i 5.3.
		+
		+	==Elektronmikroskopi==
		+
		+	Elektronmikroskopet är ett mångsidigt instrument som används för att erhålla strukturell, magnetisk och elektronisk information om ett prov. Med olika avbildningstekniker, elektrondiffraktion och spektroskopi kan dessa materialegenskaper bestämmas med en rumsupplösning ner till <pp:latex>\mathrm{1Å}</pp:latex>. Fokuserad elektron- eller jonstråle används för att analysera eller strukturera material på nanometernivå.
		+	Elektronmikroskopi bidrar i sökandet efter unika material både inom tillämpad och grundläggande forskning genom analys på atomär nivå. Med denna kunskap kan ett materials meso- och makroskopiska egenskaper samt samband mellan struktur och mekaniska egenskaper karaktäriseras. Elektronmikroskopi lämpar sig väl för att studera strukturella förändringar och egenskaper hos polymerer, metaller, keramer och biologiska material. Nanokristallina material med kornstorlekar mellan en till tio nm uppvisar helt nya magnetiska, elektriska och optiska egenskaper. Högupplösande elektronmikroskopi är en kraftfull teknik för att studera kristallorientering, fas samt kemisk sammansätting hos ett elektrontransparent tunt prov. Elektronstrålens växelverkan med ett magnetiskt prov används för att studera och visualisera domänmönster samt magnetisering hos magnetiska endomänpartiklar. För detta används elektronholografi och magnetisk avbildning med Lorentzmikroskopi.

	''Mer material kommer''		''Mer material kommer''

Louwah den 5 december 2017 kl. 15.26

Louwah — Tue, 05 Dec 2017 15:26:31 GMT

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 15.26
Rad 228:		Rad 228:

	Nanofysik och nanoteknik är ett av de mest spännande teknik- och forskningsområdena idag.		Nanofysik och nanoteknik är ett av de mest spännande teknik- och forskningsområdena idag.
-	Ordet nano kommer från grekiska och betyder dvärg eller liten. När nano används som prefix betyder det en miljarddel. Inom nanoteknik är det saker som är mellan <~~pp:latex~~>1</~~pp:latex~~> och <~~pp:latex~~>100</~~pp:latex~~> nanometer, förkortat <~~pp:latex~~>\mathrm{nm}</~~pp:latex~~>, som man talar om. Atomer är mindre än en <~~pp:latex~~>\mathrm{nm}</~~pp:latex~~>, molekyler och celler varierar i storlek från <~~pp:latex~~>1</~~pp:latex~~> till flera <~~pp:latex~~>\mathrm{nm}</~~pp:latex~~>. Nano betyder miljarddel, och en nanometer <~~pp:latex~~>\mathrm{nm}</~~pp:latex~~> är så litet att det inte kan ses i ett vanligt ljusmikroskop. Nanovetenskap och nanoteknik handlar om att studera och skräddarsy materialstrukturer i storleksordningen <~~pp:latex~~>1-\, 100\,\mathrm{ nm}</~~pp:latex~~> (som jämförelse är en atom cirka <~~pp:latex~~>0,2\,\mathrm{ nm}</~~pp:latex~~> stor).	+	Ordet nano kommer från grekiska och betyder dvärg eller liten. När nano används som prefix betyder det en miljarddel. Inom nanoteknik är det saker som är mellan <math>1</math> och <math>100</math> nanometer, förkortat <math>\mathrm{nm}</math>, som man talar om. Atomer är mindre än en <math>\mathrm{nm}</math>, molekyler och celler varierar i storlek från <math>1</math> till flera <math>\mathrm{nm}</math>. Nano betyder miljarddel, och en nanometer <math>\mathrm{nm}</math> är så litet att det inte kan ses i ett vanligt ljusmikroskop. Nanovetenskap och nanoteknik handlar om att studera och skräddarsy materialstrukturer i storleksordningen <math>1-\, 100\,\mathrm{ nm}</math> (som jämförelse är en atom cirka <math>0,2\,\mathrm{ nm}</math> stor).

	Forskarna arbetar alltså med materia på atomnivå och skapar material och komponenter med helt nya egenskaper – för användning inom bland annat mikroelektronik och biomedicin.		Forskarna arbetar alltså med materia på atomnivå och skapar material och komponenter med helt nya egenskaper – för användning inom bland annat mikroelektronik och biomedicin.

	Nanoteknik är egentligen ett samlingsnamn för olika vetenskapliga nanoområden och tvärvetenskapliga samarbeten är ofta en förutsättning för att kunna lösa nanorelaterade problemställningar.		Nanoteknik är egentligen ett samlingsnamn för olika vetenskapliga nanoområden och tvärvetenskapliga samarbeten är ofta en förutsättning för att kunna lösa nanorelaterade problemställningar.
		+
		+

	''Mer material kommer''		''Mer material kommer''

Louwah den 5 december 2017 kl. 15.25

Louwah — Tue, 05 Dec 2017 15:25:26 GMT

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 15.25
Rad 212:		Rad 212:

	Om man tillför det instängda mediet energi i form av en ljusblixt eller elektricitet då kommer ljuset att självsvänga mellan speglarna så att när ljuset går fram och tillbaka kommer alla ljusstrålar att svänga i takt med varandra. På så sätt kommer allt ljus att ha samma våglängd (färg).		Om man tillför det instängda mediet energi i form av en ljusblixt eller elektricitet då kommer ljuset att självsvänga mellan speglarna så att när ljuset går fram och tillbaka kommer alla ljusstrålar att svänga i takt med varandra. På så sätt kommer allt ljus att ha samma våglängd (färg).
		+
		+	==Ljusförstärkning genom stimulerad ljusemission==
		+
		+	Exciterade atomer sänder vanligtvis ut oordnat ljus (spontan emission), dvs dels slumpmässigt i tiden, dels slumpmässigt i riktning. Men en exciterad atom kan fås att sända ut välordnat ljus vid stimulerad emission. En förutsättning för att stimulerad emission ska inträffa är att det finns fler atomer i det exiterade tillståndet än i grundtillståndet. Detta kallas populationsinversion. När man har blinkat med blixtlampan en gång, vilket kallas pumpning, exciteras en viss mängd atomer. Dessa atomer kommer att sända ut var sin foton. Om en foton med samma energi som atomens överskottsenergi passerar atomen, så sänder den ut sitt ljuskvantum just då, i takt med den passerande fotonen, i samma riktning. Det blir då två likadana fotoner på en gång. Om det finns många exciterade atomer så kan en foton starta en ström av fotoner, i samma riktning och i takt. Det kallas koherent ljus (sammanhängande).
		+
		+	[[Bild:5.4_ljusemission.jpg]]
		+
		+	Den första lasern var en rubidiumlaser som syns nedan.
		+
		+	[[Bild:5.4_rubidium.jpg]]
		+
		+	----
		+
		+	=Nanofysik=
		+
		+	Nanofysik och nanoteknik är ett av de mest spännande teknik- och forskningsområdena idag.
		+	Ordet nano kommer från grekiska och betyder dvärg eller liten. När nano används som prefix betyder det en miljarddel. Inom nanoteknik är det saker som är mellan <pp:latex>1</pp:latex> och <pp:latex>100</pp:latex> nanometer, förkortat <pp:latex>\mathrm{nm}</pp:latex>, som man talar om. Atomer är mindre än en <pp:latex>\mathrm{nm}</pp:latex>, molekyler och celler varierar i storlek från <pp:latex>1</pp:latex> till flera <pp:latex>\mathrm{nm}</pp:latex>. Nano betyder miljarddel, och en nanometer <pp:latex>\mathrm{nm}</pp:latex> är så litet att det inte kan ses i ett vanligt ljusmikroskop. Nanovetenskap och nanoteknik handlar om att studera och skräddarsy materialstrukturer i storleksordningen <pp:latex>1-\, 100\,\mathrm{ nm}</pp:latex> (som jämförelse är en atom cirka <pp:latex>0,2\,\mathrm{ nm}</pp:latex> stor).
		+
		+	Forskarna arbetar alltså med materia på atomnivå och skapar material och komponenter med helt nya egenskaper – för användning inom bland annat mikroelektronik och biomedicin.
		+
		+	Nanoteknik är egentligen ett samlingsnamn för olika vetenskapliga nanoområden och tvärvetenskapliga samarbeten är ofta en förutsättning för att kunna lösa nanorelaterade problemställningar.

	''Mer material kommer''		''Mer material kommer''

Louwah den 5 december 2017 kl. 15.17

Louwah — Tue, 05 Dec 2017 15:17:56 GMT

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 15.17
Rad 209:		Rad 209:
	==Hur fungerar en laser?==		==Hur fungerar en laser?==

-	[[Bild: 5.4_laser.jpg]]	+	[[Bild:5.4_laser.jpg]]

	Om man tillför det instängda mediet energi i form av en ljusblixt eller elektricitet då kommer ljuset att självsvänga mellan speglarna så att när ljuset går fram och tillbaka kommer alla ljusstrålar att svänga i takt med varandra. På så sätt kommer allt ljus att ha samma våglängd (färg).		Om man tillför det instängda mediet energi i form av en ljusblixt eller elektricitet då kommer ljuset att självsvänga mellan speglarna så att när ljuset går fram och tillbaka kommer alla ljusstrålar att svänga i takt med varandra. På så sätt kommer allt ljus att ha samma våglängd (färg).

	''Mer material kommer''		''Mer material kommer''