4.3 Trigonometriska samband - Versionshistorik

Tek: Länkar in Ja/Nej-frågor

2010-05-06T12:48:01Z

Länkar in Ja/Nej-frågor

← Äldre version		Versionen från 6 maj 2010 kl. 12.48
Rad 4:		Rad 4:
	{{Mall:Vald flik\|[[4.3 Trigonometriska samband\|Teori]]}}		{{Mall:Vald flik\|[[4.3 Trigonometriska samband\|Teori]]}}
	{{Mall:Ej vald flik\|[[4.3 Övningar\|Övningar]]}}		{{Mall:Ej vald flik\|[[4.3 Övningar\|Övningar]]}}
		+	{{Mall:Ej vald flik\|[[4.3 Ja eller Nej?\|Ja/Nej?]]}}
	\| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"\|		\| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"\|
	\|}		\|}

Tek: Tog bort mellanslag i början av rader i fristående formler för att undvika tomma boxar i IE

2009-08-19T08:23:50Z

Tog bort mellanslag i början av rader i fristående formler för att undvika tomma boxar i IE

← Äldre version		Versionen från 19 augusti 2009 kl. 08.23
Rad 47:		Rad 47:
	<div class="regel">		<div class="regel">
	{{Fristående formel\|\|<math>		{{Fristående formel\|\|<math>
-	\begin{align*}	+	\begin{align*}
-	\cos (-v) &= \cos v\vphantom{\Bigl(}\\	+	\cos (-v) &= \cos v\vphantom{\Bigl(}\\
-	\sin (-v) &= - \sin v\vphantom{\Bigl(}\\	+	\sin (-v) &= - \sin v\vphantom{\Bigl(}\\
-	\cos (\pi-v) &= - \cos v\vphantom{\Bigl(}\\	+	\cos (\pi-v) &= - \cos v\vphantom{\Bigl(}\\
-	\sin (\pi-v) &= \sin v\vphantom{\Bigl(}\\	+	\sin (\pi-v) &= \sin v\vphantom{\Bigl(}\\
-	\end{align*}	+	\end{align*}
-	\qquad\quad	+	\qquad\quad
-	\begin{align*}	+	\begin{align*}
-	\cos \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \sin v\\	+	\cos \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \sin v\\
-	\sin \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \cos v\\	+	\sin \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \cos v\\
-	\cos \Bigl(v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= - \sin v\\	+	\cos \Bigl(v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= - \sin v\\
-	\sin \Bigl( v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= \cos v\\	+	\sin \Bigl( v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= \cos v\\
-	\end{align*}	+	\end{align*}
	</math>}}		</math>}}
	</div>		</div>
Rad 78:		Rad 78:
	Speglingen påverkar inte ''x''-koordinaten medan ''y''-koordinaten byter tecken		Speglingen påverkar inte ''x''-koordinaten medan ''y''-koordinaten byter tecken
	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}		{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}
-	\cos(-v) &= \cos v\,\mbox{,}\\	+	\cos(-v) &= \cos v\,\mbox{,}\\
-	\sin (-v) &= - \sin v\,\mbox{.}\\	+	\sin (-v) &= - \sin v\,\mbox{.}\\
-	\end{align*}</math>}}	+	\end{align*}</math>}}
	\| width=5% valign=top \|		\| width=5% valign=top \|

Rad 98:		Rad 98:
	Speglingen påverkar inte ''y''-koordinaten medan ''x''-koordinaten byter tecken		Speglingen påverkar inte ''y''-koordinaten medan ''x''-koordinaten byter tecken
	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}		{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}
-	\cos(\pi-v) &= -\cos v\,\mbox{,}\\	+	\cos(\pi-v) &= -\cos v\,\mbox{,}\\
-	\sin (\pi-v) &= \sin v\,\mbox{.}\\	+	\sin (\pi-v) &= \sin v\,\mbox{.}\\
-	\end{align*}</math>}}	+	\end{align*}</math>}}
	\| width=5% valign=top \|		\| width=5% valign=top \|

Rad 118:		Rad 118:
	Speglingen gör att ''x''- och ''y''-koordinaterna byter plats		Speglingen gör att ''x''- och ''y''-koordinaterna byter plats
	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}		{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}
-	\cos \Bigl(\frac{\pi}{2} - v \Bigr) &= \sin v\,\mbox{.}\\	+	\cos \Bigl(\frac{\pi}{2} - v \Bigr) &= \sin v\,\mbox{.}\\
-	\sin \Bigl(\frac{\pi}{2} - v \Bigr) &= \cos v\,\mbox{.}\\	+	\sin \Bigl(\frac{\pi}{2} - v \Bigr) &= \cos v\,\mbox{.}\\
-	\end{align*}</math>}}	+	\end{align*}</math>}}
	\| width=5% valign=top \|		\| width=5% valign=top \|

Rad 138:		Rad 138:
	Vridningen gör att ''x''-koordinaten blir ny ''y''-koordinat och ''y''-koordinaten blir ny ''x''-koordinat fast med omvänt tecken		Vridningen gör att ''x''-koordinaten blir ny ''y''-koordinat och ''y''-koordinaten blir ny ''x''-koordinat fast med omvänt tecken
	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}		{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}
-	\cos \Bigl(v+\frac{\pi}{2}\Bigr) &= -\sin v\,\mbox{,}\\	+	\cos \Bigl(v+\frac{\pi}{2}\Bigr) &= -\sin v\,\mbox{,}\\
-	\sin \Bigl(v+\frac{\pi}{2} \Bigr) &= \cos v\,\mbox{.}	+	\sin \Bigl(v+\frac{\pi}{2} \Bigr) &= \cos v\,\mbox{.}
-	\end{align*}</math>}}	+	\end{align*}</math>}}
	\| width=10% valign=top \|		\| width=10% valign=top \|

Rad 160:		Rad 160:
	<div class="regel">		<div class="regel">
	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}		{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}
-	\sin(u + v) &= \sin u\,\cos v + \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\\	+	\sin(u + v) &= \sin u\,\cos v + \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\\
-	\sin(u – v) &= \sin u\,\cos v – \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\\	+	\sin(u – v) &= \sin u\,\cos v – \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\\
-	\cos(u + v) &= \cos u\,\cos v – \sin u\,\sin v\,\mbox{,}\\	+	\cos(u + v) &= \cos u\,\cos v – \sin u\,\sin v\,\mbox{,}\\
-	\cos(u – v) &= \cos u\,\cos v + \sin u\,\sin v\,\mbox{.}\\	+	\cos(u – v) &= \cos u\,\cos v + \sin u\,\sin v\,\mbox{.}\\
-	\end{align*}</math>}}	+	\end{align*}</math>}}
	</div>		</div>

Rad 171:		Rad 171:
	<div class="regel">		<div class="regel">
	{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}		{{Fristående formel\|\|<math>\begin{align*}
-	\sin 2v &= 2 \sin v \cos v\,\mbox{,}\\	+	\sin 2v &= 2 \sin v \cos v\,\mbox{,}\\
-	\cos 2v &= \cos^2\!v – \sin^2\!v \,\mbox{.}\\	+	\cos 2v &= \cos^2\!v – \sin^2\!v \,\mbox{.}\\
-	\end{align*}</math>}}	+	\end{align*}</math>}}
	</div>		</div>

	Ur dessa samband kan vi sedan få fram formler för halva vinkeln. Genom att byta ut <math>2v</math> mot <math>v</math>, och följdaktligen <math>v</math> mot <math>v/2</math>, i formeln för <math>\cos 2v</math> får vi att		Ur dessa samband kan vi sedan få fram formler för halva vinkeln. Genom att byta ut <math>2v</math> mot <math>v</math>, och följdaktligen <math>v</math> mot <math>v/2</math>, i formeln för <math>\cos 2v</math> får vi att
	{{Fristående formel\|\|<math>		{{Fristående formel\|\|<math>
-	\cos v = \cos^2\!\frac{v}{2} – \sin^2\!\frac{v}{2}\,\mbox{.}</math>}}	+	\cos v = \cos^2\!\frac{v}{2} – \sin^2\!\frac{v}{2}\,\mbox{.}</math>}}

	Vill vi ha en formel för <math>\sin(v/2)</math> så använder vi därefter den trigonometriska ettan för att bli av med <math>\cos^2(v/2)</math>		Vill vi ha en formel för <math>\sin(v/2)</math> så använder vi därefter den trigonometriska ettan för att bli av med <math>\cos^2(v/2)</math>
	{{Fristående formel\|\|<math>		{{Fristående formel\|\|<math>
-	\cos v = 1 – \sin^2\!\frac{v}{2} – \sin^2\!\frac{v}{2}	+	\cos v = 1 – \sin^2\!\frac{v}{2} – \sin^2\!\frac{v}{2}
-	= 1 – 2\sin^2\!\frac{v}{2}</math>}}	+	= 1 – 2\sin^2\!\frac{v}{2}</math>}}
	dvs.		dvs.
	<div class="regel">		<div class="regel">
	{{Fristående formel\|\|<math>		{{Fristående formel\|\|<math>
-	\sin^2\!\frac{v}{2} = \frac{1 – \cos v}{2}\,\mbox{.}</math>}}	+	\sin^2\!\frac{v}{2} = \frac{1 – \cos v}{2}\,\mbox{.}</math>}}
	</div>		</div>

Rad 194:		Rad 194:
	<div class="regel">		<div class="regel">
	{{Fristående formel\|\|<math>		{{Fristående formel\|\|<math>
-	\cos^2\!\frac{v}{2} = \frac{1 + \cos v}{2}\,\mbox{.}</math>}}	+	\cos^2\!\frac{v}{2} = \frac{1 + \cos v}{2}\,\mbox{.}</math>}}
	</div>		</div>

Tek den 9 juni 2008 kl. 14.54

2008-06-09T14:54:22Z

← Äldre version		Versionen från 9 juni 2008 kl. 14.54
Rad 213:		Rad 213:

	Den allra mest kända trigonometriska formeln är den s k trigonometriska ettan. Den gäller för alla vinklar, inte bara för spetsiga. Den hänger ihop med Pythagoras sats.		Den allra mest kända trigonometriska formeln är den s k trigonometriska ettan. Den gäller för alla vinklar, inte bara för spetsiga. Den hänger ihop med Pythagoras sats.
-
-
-	'''Lästips'''
-
-	för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring vill vi tipsa om:
-
-	[http://www.theducation.se/kurser/umaprep/4_trigonometri/43_trig_formler/432_addisionsformlerna/index.asp Läs mer om trigonometriska formler i Theducations gymnasielexikon]
-
-	[http://www.theducation.se/kurser/umaprep/4_trigonometri/43_trig_formler/432_addisionsformlerna/index.asp Läs mer om area-, sinus och cosinussatserna i Theducations gymnasielexikon]
-
-	[http://matmin.kevius.com/trigonometri.html Läs mer om trigonometri i Bruno Kevius matematiska ordlista]


Rad 230:		Rad 219:
	[http://www.ies.co.jp/math/java/trig/cosbox/cosbox.html Experimentera med cosinus "lådan"]		[http://www.ies.co.jp/math/java/trig/cosbox/cosbox.html Experimentera med cosinus "lådan"]

-	[http://www.kth.se Testa dig själv i trigonometri - slå ditt eget ekord]
	</div>		</div>

Tek den 27 mars 2008 kl. 19.00

2008-03-27T19:00:11Z

← Äldre version		Versionen från 27 mars 2008 kl. 19.00
Rad 1:		Rad 1:
	__NOTOC__		__NOTOC__
		+	{\| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
		+	\| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" \|
		+	{{Mall:Vald flik\|[[4.3 Trigonometriska samband\|Teori]]}}
		+	{{Mall:Ej vald flik\|[[4.3 Övningar\|Övningar]]}}
		+	\| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"\|
		+	\|}
		+
	{{Info\|		{{Info\|
	'''Innehåll:'''		'''Innehåll:'''
Rad 193:		Rad 200:
	[[4.3 Övningar\|Övningar]]		[[4.3 Övningar\|Övningar]]

-	<div class="inforuta">	+	<div class="inforuta" style="width:580px;">
	'''Råd för inläsning'''		'''Råd för inläsning'''

Tek den 23 mars 2008 kl. 14.59

2008-03-23T14:59:56Z

← Äldre version		Versionen från 23 mars 2008 kl. 14.59
Rad 62:		Rad 62:
	{\|		{\|
	\|-		\|-
-	\| width=50% valign=top \|	+	\| width=50% valign=top align="center" \|
	{{:4.3 - Figur - Spegling i x-axeln}}		{{:4.3 - Figur - Spegling i x-axeln}}
	\| width=45% valign=top \|		\| width=45% valign=top \|
Rad 82:		Rad 82:
	{\|		{\|
	\|-		\|-
-	\| width=50% valign=top \|	+	\| width=50% valign=top align="center" \|
	{{:4.3 - Figur - Spegling i y-axeln}}		{{:4.3 - Figur - Spegling i y-axeln}}
	\| width=45% valign=top \|		\| width=45% valign=top \|
Rad 102:		Rad 102:
	{\|		{\|
	\|-		\|-
-	\| width=50% valign=top \|	+	\| width=50% valign=top align="center" \|
	{{:4.3 - Figur - Spegling i linjen y = x}}		{{:4.3 - Figur - Spegling i linjen y = x}}
	\| width=45% valign=top \|		\| width=45% valign=top \|
Rad 122:		Rad 122:
	{\|		{\|
	\|-		\|-
-	\| width=50% valign=top \|	+	\| width=50% valign=top align="center" \|
	{{:4.3 - Figur - Vridning med vinkeln π/2}}		{{:4.3 - Figur - Vridning med vinkeln π/2}}
	\| width=40% valign=top \|		\| width=40% valign=top \|

Tek: Ny sida: NOTOC {{Info| '''Innehåll:''' Trigonometriska ettan Formeln för dubbla och halva vinkeln *Additions- och subtraktionsformlerna }} {{Info| '''Lärandemål:''' Efter detta avsnitt s...

2008-03-23T08:43:33Z

Ny sida: __NOTOC__ {{Info| '''Innehåll:''' *Trigonometriska ettan *Formeln för dubbla och halva vinkeln *Additions- och subtraktionsformlerna }} {{Info| '''Lärandemål:''' Efter detta avsnitt s...

Ny sida

__NOTOC__
{{Info|
'''Innehåll:'''
*Trigonometriska ettan
*Formeln för dubbla och halva vinkeln
*Additions- och subtraktionsformlerna
}}

{{Info|
'''Lärandemål:'''

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
*Härleda trigonometriska samband från symmetrier i enhetscirkeln.
*Förenkla trigonometriska uttryck med hjälp av de trigonometriska sambanden.
}}

== Inledning ==

Det finns en mängd trigonometriska samband, med vilka man kan översätta mellan sinus-, cosinus- och tangensvärden för en vinkel eller multiplar av en vinkel. Dessa brukar också kallas trigonometriska identiteter, eftersom de endast är olika sätt att beskriva ett och samma uttryck med hjälp av olika trigonometriska funktioner. Här kommer vi att beskriva några av dessa trigonometriska samband. Det finns många fler än vi kan behandla här. De flesta kan härledas utifrån den s k '''trigonometriska ettan''' och additionsformlerna (se nedan), vilka är viktiga att kunna utantill.

== Trigonometriska ettan ==

{| width="100%"
| width="100%" valign="center" |
Detta samband är det mest grundläggande, men är i själva verket ingenting annat än Pythagoras sats, tillämpad i enhetscirkeln. Den rätvinkliga triangeln till höger visar att

{{Fristående formel||<math>(\sin v)^2 + (\cos v)^2 = 1\,\mbox{,}</math>}}

vilket brukar skrivas <math>\sin^2\!v + \cos^2\!v = 1</math>.
| valign="center" |
{{:4.3 - Figur - Trigonometriska ettan}}
|}

== Symmetrier ==

Med hjälp av enhetscirkeln och spegling kan man tack vare de trigonometriska funktionernas symmetrier hitta en stor mängd samband mellan cosinus och sinus.

<div class="regel">
{{Fristående formel||<math>
\begin{align*}
\cos (-v) &= \cos v\vphantom{\Bigl(}\\
\sin (-v) &= - \sin v\vphantom{\Bigl(}\\
\cos (\pi-v) &= - \cos v\vphantom{\Bigl(}\\
\sin (\pi-v) &= \sin v\vphantom{\Bigl(}\\
\end{align*}
\qquad\quad
\begin{align*}
\cos \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \sin v\\
\sin \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \cos v\\
\cos \Bigl(v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= - \sin v\\
\sin \Bigl( v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= \cos v\\
\end{align*}
</math>}}
</div>

Istället för att försöka lära sig alla dessa samband utantill kan det vara bättre att lära sig härleda dem i enhetscirkeln.

'''Spegling i ''x''-axeln'''
{|
|-
| width=50% valign=top |
{{:4.3 - Figur - Spegling i x-axeln}}
| width=45% valign=top |
<br>
När en vinkel <math>v</math> speglas i ''x''-axeln blir den <math>-v</math>.

Speglingen påverkar inte ''x''-koordinaten medan ''y''-koordinaten byter tecken
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}
\cos(-v) &= \cos v\,\mbox{,}\\
\sin (-v) &= - \sin v\,\mbox{.}\\
\end{align*}</math>}}
| width=5% valign=top |

|}

'''Spegling i ''y''-axeln'''
{|
|-
| width=50% valign=top |
{{:4.3 - Figur - Spegling i y-axeln}}
| width=45% valign=top |
<br>
Vid spegling i ''y''-axeln ändras vinkeln <math>v</math> till <math>\pi-v</math> (spegelbilden bildar vinkeln <math>v</math> mot den negativa ''x''-axeln).

Speglingen påverkar inte ''y''-koordinaten medan ''x''-koordinaten byter tecken
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}
\cos(\pi-v) &= -\cos v\,\mbox{,}\\
\sin (\pi-v) &= \sin v\,\mbox{.}\\
\end{align*}</math>}}
| width=5% valign=top |

|}

'''Spegling i linjen ''y = x'' '''
{|
|-
| width=50% valign=top |
{{:4.3 - Figur - Spegling i linjen y = x}}
| width=45% valign=top |
<br>
Vinkeln <math>v</math> ändras till vinkeln <math>\pi/2 - v</math> (spegelbilden bildar vinkeln <math>v</math> mot den positiva ''y''-axeln).

Speglingen gör att ''x''- och ''y''-koordinaterna byter plats
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}
\cos \Bigl(\frac{\pi}{2} - v \Bigr) &= \sin v\,\mbox{.}\\
\sin \Bigl(\frac{\pi}{2} - v \Bigr) &= \cos v\,\mbox{.}\\
\end{align*}</math>}}
| width=5% valign=top |

|}

'''Vridning med vinkeln <math>\mathbf{\pi/2}</math>'''
{|
|-
| width=50% valign=top |
{{:4.3 - Figur - Vridning med vinkeln π/2}}
| width=40% valign=top |
<br>
En vridning <math>\pi/2</math> av vinkeln <math>v</math> betyder att vinkeln blir <math>v+ \pi/2</math>.

Vridningen gör att ''x''-koordinaten blir ny ''y''-koordinat och ''y''-koordinaten blir ny ''x''-koordinat fast med omvänt tecken
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}
\cos \Bigl(v+\frac{\pi}{2}\Bigr) &= -\sin v\,\mbox{,}\\
\sin \Bigl(v+\frac{\pi}{2} \Bigr) &= \cos v\,\mbox{.}
\end{align*}</math>}}
| width=10% valign=top |

|}

Alternativt kan man få fram dessa samband genom att spegla och/eller förskjuta graferna. Om man exempelvis vill ha ett samband där <math>\cos v</math> uttrycks med hjälp av sinus så kan man förskjuta grafen för cosinus så att den passar med sinuskurvan. Detta kan göras på flera olika sätt, men mest naturligt faller det sig att skriva <math>\cos v = \sin (v + \pi / 2)</math>. För att undvika misstag kan man kontrollera att det stämmer för några olika värden på <math>v</math>.

<center>{{:4.3 - Figur - Kurvorna y = cos x och y = sin x}}</center>

Kontroll: <math>\ \cos 0 = \sin (0 + \pi / 2)=1</math>.

== Additions- och subtraktionsformlerna och formler för dubbla vinkeln ==

Ofta behöver man behandla uttryck där två eller flera vinklar är inblandade, t.ex. <math>\sin(u+v)</math>. Man behöver då de s.k. additionsformlerna. För sinus och cosinus har formlerna utseendet

<div class="regel">
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}
\sin(u + v) &= \sin u\,\cos v + \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\\
\sin(u – v) &= \sin u\,\cos v – \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\\
\cos(u + v) &= \cos u\,\cos v – \sin u\,\sin v\,\mbox{,}\\
\cos(u – v) &= \cos u\,\cos v + \sin u\,\sin v\,\mbox{.}\\
\end{align*}</math>}}
</div>

Om man vill veta sinus eller cosinus för dubbla vinkeln, dvs <math>\sin 2v</math> eller <math>\cos 2v</math>, så kan man skriva uttrycken som <math>\sin(v + v)</math> eller <math>\cos(v + v)</math> och använda additionsformlerna ovan och få

<div class="regel">
{{Fristående formel||<math>\begin{align*}
\sin 2v &= 2 \sin v \cos v\,\mbox{,}\\
\cos 2v &= \cos^2\!v – \sin^2\!v \,\mbox{.}\\
\end{align*}</math>}}
</div>

Ur dessa samband kan vi sedan få fram formler för halva vinkeln. Genom att byta ut <math>2v</math> mot <math>v</math>, och följdaktligen <math>v</math> mot <math>v/2</math>, i formeln för <math>\cos 2v</math> får vi att
{{Fristående formel||<math>
\cos v = \cos^2\!\frac{v}{2} – \sin^2\!\frac{v}{2}\,\mbox{.}</math>}}

Vill vi ha en formel för <math>\sin(v/2)</math> så använder vi därefter den trigonometriska ettan för att bli av med <math>\cos^2(v/2)</math>
{{Fristående formel||<math>
\cos v = 1 – \sin^2\!\frac{v}{2} – \sin^2\!\frac{v}{2}
= 1 – 2\sin^2\!\frac{v}{2}</math>}}
dvs.
<div class="regel">
{{Fristående formel||<math>
\sin^2\!\frac{v}{2} = \frac{1 – \cos v}{2}\,\mbox{.}</math>}}
</div>

På motsvarande sätt kan vi med den trigonometriska ettan göra oss av med <math>\sin^2(v/2)</math>. Då får vi istället

<div class="regel">
{{Fristående formel||<math>
\cos^2\!\frac{v}{2} = \frac{1 + \cos v}{2}\,\mbox{.}</math>}}
</div>

[[4.3 Övningar|Övningar]]

<div class="inforuta">
'''Råd för inläsning'''

'''Grund- och slutprov'''

Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.

'''Tänk på att:'''

Enhetscirkeln är ett ovärderligt hjälpmedel för att hitta trigonometriska samband. Sådana finns det gott om och det är ingen idé att försöka lära sig alla utantill. Det är också tidsödande att behöva slå upp och leta fram dem hela tiden. Därför är det mycket bättre att du lär dig använda enhetscirkeln.

Den allra mest kända trigonometriska formeln är den s k trigonometriska ettan. Den gäller för alla vinklar, inte bara för spetsiga. Den hänger ihop med Pythagoras sats.

'''Lästips'''

för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring vill vi tipsa om:

[http://www.theducation.se/kurser/umaprep/4_trigonometri/43_trig_formler/432_addisionsformlerna/index.asp Läs mer om trigonometriska formler i Theducations gymnasielexikon]

[http://www.theducation.se/kurser/umaprep/4_trigonometri/43_trig_formler/432_addisionsformlerna/index.asp Läs mer om area-, sinus och cosinussatserna i Theducations gymnasielexikon]

[http://matmin.kevius.com/trigonometri.html Läs mer om trigonometri i Bruno Kevius matematiska ordlista]

'''Länktips'''

[http://www.ies.co.jp/math/java/trig/cosbox/cosbox.html Experimentera med cosinus "lådan"]

[http://www.kth.se Testa dig själv i trigonometri - slå ditt eget ekord]
</div>

← Äldre version		Versionen från 6 maj 2010 kl. 12.48
Rad 4:		Rad 4:
	{{Mall:Vald flik\|[[4.3 Trigonometriska samband\|Teori]]}}		{{Mall:Vald flik\|[[4.3 Trigonometriska samband\|Teori]]}}
	{{Mall:Ej vald flik\|[[4.3 Övningar\|Övningar]]}}		{{Mall:Ej vald flik\|[[4.3 Övningar\|Övningar]]}}
		+	{{Mall:Ej vald flik\|[[4.3 Ja eller Nej?\|Ja/Nej?]]}}
	\| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"\|		\| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"\|
	\|}		\|}