Lösningar 1 - Versionshistorik

KTH.SE:u17xlk1r: /* Lösningar till några övningar till Lektion 1 */

2007-08-24T16:22:07Z

Lösningar till några övningar till Lektion 1

← Äldre version		Versionen från 24 augusti 2007 kl. 16.22
Rad 3:		Rad 3:


-	1.4. Eftersom $e<\pi$ så gäller $e^2<e\pi<\pi^2$ och av $3<\pi$ följer	+	'''1.4.''' Eftersom $e<\pi$ så gäller $e^2<e\pi<\pi^2$ och av $3<\pi$ följer
	$3e^2/\pi<e^2$. Vidare är $(3\sqrt 3)^2-(3\sqrt 2)^2=3^2(3-2)=3^2$.		$3e^2/\pi<e^2$. Vidare är $(3\sqrt 3)^2-(3\sqrt 2)^2=3^2(3-2)=3^2$.
	Detta är $>e^2$, men frågan är om det är större än eller mindre än		Detta är $>e^2$, men frågan är om det är större än eller mindre än
Rad 28:		Rad 28:


-	1.7.a) Kvadratkomplettering ger	+	'''1.7.a)''' Kvadratkomplettering ger

	$\begin{array}		$\begin{array}
Rad 48:		Rad 48:


-	b) Utvecklar vi högerledet och förenklar, så får vi ekvationen $x^2-2x=x(x-2)=0$ som har rötterna	+	'''b)''' Utvecklar vi högerledet och förenklar, så får vi ekvationen $x^2-2x=x(x-2)=0$ som har rötterna
	$x=0$ och $x=2$.		$x=0$ och $x=2$.



-	c) Likheten är ekvivlent med $x(x+1)=(2x-1)(x-2)$ och $x\ne2$, $x\ne-1$. Förenkling ger $x^2-6x+2=0$, som efter kvadratkomplettering ger	+	'''c)''' Likheten är ekvivlent med $x(x+1)=(2x-1)(x-2)$ och $x\ne2$, $x\ne-1$. Förenkling ger $x^2-6x+2=0$, som efter kvadratkomplettering ger
	$(x-3)^2-3^2+2=(x-3)^2-7=0$. Rötterna är alltså $x=3\pm\sqrt 7$. Ingen av dessa är lika med 2 eller -1, så därför utgör de lösningarna till den ursprungliga ekvationen.		$(x-3)^2-3^2+2=(x-3)^2-7=0$. Rötterna är alltså $x=3\pm\sqrt 7$. Ingen av dessa är lika med 2 eller -1, så därför utgör de lösningarna till den ursprungliga ekvationen.



-	d) Multiplicerar vi båda leden med $x^2-1=(x+1)(x-1)$ så får vi	+	'''d)''' Multiplicerar vi båda leden med $x^2-1=(x+1)(x-1)$ så får vi
	$(2x-1)-3(x-1)=2x(x+1)$, som efter förenkling ger $2x^2+3x-2=0$. Detta		$(2x-1)-3(x-1)=2x(x+1)$, som efter förenkling ger $2x^2+3x-2=0$. Detta
	är nästan samma ekvation som i a. och rötterna är $x=-3/4\pm5/4$, dvs		är nästan samma ekvation som i a. och rötterna är $x=-3/4\pm5/4$, dvs
Rad 65:		Rad 65:


-	1.15. Ledning: Sätt $2^x=t$ och lägg märke till att $2^{-x}=1/2^x=1/t$.	+	'''1.15.''' Ledning: Sätt $2^x=t$ och lägg märke till att $2^{-x}=1/2^x=1/t$.



-	1.26.a)	+	'''1.26.a)'''

	$		$
Rad 77:		Rad 77:


-	c) $2x^2+4x+2=2(x^2+2x+1)=2(x+1)^2$	+	'''c)''' $2x^2+4x+2=2(x^2+2x+1)=2(x+1)^2$

KTH.SE:u17xlk1r den 23 augusti 2007 kl. 09.13

2007-08-23T09:13:08Z

← Äldre version		Versionen från 23 augusti 2007 kl. 09.13
Rad 1:		Rad 1:
	==Lösningar till några övningar till Lektion 1==		==Lösningar till några övningar till Lektion 1==
-	[[Lösningar \| Tillbaka till lösningarna]]	+	[[Exempellösningar \| Tillbaka till lösningarna]]

KTH.SE:u17xlk1r: Ny sida: ==Lösningar till några övningar till Lektion 1== Tillbaka till lösningarna 1.4. Eftersom $e<\pi$ så gäller $e^2
2007-08-23T09:10:46Z

Ny sida: ==Lösningar till några övningar till Lektion 1== Tillbaka till lösningarna 1.4. Eftersom $e<\pi$ så gäller $e^2<e\pi<\pi^2$ och av $3<\pi$ följer $3e^2/\pi<e^2$. ...

Ny sida
==Lösningar till några övningar till Lektion 1==
[[Lösningar | Tillbaka till lösningarna]]

1.4. Eftersom $e<\pi$ så gäller $e^2<e\pi<\pi^2$ och av $3<\pi$ följer
$3e^2/\pi<e^2$. Vidare är $(3\sqrt 3)^2-(3\sqrt 2)^2=3^2(3-2)=3^2$.
Detta är $>e^2$, men frågan är om det är större än eller mindre än
$e\pi$. Men

$
e\pi<2,8\cdot 3,2=(3-0,2)(3+0,2)=3^2-0,4^2<3^2<\pi^2$

så vi har nu $3e^2/\pi<e^2<e\pi<(3\sqrt 3)^2-(3\sqrt 2)^2<\pi^2$. Återstår
att placera in $e^3-2e^2$. Men $e^3-2e^2=e^2(e-2)<e^2$ och vi måste
avgöra vilket av talen $e^2(e-2)$ och $3e^2/\pi$ som är störst. Kvoten
mellan dem är

$
\frac{e^2(e-2)}{3e^2/\pi}=\frac{\pi(e-2)}{3}<\frac{3,2\cdot0,8}{3}=2,56/3<1$

varför $e^3-2e^2<3e^2/\pi$. Ordningen blir till slut

$
e^3-2e^2<\frac{3e^2}{\pi}<e^2<e\pi<(3\sqrt 3)^2-(3\sqrt 2)^2<\pi^2$

1.7.a) Kvadratkomplettering ger

$\begin{array}
2x^2-3x-2&=&2\left(x^2-\frac{3}{2}\, x-1\right)=
2\left(\left(x-\frac{3}{4}\right)^2-\left(\frac{3}{4}\right)^2-1\right)\\
&=&
2\left(\left(x-\frac{3}{4}\right)^2-\frac{25}{16}\right).\end{array}$

Ekvationen är således ekvivalent med

$
\left(x-\frac{3}{4}\right)^2=\frac{25}{16}\quad\mbox{vilket ger}\quad
x=\frac{3}{4}\pm\frac{5}{4}$

så att rötterna är $x_{1}=-1/2$ och $x_{2}=2$.

b) Utvecklar vi högerledet och förenklar, så får vi ekvationen $x^2-2x=x(x-2)=0$ som har rötterna
$x=0$ och $x=2$.

c) Likheten är ekvivlent med $x(x+1)=(2x-1)(x-2)$ och $x\ne2$, $x\ne-1$. Förenkling ger $x^2-6x+2=0$, som efter kvadratkomplettering ger
$(x-3)^2-3^2+2=(x-3)^2-7=0$. Rötterna är alltså $x=3\pm\sqrt 7$. Ingen av dessa är lika med 2 eller -1, så därför utgör de lösningarna till den ursprungliga ekvationen.

d) Multiplicerar vi båda leden med $x^2-1=(x+1)(x-1)$ så får vi
$(2x-1)-3(x-1)=2x(x+1)$, som efter förenkling ger $2x^2+3x-2=0$. Detta
är nästan samma ekvation som i a. och rötterna är $x=-3/4\pm5/4$, dvs
$x_{1}=-2$ och $x_{2}=1/2$. Man måste kontrollera att ingen av dessa rötter gör någon nämnare 0 i den ursprungliga ekvationen, men dessa värden är ju 1 och -1, så $x_{1}=-2$ och $x_{2}=1/2$ är också lösningarna till den ursprungliga ekvationen.

1.15. Ledning: Sätt $2^x=t$ och lägg märke till att $2^{-x}=1/2^x=1/t$.

1.26.a)

$
x^2+7x=x^2+2\cdot\frac{7}{2}\, x+\left(\frac{7}{2}\right)^2-
\left(\frac{7}{2}\right)^2=\left(x+\frac{7}{2}\right)^2-\frac{49}{4}$

c) $2x^2+4x+2=2(x^2+2x+1)=2(x+1)^2$