2.2 Variabelsubstitution

Sommarmatte 2

(Skillnad mellan versioner)

Hoppa till: navigering, sök

Nuvarande version

Innehåll:

Variabelsubstitution

Lärandemål:

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

Förstå härledningen av formeln för variabelsubstitution.
Lösa enklare integrationsproblem som kräver omskrivning och/eller substitution i ett steg.
Veta hur integrationsgränserna ändras under variabelsubstitution.
Veta när en variabelsubstitution är tillåten.

Övningar

[redigera] Variabelsubstitution

När man inte direkt kan bestämma en primitiv funktion genom att utnyttja de vanliga deriveringsreglerna ”baklänges”, behöver man andra metoder eller tekniker. En sådan är variabelsubstitution, vilken kan sägas baseras på regeln för derivering av sammansatta funktioner — den s.k. kedjeregeln.

Kedjeregeln $\ \displaystyle \frac{d}{dx}\,f(u(x)) = f^{\,\prime} (u(x)) \cdot u'(x)\ \ $ kan i integralform skrivas $$ \displaystyle \int f^{\,\prime}(u(x)) \cdot u'(x) \, dx = f(u(x)) + C$$ eller,

$$ \displaystyle \int f(u(x)) \cdot u'(x) \, dx = F (u(x)) + C\,\mbox{,}$$

där $\,F\,$ är en primitiv funktion till $\,f\,$. Jämför vi denna formel med $$ \displaystyle \int f(u) \, du = F(u) + C\,\mbox{,}$$

så kan vi se det som att vi ersätter uttrycket $\,u(x)\,$ med variabeln $\,u\,$ och $\,u'(x)\, dx\,$ med $\,du\,$. Man kan alltså omvandla den krångligare integranden $\,f(u(x)) \cdot u'(x)\,$ (med $\,x\,$ som variabel) med den förhoppningsvis enklare $\,f(u)\,$ (med $\,u\,$ som variabel). Metoden kallas variabelsubstitution och kan användas när integranden kan skrivas på formen $\,f(u(x)) \cdot u'(x)\,$.

Anm.1
Metoden bygger naturligtvis på att alla förutsättningar för integrering är uppfyllda; att $\,u(x)\,$ är deriverbar i det aktuella intervallet, samt att $\,f\,$ är kontinuerlig i värdemängden till $\,u\,$, dvs. för alla värden som $\,u\,$ kan anta i intervallet.

Anm.2
Att ersätta $\,u'(x) \, dx\,$ med $\,du\,$ kan också motiveras genom att studera övergången från differenskvot till derivata:

$$\lim_{\Delta x \to 0} \displaystyle \frac{\Delta u}{\Delta x} = \displaystyle \frac{du}{dx} = u'(x)\,\mbox{,}$$

vilket när $\,\Delta x\,$ går mot noll kan betraktas som en formell gränsövergång

$$\Delta u \approx u'(x) \Delta x \quad \to \quad du = u'(x) \, dx\,\mbox{,}$$

dvs., en liten ändring, $\,dx\,$, i variabeln $\,x\,$ ger upphov till en ungefärlig ändring $\,u'(x)\,dx\,$ i variabeln $\,u\,$.

Exempel 1

Bestäm integralen $ \displaystyle\ \int 2 x\, e^{x^2} \, dx$.

Om man sätter $\,u(x)= x^2\,$, så blir $\,u'(x)= 2x\,$. Vid variabelbytet ersätts då $\,e^{x^2}\,$ med $\,e^u\,$ och $\,u'(x)\,dx\,$, dvs. $\,2x\,dx\,$, med $\,du\,$ $$ \int 2 x\,e^{x^2} \, dx = \int e^{x^2} \cdot 2x \, dx = \int e^u \, du = e^u + C = e^{x^2} + C\,\mbox{.}$$

Exempel 2

Bestäm integralen $\ \displaystyle \int (x^3 + 1)^3 \cdot x^2 \, dx\,$.

Sätt $\,u=x^3 + 1\,$. Då blir $\,u'=3x^2\,$, eller $\,du= 3x^2\, dx\,$, och $$\int (x^3 + 1)^3 x^2 \, dx = \int \frac{ (x^3 + 1)^3}{3} \cdot 3x^2\, dx = \int \frac{u^3}{3}\, du = \frac{u^4}{12} + C = \frac{1}{12} (x^3 + 1)^4 + C\,\mbox{.}$$

Exempel 3

Bestäm integralen $\ \displaystyle \int \tan x \, dx\ \ $ där $\,-\pi/2 < x < \pi/2\,$.

Efter en omskrivning av $\,\tan x\,$ substituerar vi $\,u=\cos x\,$ $$\int \tan x \, dx = \int \frac{\sin x}{\cos x} \, dx = \left[\,\eqalign{u&= \cos x\cr u' &= - \sin x\cr du&= - \sin x \, dx}\,\right] = \int -\frac{1}{u}\, du = - \ln |u| +C = -\ln |\cos x| + C\,\mbox{.}$$

[redigera] Integrationsgränser vid variabelbyte

Vid beräkning av bestämda integraler, t.ex. en area, där man använder variabelsubstitution kan man gå till väga på två sätt. Antingen beräknar man integralen som vanligt, byter tillbaka till den ursprungliga variabeln och sätter in de ursprungliga integrationsgränserna. Alternativt ändrar man integrationsgränser samtidigt som man gör variabelbytet. De båda metoderna illustreras i följande exempel.

Exempel 4

Beräkna integralen $\ \displaystyle \int_{0}^{2} \displaystyle \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx$.

Metod 1

Sätt $\,u=e^x\,$ vilket ger att $\,u'= e^x\,$ och $\,du= e^x\,dx$ $$\eqalign{\int_{0}^{2} \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx &= \int_{x=0}^{\,x=2} \frac{1}{1 + u} \, du = \Bigl[\,\ln |1+ u |\,\Bigr]_{x=0}^{x=2} = \Bigl[\,\ln (1+ e^x)\,\Bigr]_{0}^{2}\cr &= \ln (1+ e^2) - \ln 2 = \ln \frac{1+ e^2}{2}\,\mbox {.}}$$ Observera att integrationsgränserna måste skrivas $\,x = 0\,$ och $\,x = 2\,$ när integrationsvariabeln inte är $\,x\,$. Det vore fel att skriva $$\int_{0}^{2} \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx = \int_{0}^{2} \frac{1}{1 + u} \, du \quad \text{ osv.}$$

Metod 2

Sätt $\,u=e^x\,$ vilket ger att $\,u'= e^x\,$ och $\,du= e^x\, dx\,$. Integrationsgränsen $\,x=0\,$ motsvaras då av $\,u=e^0 = 1\,$ och $\,x=2\,$ motsvaras av $\,u=e^2\,$ $$\int_{0}^{2} \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx = \int_{1}^{\,e^2} \frac{1}{1 + u} \, du = \Bigl[\,\ln |1+ u |\,\Bigr]_{1}^{e^2} = \ln (1+ e^2) - \ln 2 = \ln\frac{1+ e^2}{2}\,\mbox{.}$$

Exempel 5

Beräkna integralen $ \ \displaystyle \int_{0}^{\pi/2} \sin^3 x \cos x \, dx\,$.

Substitutionen $\,u=\sin x\,$ ger att $\,du=\cos x\,dx\,$ och integrationsgränserna förändras till $\,u=\sin 0=0\,$ och $\,u=\sin(\pi/2)=1\,$. Integralen blir $$\int_{0}^{\pi/2} \sin^3 x\,\cos x \, dx= \int_{0}^{1} u^3\,du = \Bigl[ {\textstyle\frac{1}{4}}u^4\,\Bigr]_{0}^{1} = {\textstyle\frac{1}{4}} - 0 = {\textstyle\frac{1}{4}}\,\mbox{.}$$

(Figuren till höger visar vad som händer vid variabelbytet; integrand och variabel ändras. Integralens värde, storleken på arean, ändras dock inte.)

Exempel 6

Betrakta beräkningen

$$\int_{-\pi/2}^{\pi/2} \frac{ \cos x} {\sin^2 x}\, dx = \left[\,\eqalign{ &u = \sin x\cr &du = \cos x \, dx\cr &u(-\pi/2) = -1\cr &u (\pi/2) = 1}\,\right ] = \int_{-1}^{1} \frac{1}{u^2} \, du = \Bigl[\, -\frac{1}{u}\, \Bigr]_{-1}^{1} = -1 - 1 = -2\,\mbox{.}$$

Denna uträkning är dock felaktig, vilket beror på att $\,f(u)=1/u^2\,$ inte är kontinuerlig i hela intervallet $\,[-1,1]\,$.

Villkoret att $\,f(u(x))\,$ ska vara definierad och kontinuerlig för alla värden som $u(x)$ kan anta i det aktuella intervallet behövs om man vill vara säker på att substitutionen $\,u=u(x)\,$ ska fungera.

Den här artikeln är hämtad från http://wiki.math.se/wikis/sf0601_0701/index.php/2.2_Variabelsubstitution

2.2 Variabelsubstitution

Sommarmatte 2

Nuvarande version

[redigera] Variabelsubstitution

[redigera] Integrationsgränser vid variabelbyte

Visningar

Personliga verktyg

Navigering

Sök

Verktygslåda

+__NOTOC__
 <table><tr><td width="600">
-<div class="inforuta">
+{{Info|
 '''Innehåll:'''
-* alt 1
+* Variabelsubstitution
-* alt 2
+}}
-</div>
+{{Info|
+'''Lärandemål:'''
+Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
+* Förstå härledningen av formeln för variabelsubstitution.
+* Lösa enklare integrationsproblem som kräver omskrivning och/eller substitution i ett steg.
+* Veta hur integrationsgränserna ändras under variabelsubstitution.
+* Veta när en variabelsubstitution är tillåten.
+}}
-[[agjöeijö|Övningar]]
+[[2.2 Övningar|Övningar]]
 </td>
 <!-- huvudtexten -->
-=Teori=
 ==Variabelsubstitution==
-När man inte direkt kan bestämma en primitiv funktion genom att utnyttja de vanliga deriveringsreglerna ”baklänges”, behöver man andra metoder eller tekniker. En sådan är ''variabelsubstitution'', vilken kan sägas baseras på regeln för derivering av sammansatta funktioner – den s.k. ''kedjeregeln''.
+När man inte direkt kan bestämma en primitiv funktion genom att utnyttja de vanliga deriveringsreglerna ”baklänges”, behöver man andra metoder eller tekniker. En sådan är ''variabelsubstitution'', vilken kan sägas baseras på regeln för derivering av sammansatta funktioner &mdash; den s.k. ''kedjeregeln''.
+Kedjeregeln $\ \displaystyle \frac{d}{dx}\,f(u(x)) = f^{\,\prime} (u(x)) \cdot u'(x)\ \ $ kan i integralform skrivas
+$$ \displaystyle \int f^{\,\prime}(u(x)) \cdot u'(x) \, dx = f(u(x)) + C$$
+eller,
 <div class="regel">
-Kedjeregeln,  $ \quad \displaystyle \frac{d}{dx} f(u(x)) = f' (u(x)) \cdot u'(x)$
+$$ \displaystyle \int f(u(x)) \cdot u'(x) \, dx = F (u(x)) + C\,\mbox{,}$$
 </div>
+där $\,F\,$ är en primitiv funktion till $\,f\,$. Jämför vi denna formel med
+$$ \displaystyle \int f(u) \, du = F(u) + C\,\mbox{,}$$
-kan i integralform skrivas
+så kan vi se det som att vi ersätter uttrycket $\,u(x)\,$ med variabeln $\,u\,$ och $\,u'(x)\, dx\,$  med $\,du\,$. Man kan alltså omvandla den krångligare integranden $\,f(u(x)) \cdot u'(x)\,$ (med $\,x\,$ som variabel) med den förhoppningsvis enklare $\,f(u)\,$ (med $\,u\,$ som variabel).
-$$ \displaystyle \int f'(u(x)) \cdot u'(x) \, dx = f(u(x)) + C$$
+Metoden kallas variabelsubstitution och kan användas när integranden kan skrivas på formen $\,f(u(x)) \cdot u'(x)\,$.
-eller,
-$$ \displaystyle \int f(u(x)) \cdot u'(x) \, dx = F (u(x)) + C \quad \mbox{,}$$
-där $F$ är en primitiv funktion till $f$.
+''Anm.''1<br>
+Metoden bygger naturligtvis på att alla förutsättningar för integrering är uppfyllda; att $\,u(x)\,$ är deriverbar i det aktuella intervallet, samt att $\,f\,$ är kontinuerlig i värdemängden till $\,u\,$, dvs. för alla värden som $\,u\,$ kan anta i intervallet.
-Eftersom
-$$ \displaystyle \int f(u) \, du = F(u) + C \quad \mbox{,}$$
-så får man
-$$\displaystyle \int f(u(x)) \cdot u'(x) \, dx = \displaystyle \int f(u) \, du = F(u) + C$$
-Om man ersätter uttrycket $u(x)$ med variabeln $u$ och $u'(x)\, dx$  med $du$, kan man alltså omvandla den krångligare integranden $f(u(x)) \cdot u'(x)$ (med $x$ som variabel) med den förhoppningsvis enklare $f(u)$ (med $u$ som variabel).
-Metoden kallas variabelsubstitution och kan användas när integranden kan skrivas på formen $f(u(x)) \cdot u'(x)$.
-''Anm.''1<br>
-Metoden bygger naturligtvis på att alla förutsättningar för integrering är uppfyllda; att $u(x)$ är deriverbar i det aktuella intervallet, samt att $f$ är definierad och kontinuerlig i värdemängden till $u$, dvs. för alla värden som $u$ kan anta i intervallet.
 ''Anm.''2<br>
-Att ersätta $u'(x) \, dx$ med $du$ kan också motiveras genom att studera övergången från differenskvot till derivata:
+Att ersätta $\,u'(x) \, dx\,$ med $\,du\,$ kan också motiveras genom att studera övergången från differenskvot till derivata:
-$$\lim_{\Delta x \to 0} \displaystyle \frac{\Delta u}{\Delta x} = \displaystyle \frac{du}{dx} = u'(x)$$
+$$\lim_{\Delta x \to 0} \displaystyle \frac{\Delta u}{\Delta x} = \displaystyle \frac{du}{dx} = u'(x)\,\mbox{,}$$
-vilket när $\Delta x$ går mot noll kan betraktas som att
+vilket när $\,\Delta x\,$ går mot noll kan betraktas som en formell gränsövergång
-$$\Delta u = u'(x) \Delta x \quad \to \quad du = u'(x) \, dx$$
+$$\Delta u \approx u'(x) \Delta x \quad \to \quad du = u'(x) \, dx\,\mbox{,}$$
-dvs., en liten ändring, $dx$, i variabeln $x$ ger upphov till ändringen $u'(x)\,dx$ i variabeln $u$.
+dvs., en liten ändring, $\,dx\,$, i variabeln $\,x\,$ ger upphov till en ungefärlig ändring $\,u'(x)\,dx\,$ i variabeln $\,u\,$.
 <div class="exempel">
 '''Exempel 1'''
-Bestäm integralen $ \displaystyle \int 2 x e^{x^2} \, dx$.
+Bestäm integralen $ \displaystyle\ \int 2 x\, e^{x^2} \, dx$.
+<br>
+<br>
-'''Lösning'''
+Om man sätter $\,u(x)= x^2\,$, så blir $\,u'(x)= 2x\,$. Vid variabelbytet ersätts då $\,e^{x^2}\,$ med $\,e^u\,$ och $\,u'(x)\,dx\,$, dvs. $\,2x\,dx\,$, med $\,du\,$
+$$ \int 2 x\,e^{x^2} \, dx =  \int e^{x^2} \cdot 2x \, dx = \int e^u   \, du = e^u + C = e^{x^2} + C\,\mbox{.}$$
-Om man sätter $u(x)= x^2$ , så blir $u'(x)= 2x$.
-Vid variabelbytet ersätts då $e^{x^2}$ med $e^u$ och $u'(x)\, dx$, dvs. $2x \, dx$ med $du$.
-$$ \int 2 x e^{x^2} \, dx =  \int e^{x^2} \cdot 2x \, dx = \int e^u   \, du = e^u + C = e^{x^2} + C$$
 </div>
 '''Exempel 2'''
-Bestäm $\quad \displaystyle \int (x^3 + 1)^3 \cdot x^2 \, dx$
+Bestäm integralen $\ \displaystyle \int (x^3 + 1)^3 \cdot x^2 \, dx\,$.
+<br>
+<br>
-'''Lösning'''
+Sätt $\,u=x^3 + 1\,$. Då blir $\,u'=3x^2\,$, eller $\,du= 3x^2\, dx\,$, och
+$$\int (x^3 + 1)^3 x^2 \, dx = \int \frac{ (x^3 + 1)^3}{3} \cdot 3x^2\, dx = \int \frac{u^3}{3}\, du = \frac{u^4}{12} + C = \frac{1}{12} (x^3 + 1)^4 + C\,\mbox{.}$$
-Sätt  $u=x^3 + 1$
-Då blir $u'=3x^2$ , eller $du= 3x^2\, dx$
-$$\int (x^3 + 1)^3 x^2 \, dx = \int \frac{ (x^3 + 1)^3}{3} \cdot 3x^2\, dx = \int \frac{u^3}{3}\, du = \frac{u^4}{12} + C = \frac{1}{12} (x^3 + 1)^4 + C$$
 </div>
 <div class="exempel">
 '''Exempel 3'''
-Bestäm $\quad \displaystyle \int \tan x \, dx \quad$ $\quad, (-\displaystyle \frac{\pi}{2} < x < \frac{\pi}{2})$
-'''Lösning'''
+Bestäm integralen $\ \displaystyle \int \tan x \, dx\ \ $ där $\,-\pi/2 < x < \pi/2\,$.
-$$\int \tan x \, dx = \int \frac{\sin x}{\cos x} \, dx = \left[\matrix{u= \cos x \\ u' = - \sin x \\ du= - \sin x \, dx}\right] = \int -\frac{1}{u}\, du = - \ln |u| +C = -\ln |\cos x| + C$$
+<br>
+<br>
+Efter en omskrivning av $\,\tan x\,$ substituerar vi $\,u=\cos x\,$
+$$\int \tan x \, dx = \int \frac{\sin x}{\cos x} \, dx = \left[\,\eqalign{u&= \cos x\cr u' &= - \sin x\cr du&= - \sin x \, dx}\,\right] = \int -\frac{1}{u}\, du = - \ln |u| +C = -\ln |\cos x| + C\,\mbox{.}$$
 </div>
 Alternativt ändrar man integrationsgränser samtidigt som man gör variabelbytet.
 De båda metoderna illustreras i följande exempel.
 <div class="exempel">
 '''Exempel 4'''
-Beräkna integralen $\quad \displaystyle \int_{0}^{2} \displaystyle \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx$.
+Beräkna integralen $\ \displaystyle \int_{0}^{2} \displaystyle \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx$.
 ''Metod'' 1
-Sätt  $u=e^x \quad \to \quad u'= e^x \quad \to \quad du= e^x\, dx$
+Sätt $\,u=e^x\,$ vilket ger att $\,u'= e^x\,$ och $\,du= e^x\,dx$
+$$\eqalign{\int_{0}^{2} \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx &=  \int_{x=0}^{\,x=2} \frac{1}{1 + u} \, du = \Bigl[\,\ln |1+ u |\,\Bigr]_{x=0}^{x=2} =  \Bigl[\,\ln (1+ e^x)\,\Bigr]_{0}^{2}\cr &= \ln (1+ e^2) - \ln 2 = \ln \frac{1+ e^2}{2}\,\mbox {.}}$$
-$\quad \displaystyle \int_{0}^{2} \displaystyle \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx =  \displaystyle \int_{x=0}^{x=2} \displaystyle \frac{1}{1 + u} \, du = \left[ \ln |1+ u | \right]_{x=0}^{x=2} =  \left[ \ln (1+ e^x) \right]_{0}^{2} = \ln (1+ e^x) - \ln 2 = \ln \left(\displaystyle \frac{1+ e^2}{2} \right)$
+Observera att integrationsgränserna måste skrivas $\,x = 0\,$ och $\,x = 2\,$ när integrationsvariabeln inte är $\,x\,$. Det vore fel att skriva
+$$\int_{0}^{2} \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx =  \int_{0}^{2} \frac{1}{1 + u} \, du \quad  \text{ osv.}$$
 ''Metod'' 2
-Sätt  $u=e^x \quad \to \quad u'= e^x \quad \to \quad du= e^x\, dx$
+Sätt  $\,u=e^x\,$ vilket ger att $\,u'= e^x\,$ och $\,du= e^x\, dx\,$. Integrationsgränsen $\,x=0\,$ motsvaras då av $\,u=e^0 = 1\,$ och $\,x=2\,$ motsvaras av $\,u=e^2\,$
+$$\int_{0}^{2} \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx =  \int_{1}^{\,e^2} \frac{1}{1 + u} \, du = \Bigl[\,\ln |1+ u |\,\Bigr]_{1}^{e^2} =  \ln (1+ e^2) - \ln 2 = \ln\frac{1+ e^2}{2}\,\mbox{.}$$
-$x=0$ motsvaras då av $u=e^0 = 1$ , $x = 2$ motsvaras av $u=e^2$
-$\quad \displaystyle \int_{0}^{2} \displaystyle \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx =  \displaystyle \int_{1}^{e^2} \displaystyle \frac{1}{1 + u} \, du = \left[ \ln |1+ u | \right]_{1}^{e^2} =  \ln (1+ e^x) - \ln 2 = \ln \left(\displaystyle \frac{1+ e^2}{2} \right)$
-Observera att integrationsgränserna i metod 1 måste skrivas $x = 0$ och $x = 2$ där variabeln inte är $x$. Det vore fel att skriva
-$$\quad \displaystyle \int_{0}^{2} \displaystyle \frac{e^x}{1 + e^x} \, dx =  \displaystyle \int_{0}^{2} \displaystyle \frac{1}{1 + u} \, du \quad  \text{ osv.}$$
 </div>
 '''Exempel 5'''
-Beräkna integralen $ \quad \displaystyle \int_{0}^{\frac{x}{2}} \sin^3 x \cos x \, dx$.
+[[Bild:Integral20.gif|200px|right]]
+Beräkna integralen $ \ \displaystyle \int_{0}^{\pi/2} \sin^3 x \cos x \, dx\,$.
+<br>
+<br>
+Substitutionen $\,u=\sin x\,$ ger att $\,du=\cos x\,dx\,$ och integrationsgränserna förändras till $\,u=\sin 0=0\,$ och $\,u=\sin(\pi/2)=1\,$. Integralen blir
+$$\int_{0}^{\pi/2} \sin^3 x\,\cos x \, dx= \int_{0}^{1} u^3\,du = \Bigl[ {\textstyle\frac{1}{4}}u^4\,\Bigr]_{0}^{1} = {\textstyle\frac{1}{4}} - 0 = {\textstyle\frac{1}{4}}\,\mbox{.}$$
-\\illustration
+(Figuren till höger visar vad som händer vid variabelbytet; integrand och variabel ändras. Integralens värde, storleken på arean, ändras dock inte.)
-'''Lösning'''
-Substitutionen  $\left[\matrix{u= \sin x \\ u' =  \cos x \\ du=  \cos x \, dx}\right]$
-och  $\left[\matrix{ x=0 \to u=\sin 0 = 0 \\ x=\displaystyle \frac{\pi}{2} \to u= \sin \frac{\pi}{2} = 1} \right]$   ger
-$\displaystyle \int_{0}^{\frac{x}{2}} \sin^3 x \cos x \, dx= \displaystyle \int_{0}^{1} u^3 du = \left[ \displaystyle \frac{u^4}{4} \right]_{0}^{1} = \displaystyle \frac{1}{4} - 0 = \displaystyle \frac{1}{4}$
-(Figuren till höger visar vad som händer vid variabelbytet; integrand och variabel ändras. Integralens värde, storleken på arean, ändras dock inte.)
 </div>
 Betrakta beräkningen
-$\displaystyle \int_{-\frac{\pi}{2}}^{\frac{\pi}{2}} \displaystyle \frac{ \cos x} {\sin^2 x} dx = \left[ \matrix{ u = \sin x \\ du = \cos x \, dx \\ u(- \frac{\pi}{2}) = -1 \\ u (\frac{\pi}{2}) = 1} \right ] = \displaystyle \int_{-1}^{1} \displaystyle \frac{1}{u^2} \, du = \left[ -\displaystyle \frac{1}{u} \right]_{0}^{1} = -1 - 1 = -2$
+$$\int_{-\pi/2}^{\pi/2} \frac{ \cos x} {\sin^2 x}\, dx = \left[\,\eqalign{ &u = \sin x\cr &du = \cos x \, dx\cr &u(-\pi/2) = -1\cr &u (\pi/2) = 1}\,\right ] = \int_{-1}^{1} \frac{1}{u^2} \, du = \Bigl[\, -\frac{1}{u}\, \Bigr]_{-1}^{1} = -1 - 1 = -2\,\mbox{.}$$
-Denna uträkning är dock felaktig, vilket beror på
+[[Bild:Integral21.gif|200px|right]]
-att $f(u)= \displaystyle \frac{1}{u^2}$  inte är kontinuerlig i intervallet $[-1, 1]$ (se fig.). \\illustration<br>
+Denna uträkning är dock felaktig, vilket beror på att $\,f(u)=1/u^2\,$ inte är kontinuerlig i '''hela''' intervallet $\,[-1,1]\,$.
-Villkoret att $f(u(x))$ ska vara definierad och kontinuerlig för alla värden som $u(x)$ kan anta i det
-aktuella intervallet är alltså nödvändigt för att
-substitutionen $u=u(x)$ ska fungera.
-</div>
+Villkoret att $\,f(u(x))\,$ ska vara definierad och kontinuerlig för alla värden som $u(x)$ kan anta i det aktuella intervallet behövs om man vill vara säker på att substitutionen $\,u=u(x)\,$ ska fungera.
-<div class="inforuta">
-'''Råd för inläsning'''
-'''Tänk på att:'''
-text
-'''Lästips'''
-stående
-'''Länktips'''
-stående
 </div>
-''' © Copyright 2007, math.se'''