1.1 Inledning till derivata
Sommarmatte 2
(Skillnad mellan versioner)
| Versionen från 26 april 2007 kl. 12.53 (redigera) Lina (Diskussion | bidrag) (Ny sida: <table><tr><td width="600"> <div class="inforuta"> '''Innehåll:''' * alt 1 * alt 2 </div> Övningar </td> <td> <!-- tom ruta uppe höger --> </td></tr> <tr><td width...) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 26 april 2007 kl. 12.57 (redigera) (ogör) Lina (Diskussion | bidrag) Gå till nästa ändring → |
||
| Rad 27: | Rad 27: | ||
| $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{\textrm{skillnad i y-led}}{\textrm{skillnad i x-led}}$$ | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{\textrm{skillnad i y-led}}{\textrm{skillnad i x-led}}$$ | ||
| - | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | <div class="exempel"> |
| - | !STYLE="background:#efefef;"|Exempel | + | '''Exempel 1''' |
| - | |- | + | |
| - | |De linjära funktionerna $f(x)=x$ respektive $g(x)=-2x$ förändras på samma sätt hela tiden. Deras förändringsgrad är $1$ resp. $−2$, vilket vi känner till som linjernas respektive riktningskoefficient. | + | De linjära funktionerna $f(x)=x$ respektive $g(x)=-2x$ förändras på samma sätt hela tiden. Deras förändringsgrad är $1$ resp. $−2$, vilket vi känner till som linjernas respektive riktningskoefficient. |
| //illustration | //illustration | ||
| För en linjär funktion gäller alltså att funktionens förändringsgrad är samma som linjens riktningskoefficient. | För en linjär funktion gäller alltså att funktionens förändringsgrad är samma som linjens riktningskoefficient. | ||
| - | |- | + | |
| - | |} | + | </div> |
| Om man har en funktion där funktionsvärdet förändras med tiden är det naturligt att använda begreppet förändringshastighet, eftersom förändringsgraden här anger hur funktionsvärdet ändras per tidsenhet. | Om man har en funktion där funktionsvärdet förändras med tiden är det naturligt att använda begreppet förändringshastighet, eftersom förändringsgraden här anger hur funktionsvärdet ändras per tidsenhet. | ||
| Rad 45: | Rad 45: | ||
| För icke-linjära funktioner gäller ju att lutningen på funktionskurvan ändras hela tiden och därmed också funktionens förändringsgrad. För att bestämma hur en sådan funktion förändras kan vi antingen ange funktionens genomsnittliga förändring (medelförändringen) mellan två punkter på funktionskurvan, eller den momentana förändringsgraden i en punkt på kurvan. | För icke-linjära funktioner gäller ju att lutningen på funktionskurvan ändras hela tiden och därmed också funktionens förändringsgrad. För att bestämma hur en sådan funktion förändras kan vi antingen ange funktionens genomsnittliga förändring (medelförändringen) mellan två punkter på funktionskurvan, eller den momentana förändringsgraden i en punkt på kurvan. | ||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 2''' | ||
| - | + | För funktionen $f(x)=4x-x^2$ är $f(1)=3$ \, , \, $f(2)=4$ och $f(4)=0$ . | |
| - | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | |
| - | !STYLE="background:#efefef;"|Exempel | + | |
| - | |- | + | |
| - | |För funktionen $f(x)=4x-x^2$ är $f(1)=3$ \, , \, $f(2)=4$ och $f(4)=0$ . | + | |
| //illustration | //illustration | ||
| Rad 62: | Rad 60: | ||
| Mellan $x = 1$ och $x = 4$ är medelförändringen | Mellan $x = 1$ och $x = 4$ är medelförändringen | ||
| $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(4)-f(1)}{4-1}= \frac{0-3}{3}=-1 \quad , \quad \textrm{dvs. i genomsnitt är funktionen avtagande i detta intervall (även om funktionen både växer och avtar i intervallet).}$$ | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(4)-f(1)}{4-1}= \frac{0-3}{3}=-1 \quad , \quad \textrm{dvs. i genomsnitt är funktionen avtagande i detta intervall (även om funktionen både växer och avtar i intervallet).}$$ | ||
| - | + | ||
| - | |- | + | </div> |
| - | |} | + | |
| ==Derivatans definition== | ==Derivatans definition== | ||
| För att beräkna den momentana förändringsgraden hos en funktion, dvs. funktionskurvans lutning i en punkt $P$, tar vi temporärt hjälp av ytterligare en punkt $Q$ i närheten av $P$ och bildar ändringskvoten mellan $P$ och $Q$: | För att beräkna den momentana förändringsgraden hos en funktion, dvs. funktionskurvans lutning i en punkt $P$, tar vi temporärt hjälp av ytterligare en punkt $Q$ i närheten av $P$ och bildar ändringskvoten mellan $P$ och $Q$: | ||
| - | + | <div class="exempel"> | |
| - | {| BORDER="0" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | '''Exempel 3''' |
| - | ! | + | |
| - | |- | + | |
| - | | | + | |
| //illustration | //illustration | ||
| $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(x+h)-f(x)}{(x+h)-x}= \frac{f(x+h)-f(x)}{h}$$ | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(x+h)-f(x)}{(x+h)-x}= \frac{f(x+h)-f(x)}{h}$$ | ||
| - | + | ||
| - | |- | + | </div> |
| - | |} | + | |
| Om vi låter $Q$ närma sig $P (h \rightarrow 0)$ så kan vi lista ut vad värdet blir om punkterna sammanfaller och därmed få fram lutningen i punkten $P$. Vi kallar detta värde för $derivatan$ av $f(x)$ i punkten $P$, vilket kan tolkas som den momentana förändringsgraden av $f(x)$ i punkten $P$. | Om vi låter $Q$ närma sig $P (h \rightarrow 0)$ så kan vi lista ut vad värdet blir om punkterna sammanfaller och därmed få fram lutningen i punkten $P$. Vi kallar detta värde för $derivatan$ av $f(x)$ i punkten $P$, vilket kan tolkas som den momentana förändringsgraden av $f(x)$ i punkten $P$. | ||
| - | |||
| - | |||
| Derivatan av en funktion $f(x)$ betecknas $f'(x)$ och kan formellt definieras så här: | Derivatan av en funktion $f(x)$ betecknas $f'(x)$ och kan formellt definieras så här: | ||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 4''' | ||
| - | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | $Derivatan$ av en funktion $f(x)$ , definieras som |
| - | |- | + | |
| - | | $Derivatan$ av en funktion $f(x)$ , definieras som | + | |
| $$f'(x) = \lim_{h \to 0}\frac{f(x+h)-f(x)}{h} \,.$$ | $$f'(x) = \lim_{h \to 0}\frac{f(x+h)-f(x)}{h} \,.$$ | ||
| Om $f'(x_0)$ existerar, säger man att $f(x)$ är $deriverbar$ i punkten $x_0$. | Om $f'(x_0)$ existerar, säger man att $f(x)$ är $deriverbar$ i punkten $x_0$. | ||
| - | + | ||
| - | |- | + | </div> |
| - | |} | + | |
| Olika symboler för derivatan förekommer, t.ex. | Olika symboler för derivatan förekommer, t.ex. | ||
| Rad 141: | Rad 131: | ||
| |} | |} | ||
| - | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | <div class="exempel"> |
| - | !STYLE="background:#efefef;"|Exempel | + | '''Exempel 5''' |
| - | |- | + | |
| - | |$f(2)=3$ betyder att <u> funktionens värde </u> när $x=2$ är $3$ | + | $f(2)=3$ betyder att <u> funktionens värde </u> när $x=2$ är $3$ |
| $f'(2)=3$ betyder att <u> derivatans värde </u> när $x=2$ är $3$, vilket betyder att funktionens graf har lutningen $3$ när $x=2$ | $f'(2)=3$ betyder att <u> derivatans värde </u> när $x=2$ är $3$, vilket betyder att funktionens graf har lutningen $3$ när $x=2$ | ||
| - | |- | ||
| - | |} | ||
| + | </div> | ||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 6''' | ||
| - | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | I figuren kan man utläsa att |
| - | !STYLE="background:#efefef;"|Exempel | + | |
| - | |- | + | |
| - | | I figuren kan man utläsa att | + | |
| $$f'(a)>0$$ | $$f'(a)>0$$ | ||
| $$f(b)=0$$ | $$f(b)=0$$ | ||
| Rad 167: | Rad 155: | ||
| Notera betydelsen av $f(x)$ respektive $f'(x)$. | Notera betydelsen av $f(x)$ respektive $f'(x)$. | ||
| - | |- | ||
| - | |} | ||
| + | </div> | ||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 7''' | ||
| - | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | Temperaturen i en termos beskrivs av en funktion, där $T(t)$ är temperaturen i termosen efter $t$ minuter. Skriv följande med matematiska symboler: |
| - | !STYLE="background:#efefef;"|Exempel | + | |
| - | |- | + | |
| - | | Temperaturen i en termos beskrivs av en funktion, där $T(t)$ är temperaturen i termosen efter $t$ minuter. Skriv följande med matematiska symboler: | + | |
| <ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
| Rad 187: | Rad 173: | ||
| <li>$T'(2)=-3$ (funktionen är avtagande, varför derivatan är negativ) | <li>$T'(2)=-3$ (funktionen är avtagande, varför derivatan är negativ) | ||
| </ol> | </ol> | ||
| - | |- | ||
| - | |} | ||
| + | </div> | ||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 8''' | ||
| - | |||
| - | |||
| - | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | ||
| - | !STYLE="background:#efefef;"|Exempel | ||
| - | |- | ||
| - | | | ||
| Funktionen $ f(x)=|x|$ saknar derivata då $x=0$. Man kan nämligen inte bestämma hur funktionens graf lutar i punkten $(0,0)$ (se fig).<br> | Funktionen $ f(x)=|x|$ saknar derivata då $x=0$. Man kan nämligen inte bestämma hur funktionens graf lutar i punkten $(0,0)$ (se fig).<br> | ||
| Man kan uttrycka detta på exempelvis något av följande sätt: "$f´(0)$ existerar inte" , "$f'(0)$ är ej definerad" eller "$f(x)$ ät inte deriverbar i $x=0$". | Man kan uttrycka detta på exempelvis något av följande sätt: "$f´(0)$ existerar inte" , "$f'(0)$ är ej definerad" eller "$f(x)$ ät inte deriverbar i $x=0$". | ||
| //illustration | //illustration | ||
| - | |} | + | |
| + | </div> | ||

