1.1 Inledning till derivata
Sommarmatte 2
(Skillnad mellan versioner)
| Versionen från 13 juni 2007 kl. 12.12 (redigera) KTH.SE:u1tyze7e (Diskussion | bidrag) m (Påbörjat korrläsning) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 13 juni 2007 kl. 14.07 (redigera) (ogör) KTH.SE:u1tyze7e (Diskussion | bidrag) (Korrekturläst) Gå till nästa ändring → |
||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
| '''Lärandemål:'''<br> | '''Lärandemål:'''<br> | ||
| Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: <br> | Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: <br> | ||
| - | * Förstå derivatan $\,f'(a)\,$ som lutningen av kurvan $\,y=f(x)\,$ i punkten $\,x=a\,$. | + | * Förstå derivatan $\,f^{\,\prime}(a)\,$ som lutningen av kurvan $\,y=f(x)\,$ i punkten $\,x=a\,$. |
| - | * Förstå derivatan som den momentana ändringstakten av en storhet (exempelvis fart, prisökning, ... ). | + | * Förstå derivatan som den momentana ändringstakten av en storhet (exempelvis fart, prisökning, o.s.v.). |
| * Veta att det finns funktioner som inte är deriverbara (t.ex. $\,f(x)=\vert x\vert\,$ i $\,x=0\,$). | * Veta att det finns funktioner som inte är deriverbara (t.ex. $\,f(x)=\vert x\vert\,$ i $\,x=0\,$). | ||
| - | * Kunna derivera $x^\alpha\,$, $\,\ln x\,$, $\,e^x\,$, $\,\cos x\,$, $\,\sin x\,$ och $\,\tan x\,$ samt summor/differenser av sådan termer. | + | * Kunna derivera $x^\alpha\,$, $\,\ln x\,$, $\,e^x\,$, $\,\cos x\,$, $\,\sin x\,$ och $\,\tan x\,$ samt summor/differenser av sådana termer. |
| * Kunna bestämma tangent och normal till $y=f(x)$. | * Kunna bestämma tangent och normal till $y=f(x)$. | ||
| - | * Veta att derivatan kan betecknas med $f'(x)\,$ och $df/dx(x)$. | + | * Veta att derivatan kan betecknas med $\,f^{\,\prime}(x)\,$ och $\,df/dx(x)\,$. |
| }} | }} | ||
| Rad 32: | Rad 32: | ||
| ==Inledning== | ==Inledning== | ||
| - | När man studerar matematiska funktioner och dess grafer är ett av de viktigaste områdena studiet av en funktions förändring, dvs. om en funktion ökar eller minskar samt i vilken takt detta sker. | + | När man studerar matematiska funktioner och deras grafer är ett av de viktigaste områdena studiet av en funktions förändring, dvs. om en funktion ökar eller minskar samt i vilken takt detta sker. |
| - | Man använder sig här av begreppet förändringsgrad (eller förändringshastighet), vilket är ett mått på hur funktionens värde ($y$) ändras för varje enhets ökning av variabelvärdet ($x$). | + | Man använder sig här av begreppet förändringsgrad (eller förändringshastighet), vilket är ett mått på hur funktionens värde ($\,y\,$) ändras för varje enhets ökning av variabelvärdet ($\,x\,$). |
| Om man känner till två punkter på en funktions graf kan man få ett mått på funktionens förändringsgrad mellan dessa punkter genom att beräkna ändringskvoten | Om man känner till två punkter på en funktions graf kan man få ett mått på funktionens förändringsgrad mellan dessa punkter genom att beräkna ändringskvoten | ||
| - | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{\textrm{skillnad i y-led}}{\textrm{skillnad i x-led}}$$ | + | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{\text{skillnad i y-led}}{\text{skillnad i x-led}}$$ |
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| '''Exempel 1''' | '''Exempel 1''' | ||
| - | De linjära funktionerna $f(x)=x$ respektive $g(x)=-2x$ förändras på samma sätt hela tiden. Deras förändringsgrad är $1$ resp. $−2$, vilket vi känner till som linjernas respektive riktningskoefficient. | + | De linjära funktionerna $\,f(x)=x\,$ respektive $\,g(x)=-2x\,$ förändras på samma sätt hela tiden. Deras förändringsgrad är $\,1\,$ resp. $\,−2\,$, vilket vi känner till som linjernas respektive riktningskoefficient. |
| [[Bild:X&-2x.gif|300px|center]] | [[Bild:X&-2x.gif|300px|center]] | ||
| Rad 52: | Rad 52: | ||
| Om man har en funktion där funktionsvärdet förändras med tiden är det naturligt att använda begreppet förändringshastighet, eftersom förändringsgraden här anger hur funktionsvärdet ändras per tidsenhet. | Om man har en funktion där funktionsvärdet förändras med tiden är det naturligt att använda begreppet förändringshastighet, eftersom förändringsgraden här anger hur funktionsvärdet ändras per tidsenhet. | ||
| - | Om en bil rör sig med hastigheten 80 km/h så kan den tillryggalagda sträckan, $s$ km, efter $t$ timmar beskrivas med funktionen $s(t)=80 t$ . | + | Om en bil rör sig med hastigheten 80 km/h så kan den tillryggalagda sträckan, ''s'' km, efter ''t'' timmar beskrivas med funktionen $\,s(t)=80 t\,$. |
| Funktionens förändringsgrad anger hur funktionsvärdet ändras per timme, vilket naturligtvis är detsamma som bilens hastighet, 80 km/h. | Funktionens förändringsgrad anger hur funktionsvärdet ändras per timme, vilket naturligtvis är detsamma som bilens hastighet, 80 km/h. | ||
| Rad 60: | Rad 60: | ||
| '''Exempel 2''' | '''Exempel 2''' | ||
| - | För funktionen $f(x)=4x-x^2$ är $f(1)=3$ , $f(2)=4$ och $f(4)=0$ . | + | För funktionen $\,f(x)=4x-x^2\,$ är $\,f(1)=3\,$, $\,f(2)=4\,$ och $\,f(4)=0\,$. |
| [[Bild:4x-x2.gif|300px|center]] | [[Bild:4x-x2.gif|300px|center]] | ||
| - | |||
| - | Medelförändringen (medellutningen) från $x = 1$ till $x = 2$ är | ||
| - | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(2)-f(1)}{2-1} = \frac{4-3}{1}=1 \quad , \quad \textrm{funktionen ökar i detta intervall.}$$ | ||
| - | Medelförändringen från $x = 2$ till $x = 4$ är | + | <ol type="a"> |
| - | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(4)-f(2)}{4-2}= \frac{0-4}{2}=-2 \quad , \quad \textrm{funktionen avtar i detta intervall.}$$ | + | <li>Medelförändringen (medellutningen) från $\,x = 1\,$ till $\,x = 2\,$ är |
| + | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(2)-f(1)}{2-1} = \frac{4-3}{1}=1\,\mbox{,}$$ | ||
| + | och funktionen ökar i detta intervall.<br><br></li> | ||
| - | Mellan $x = 1$ och $x = 4$ är medelförändringen | + | <li>Medelförändringen från $\,x = 2\,$ till $\,x = 4\,$ är |
| - | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(4)-f(1)}{4-1}= \frac{0-3}{3}=-1$$ | + | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(4)-f(2)}{4-2}= \frac{0-4}{2}=-2\,\mbox{,}$$ |
| - | dvs. i genomsnitt är funktionen avtagande i detta intervall (även om funktionen både växer och avtar i intervallet). | + | och funktionen avtar i detta intervall.<br><br></li> |
| + | |||
| + | <li>Mellan $\,x = 1\,$ och $\,x = 4\,$ är medelförändringen | ||
| + | $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(4)-f(1)}{4-1}= \frac{0-3}{3}=-1\,\mbox{.}$$ | ||
| + | I genomsnitt är funktionen avtagande i detta intervall, även om funktionen både växer och avtar i intervallet.<br><br></li> | ||
| + | </ol> | ||
| </div> | </div> | ||
| ==Derivatans definition== | ==Derivatans definition== | ||
| - | För att beräkna den momentana förändringsgraden hos en funktion, dvs. funktionskurvans lutning i en punkt $P$, tar vi temporärt hjälp av ytterligare en punkt $Q$ i närheten av $P$ och bildar ändringskvoten mellan $P$ och $Q$: | + | För att beräkna den momentana förändringsgraden hos en funktion, dvs. funktionskurvans lutning i en punkt $\,P\,$, tar vi temporärt hjälp av ytterligare en punkt $\,Q\,$ i närheten av $\,P\,$ och bildar ändringskvoten mellan $\,P\,$ och $\,Q\,$: |
| [[Bild:Fxfx+h.gif|400px|center]] | [[Bild:Fxfx+h.gif|400px|center]] | ||
| Rad 86: | Rad 90: | ||
| </div> | </div> | ||
| - | Om vi låter $Q$ närma sig $P (h \rightarrow 0)$ så kan vi lista ut vad värdet blir om punkterna sammanfaller och därmed få fram lutningen i punkten $P$. Vi kallar detta värde för $derivatan$ av $f(x)$ i punkten $P$, vilket kan tolkas som den momentana förändringsgraden av $f(x)$ i punkten $P$. | + | Om vi låter $\,Q\,$ närma sig $\,P\,$ (dvs. låter $\,h \rightarrow 0\,$) så kan vi lista ut vad värdet blir om punkterna sammanfaller och därmed få fram lutningen i punkten $\,P\,$. Vi kallar detta värde för ''derivatan'' av $\,f(x)\,$ i punkten $\,P\,$, vilket kan tolkas som den momentana förändringsgraden av $\,f(x)\,$ i punkten $\,P\,$. |
| - | Derivatan av en funktion $f(x)$ betecknas $f'(x)$ och kan formellt definieras så här: | + | Derivatan av en funktion $\,f(x)\,$ betecknas $\,f^{\,\prime}(x)\,$ och kan formellt definieras så här: |
| <div class="tips"> | <div class="tips"> | ||
| - | + | ''Derivatan'' av en funktion $\,f(x)\,$, definieras som | |
| - | $Derivatan$ av en funktion $f(x)$ , definieras som | + | $$f^{\,\prime}(x) = \lim_{h \to 0}\frac{f(x+h)-f(x)}{h} \,.$$ |
| - | + | Om $\,f^{\,\prime}(x_0)\,$ existerar, säger man att $\,f(x)\,$ är ''deriverbar'' i punkten $\,x=x_0\,$. | |
| - | $$f'(x) = \lim_{h \to 0}\frac{f(x+h)-f(x)}{h} \,.$$ | + | |
| - | + | ||
| - | Om $f'(x_0)$ existerar, säger man att $f(x)$ är $deriverbar$ i punkten $x_0$. | + | |
| - | + | ||
| </div> | </div> | ||
| Rad 107: | Rad 107: | ||
| !width="200" STYLE="border-bottom:2px solid grey;"|Derivata | !width="200" STYLE="border-bottom:2px solid grey;"|Derivata | ||
| |- | |- | ||
| - | |$$f(x)$$ | + | |align="center" | $f(x)$ |
| - | |$$f'(x)$$ | + | |align="center" | $f^{\,\prime}(x)$ |
| |- | |- | ||
| - | |$$y$$ | + | |align="center" | $y$ |
| - | |$$y'$$ | + | |align="center" | $y^{\,\prime}$ |
| |- | |- | ||
| - | |$$y$$ | + | |align="center" | $y$ |
| - | |$$Dy$$ | + | |align="center" | $Dy$ |
| |- | |- | ||
| - | |$$y$$ | + | |align="center" | $y$ |
| - | |$$\frac{dy}{dx}$$ | + | |align="center" | $\displaystyle\frac{dy}{dx}$ |
| |- | |- | ||
| - | |$$s(t)$$ | + | |align="center" | $s(t)$ |
| - | |$$s'(t) \, , \, \frac{ds}{dt} \, , \, etc.$$ | + | |align="center" | $\dot s(t)$ |
| |} | |} | ||
| Rad 126: | Rad 126: | ||
| Derivatans tecken (+/−) visar oss om funktionens graf lutar uppåt eller nedåt, dvs. om funktionen är växande eller avtagande: | Derivatans tecken (+/−) visar oss om funktionens graf lutar uppåt eller nedåt, dvs. om funktionen är växande eller avtagande: | ||
| - | {| class="wikitable" cellpadding="0px" cellspacing="0px" align="center" | + | |
| - | |- | + | * $f^{\,\prime}(x)>0\,$ (positiv lutning) medför att $\,f(x)\,$ är växande. |
| - | |width="100" style="text-align:left"|$$f'(x)>0$$ | + | * $f^{\,\prime}(x)<0\,$ (negativ lutning) medför att $\,f(x)\,$ är avtagande. |
| - | |width="100" style="text-align:left"|(positiv lutning) | + | * $f^{\,\prime}(x)=0\,$ (ingen lutning) medför att $\,f(x)\,$ är stationär (horisontell). |
| - | |width="100" style="text-align:left"|$f(x)\, \mbox{är växande}$ | + | |
| - | |- | + | |
| - | |width="100" style="text-align:left"|$$f'(x)<0$$ | + | |
| - | |width="100" style="text-align:left"|(negativ lutning) | + | |
| - | |width="100" style="text-align:left"|$f(x) \, \mbox{är avtagande}$ | + | |
| - | |- | + | |
| - | |width="100" style="text-align:left"|$$f'(x)=0 $$ | + | |
| - | |width="100" style="text-align:left"|(ingen lutning) | + | |
| - | |width="100" style="text-align:left"|$f(x)\,\mbox{är stationär (horistontell)}$ | + | |
| - | |} | + | |
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| '''Exempel 3''' | '''Exempel 3''' | ||
| - | $f(2)=3$ betyder att <u> funktionens värde </u> när $x=2$ är $3$ | + | <ol type="a"> |
| - | + | <li>$f(2)=3\ $ betyder att '''funktionens värde''' är $\,3\,$ när $\,x=2\,$.<br><br></li> | |
| - | + | <li>$f^{\,\prime}(2)=3\ $ betyder att '''derivatans värde''' är $\,3\,$ när $\,x=2\,$, vilket i sin tur betyder att funktionens graf har lutningen $\,3\,$ när $\,x=2\,$.</li> | |
| - | $f'(2)=3$ betyder att <u> derivatans värde </u> när $x=2$ är $3$, vilket betyder att funktionens graf har lutningen $3$ när $x=2$ | + | </ol> |
| - | + | ||
| </div> | </div> | ||
| Rad 157: | Rad 147: | ||
| {| | {| | ||
| |- | |- | ||
| - | | width=35% valign=top | | + | | width=10% | |
| - | $$f'(a)>0$$ | + | | width=35% valign=center | |
| - | $$f(b)=0$$ | + | $\displaystyle\eqalign{f^{\,\prime}(a) &> 0\cr f(b) &= 0\cr f^{\,\prime}(c) &= 0\cr f(d) &= 0\cr f^{\,\prime}(e) &= 0\cr f(e) &< 0\cr f^{\,\prime}(g) &> 0} $ |
| - | $$ f'(c) = 0 $$ | + | |
| - | $$ f(d) = 0 $$ | + | |
| - | $$ f'(e) = 0 $$ | + | |
| - | $$ f(e)<0$$ | + | |
| - | $$ f'(g) > 0 $$ | + | |
| | width=60% valign=top | | | width=60% valign=top | | ||
| [[Bild:F&f'.gif|400px]] | [[Bild:F&f'.gif|400px]] | ||
| Rad 171: | Rad 156: | ||
| |} | |} | ||
| - | Notera betydelsen av $f(x)$ respektive $f'(x)$. | + | Notera betydelsen av $\,f(x)\,$ respektive $\,f^{\,\prime}(x)\,$. |
| </div> | </div> | ||
| Rad 178: | Rad 163: | ||
| '''Exempel 5''' | '''Exempel 5''' | ||
| - | Temperaturen i en termos beskrivs av en funktion, där $T(t)$ är temperaturen i termosen efter $t$ minuter. Skriv följande med matematiska symboler: | + | Temperaturen i en termos beskrivs av en funktion, där $\,T(t)\,$ är temperaturen i termosen efter $\,t\,$ minuter. Skriv följande med matematiska symboler: |
| <ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
| - | <li>Efter $10$ minuter är temperaturen $80^\circ$ | + | <li>Efter 10 minuter är temperaturen 80°.<br><br> |
| - | <li>Efter $2$ minuter sjunker temperaturen i termosen med $3^\circ$ per minut. | + | $T(10)=80$<br><br></li> |
| + | <li>Efter 2 minuter sjunker temperaturen i termosen med 3° per minut.<br><br> | ||
| + | $T'(2)=-3\,$ (funktionen är avtagande, varför derivatan är negativ)<br><br></li> | ||
| </ol> | </ol> | ||
| - | |||
| - | '''Lösning''' | ||
| - | <ol type="a"> | ||
| - | <li>$T(10)=80$ | ||
| - | <li>$T'(2)=-3$ (funktionen är avtagande, varför derivatan är negativ) | ||
| - | </ol> | ||
| - | |||
| </div> | </div> | ||
| Rad 196: | Rad 176: | ||
| '''Exempel 6''' | '''Exempel 6''' | ||
| - | Funktionen $ f(x)=|x|$ saknar derivata då $x=0$. Man kan nämligen inte bestämma hur funktionens graf lutar i punkten $(0,0)$ (se fig).<br> | + | Funktionen $\,f(x)=|x|\,$ saknar derivata då $\,x=0\,$. Man kan nämligen inte bestämma hur funktionens graf lutar i punkten $\,(0,0)\,$ (se figuren nedan). |
| - | Man kan uttrycka detta på exempelvis något av följande sätt: "$f´(0)$ existerar inte" , "$f'(0)$ är ej definerad" eller "$f(x)$ är inte deriverbar i $x=0$". | + | |
| + | Man kan uttrycka detta på exempelvis något av följande sätt: "$\,f^{\,\prime}(0)\,$ existerar inte" , "$\,f^{\,\prime}(0)\,$ är ej definerad" eller "$\,f(x)\,$ är inte deriverbar i $\,x=0\,$". | ||

