3.1 Räkning med komplexa tal
Sommarmatte 2
| Versionen från 12 juni 2007 kl. 13.09 (redigera) KTH.SE:u1zpa8nw (Diskussion | bidrag) (→...) ← Gå till föregående ändring |
Nuvarande version (1 juli 2007 kl. 17.19) (redigera) (ogör) KTH.SE:u1tyze7e (Diskussion | bidrag) (Korrekturläst) |
||
| (17 mellanliggande versioner visas inte.) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | __NOTOC__ | ||
| <table><tr><td width="600"> | <table><tr><td width="600"> | ||
| Rad 4: | Rad 5: | ||
| '''Innehåll:''' | '''Innehåll:''' | ||
| * Real- och imaginärdel | * Real- och imaginärdel | ||
| - | * Addition och subtration av komplexa tal | + | * Addition och subtraktion av komplexa tal |
| * Komplexkonjugat | * Komplexkonjugat | ||
| * Multiplikation och division av komplexa tal | * Multiplikation och division av komplexa tal | ||
| Rad 10: | Rad 11: | ||
| {{Info| | {{Info| | ||
| - | '''Färdigheter:''' | + | '''Lärandemål:''' |
| Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: | Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: | ||
| - | * Beräkna uttryck som innehåller komplexa tal och är uppbyggd av de fyra räknesätten | + | * Beräkna uttryck som innehåller komplexa tal och är uppbyggda av de fyra räknesätten. |
| - | * Lösa komplexa förstagradsekvationer och förenkla svaret | + | * Lösa komplexa förstagradsekvationer och förenkla svaret. |
| }} | }} | ||
| Rad 32: | Rad 33: | ||
| ==Inledning== | ==Inledning== | ||
| - | De reella talen utgör en fullständig mängd av tal i den meningen att de fyller tallinjen, dvs. det finns inga "hål" i den reella tallinjen. Trots detta räcker de reella talen inte till som lösningar till alla algebraiska ekvationer, dvs. det finns ekvationer av typen<br\> | + | De reella talen utgör en fullständig mängd av tal i den meningen att de fyller tallinjen, dvs. det finns inga "hål" i den reella tallinjen. Trots detta räcker de reella talen inte till som lösningar till alla algebraiska ekvationer, dvs. det finns ekvationer av typen |
| + | $$a_nx^n+a_{n-1}x^{n-1}+\cdots+a_1x+a_0=0$$ | ||
| + | som inte har någon lösning bland de reella talen. Exempelvis har ekvationen $\,x^2+1=0\,$ ingen reell lösning, eftersom inget reellt tal uppfyller att $\,x^2=-1\,$. Om vi däremot kan tänka oss $\,\sqrt{-1}\,$ som det tal som uppfyller ekvationen $\,x^2=-1\,$ och tillåter oss att räkna med $\,\sqrt{-1}\,$ som vilket tal som helst, så visar det sig att alla algebraiska ekvationer har lösningar. | ||
| - | | + | Talet $\,\sqrt{-1}\,$ är alltså inget reellt tal; vi kan inte gå ut i naturen och uppmäta $\,\sqrt{-1}\,$ någonstans, eller hitta något som är $\,\sqrt{-1}\,$ till antalet, men vi kan ändå ha nytta av talet i högst reella sammanhang. |
| - | $a_0+a_1x+a_2x^2+\mbox{...}+a_nx^n=0$<br\> | + | |
| - | som inte har någon lösning bland de reella talen. Exempelvis har ekvationen $x^2+1=0$ ingen reell lösning, eftersom inget reellt tal uppfyller att $x^2=-1$. Om vi däremot kan tänka oss $\sqrt{-1}$ som det tal som uppfyller ekvationen $x^2=-1$ och tillåter oss att räkna med $\sqrt{-1}$ som vilket tal som helst, så visar det sig att alla algebraiska ekvationer har lösningar. <br\> | + | |
| - | $\sqrt{-1}$ är alltså inget reellt tal; vi kan inte gå ut i naturen och uppmäta $\sqrt{-1}$ någonstans, eller hitta något som är $\sqrt{-1}$ till antalet, men vi kan ändå ha nytta av talet i högst reella sammanhang. | + | |
| <br\><br\> | <br\><br\> | ||
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| - | '''Exempel 1''' | + | '''Exempel 1'''<br\> |
| - | Om vi skulle vilja ta reda på summan av rötterna (lösningarna) till ekvationen $x^2-2x+2=0$ så får vi först lösningarna $x_1=1+\sqrt{-1}$ och $x_1=1-\sqrt{-1}$. Dessa rötter innehåller det icke-reella talet $\sqrt{-1}$. Om vi för en stund tillåter oss att räkna med $\sqrt{-1}$ så ser vi att summan av $x_1$ och $x_2$ blir $1+\sqrt{-1} + 1-\sqrt{-1} =2$ , alltså ett högst reellt tal.<br> | + | Om vi skulle vilja ta reda på summan av rötterna (lösningarna) till ekvationen $\,x^2-2x+2=0\,$ så får vi först lösningarna $\,x_1=1+\sqrt{-1}\,$ och $\,x_2=1-\sqrt{-1}\,$. Dessa rötter innehåller det icke-reella talet $\,\sqrt{-1}\,$. Om vi för en stund tillåter oss att räkna med $\,\sqrt{-1}\,$ så ser vi att summan av $\,x_1\,$ och $\,x_2\,$ blir $\,1+\sqrt{-1} + 1-\sqrt{-1} =2\,$, alltså ett högst reellt tal. |
| + | |||
| För att lösa vårt problem var vi här tvungna att tillfälligtvis använda tal som inte är reella för att komma fram till den reella lösningen. | För att lösa vårt problem var vi här tvungna att tillfälligtvis använda tal som inte är reella för att komma fram till den reella lösningen. | ||
| </div> | </div> | ||
| - | ==Definition av komplext tal== | + | ==Definition av komplexa tal== |
| - | Man inför den <i>imaginära enheten</i> $i=\sqrt{-1}$ och definierar ett <i>komplext tal</i> som ett objekt som kan skrivas på formen <br\> | + | Man inför den <i>imaginära enheten</i> $\,i=\sqrt{-1}\,$ och definierar ett <i>komplext tal</i> som ett objekt som kan skrivas på formen |
| + | <div class="regel"> | ||
| + | $$z=a+bi\,\mbox{,}$$ | ||
| + | </div> | ||
| + | där $\,a\,$ och $\,b\,$ är reella tal, och $\,i\,$ uppfyller $\,i^2=-1\,$. | ||
| + | |||
| + | Om $\,a = 0\,$ så kallas talet "rent imaginärt". Om $\,b = 0\,$ så är talet reellt. Vi ser här att de reella talen utgör en delmängd av de komplexa talen. Mängden av de komplexa talen betecknas med '''C'''. | ||
| - | | + | För ett godtyckligt komplext tal använder man ofta beteckningen $\,z\,$. Om $\,z=a+bi\,$, där $\,a\,$ och $\,b\,$ är reella, så kallas $\,a\,$ för realdelen och $\,b\,$ för imaginärdelen av $\,z\,$. Man använder följande skrivsätt:<br\> |
| - | $a+bi$<br\> | + | |
| - | där $a,\, b$ är reella tal och $i$ uppfyller $i^2=-1$.<br\> | + | |
| - | Om $a = 0$ så kallas talet "rent imaginärt". Om $b = 0$ så är talet reellt. Vi ser här att de reella talen utgör en delmängd av de komplexa talen. Mängden av de komplexa talen betecknas med $Z$.<br\> | + | |
| - | För ett godtyckligt komplext tal använder man ofta beteckningen $z$. Om $z=a+bi$, där $a$ och $b$ är reella, så kallas $a$ för realdelen och $b$ för imaginärdelen av $z$. Man använder följande skrivsätt:<br\> | + | |
| <div class="regel"> | <div class="regel"> | ||
| - | $a = \mbox{Re} \, z$<br\> | + | $$\eqalign{a &= \mathop{\rm Re} z\,\mbox{,}\cr b&=\mathop{\rm Im} z\,\mbox{.}}$$ |
| - | $b=\mbox{Im} \, z$<br\> | + | |
| </div> | </div> | ||
| - | När man räknar med komplexa tal gör man i princip som med de reella talen, men håller reda på att $i^2=-1$ . | + | När man räknar med komplexa tal gör man i princip som med de reella talen, men håller reda på att $\,i^2=-1\,$. |
| ==Addition och subtraktion== | ==Addition och subtraktion== | ||
| - | Vid addition och subtraktion av komplexa tal lägger man ihop (drar ifrån) realdel och imaginärdel var för sig. Om $z=a+bi$ och $w=c+di$ är två komplexa tal gäller alltså att | + | Vid addition och subtraktion av komplexa tal lägger man ihop (drar ifrån) realdel och imaginärdel var för sig. Om $\,z=a+bi\,$ och $\,w=c+di\,$ är två komplexa tal gäller alltså att |
| <br\><br\> | <br\><br\> | ||
| - | | + | <div class="regel"> |
| - | $z+w=a+bi+c+di=a+c+(b+d)i$<br\> | + | $$\eqalign{z+w&=a+bi+c+di=a+c+(b+d)i\,\mbox{,}\cr z-w&=a+bi-(c+di)=a-c+(b-d)i\,\mbox{.}}$$ |
| - | + | </div> | |
| - | | + | |
| - | $z-w=a+bi-(c+di)=a-c+(b-d)i$ | + | |
| <br\> | <br\> | ||
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| '''Exempel 2'''<br\><br\> | '''Exempel 2'''<br\><br\> | ||
| - | a) $(3-5i)+(-4+i)=-1-4i$<br\><br\> | + | <ol type="a"> |
| - | b) $\left(\displaystyle\frac{1}{2}+2i\right)-\left(\displaystyle\frac{1}{6}+3i\right)=\displaystyle\frac{1}{3}-i$<br\><br\> | + | <li> $(3-5i)+(-4+i)=-1-4i$<br\><br\> |
| - | c) $\left(\displaystyle\frac{3+2i}{5}\right)-\left(\displaystyle\frac{3-i}{2}\right)=\left(\displaystyle\frac{6+4i}{10}\right)-\left(\displaystyle\frac{15-5i}{10}\right)=\displaystyle\frac{-9-9i}{10}=-0,\!9+0,\!9i$ | + | <li> $\bigl(\frac{1}{2}+2i\bigr)-\bigl(\frac{1}{6}+3i\bigr)=\frac{1}{3}-i$<br\><br\> |
| - | + | <li> $\displaystyle\frac{3+2i}{5}-\frac{3-i}{2}=\frac{6+4i}{10}-\frac{15-5i}{10}=\frac{-9+9i}{10}=-0{,}9+0{,}9i$ | |
| + | </ol> | ||
| </div> | </div> | ||
| ==Multiplikation== | ==Multiplikation== | ||
| - | Komplexa tal multipliceras som vanliga reella tal eller algebraiska uttryck, med tillägget att $i^2=-1$. Generellt gäller för två komplexa tal $z=a+bi$ och $w=c+di$ att | + | Komplexa tal multipliceras som vanliga reella tal eller algebraiska uttryck, med tillägget att $\,i^2=-1\,$. Generellt gäller för två komplexa tal $\,z=a+bi\,$ och $\,w=c+di\,$ att |
| - | <div align="center">$z\cdot w=(a+bi)(c+di)=ac+adi+bci+bdi^2=(ac-bd)+(ad+bc)i$</div><br\> | + | <div class="regel">$$z\cdot w=(a+bi)(c+di)=ac+adi+bci+bdi^2=(ac-bd)+(ad+bc)i\,\mbox{.}$$ |
| + | </div><br\> | ||
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| '''Exempel 3'''<br\><br\> | '''Exempel 3'''<br\><br\> | ||
| - | a) $3(4-i)=12-3i$<br\><br\> | + | <ol type="a"> |
| - | b) $2i(3-5i)=6i-10i^2=10+6i$<br\><br\> | + | <li> $3(4-i)=12-3i$<br\><br\> |
| - | c) $(1+i)(2+3i)=2+3i+2i+3i^2=-1+5i$<br\><br\> | + | <li> $2i(3-5i)=6i-10i^2=10+6i$<br\><br\> |
| - | d) $(3+2i)(3-2i)=3^2-(2i)^2=9-4i^2=13$<br\><br\> | + | <li> $(1+i)(2+3i)=2+3i+2i+3i^2=-1+5i$<br\><br\> |
| - | e) $(3+i)^2=3^2+2\cdot3i+i^2=8+6i$<br\><br\> | + | <li> $(3+2i)(3-2i)=3^2-(2i)^2=9-4i^2=13$<br\><br\> |
| - | f) $i^{12}=\left(i^2\right)^6=(-1)^6=1$<br\><br\> | + | <li> $(3+i)^2=3^2+2\cdot3i+i^2=8+6i$<br\><br\> |
| - | g) $i^{23}=i^{22}\cdot i=\left(i^2\right)^{11}\cdot i=(-1)^{11}i=-i$<br\> | + | <li> $i^{12}=(i^2)^6=(-1)^6=1$<br\><br\> |
| + | <li> $i^{23}=i^{22}\cdot i=(i^2)^{11}\cdot i=(-1)^{11}i=-i$<br\> | ||
| + | </ol> | ||
| </div> | </div> | ||
| ==Komplexkonjugat== | ==Komplexkonjugat== | ||
| - | Om $z=a+bi$ så kallas $\bar z = a-bi$ det <i>komplexa konjugatet</i> till $z$ (omvänt gäller också att $z$ är konjugat till $\bar z$). Man får då sambanden <br\> | + | Om $\,z=a+bi\,$ så kallas $\,\overline{z} = a-bi\,$ det <i>komplexa konjugatet</i> till $\,z\,$ (omvänt gäller också att $\,z\,$ är konjugatet till $\,\overline{z}\,$). Man får då sambanden <br\> |
| <div class="regel"> | <div class="regel"> | ||
| - | | + | $$\eqalign{z+\overline{z} &= a + bi + a - bi = 2a = 2\, \mathop{\rm Re} z\,\mbox{,}\cr z-\overline{z} &= a + bi - (a - bi) = 2bi = 2i\, \mathop{\rm Im} z\,\mbox{,}}$$ |
| - | | + | |
| - | | + | |
| - | | + | |
| - | $z+\bar z = a + bi + a - bi = 2a = 2\, \mbox{Re}\, z$<br\> | + | |
| - | | + | |
| - | | + | |
| - | | + | |
| - | | + | |
| - | $z-\bar z = a + bi - (a - bi) = 2bi = 2i\, \mbox{Im}\, z$ | + | |
| </div> | </div> | ||
| men kanske framför allt, pga. konjugatregeln, att <br\> | men kanske framför allt, pga. konjugatregeln, att <br\> | ||
| <div class="regel"> | <div class="regel"> | ||
| - | | + | $$z\cdot \bar z = (a+bi)(a-bi)=a^2-(bi)^2=a^2-b^2i^2=a^2+b^2\,\mbox{,}$$ |
| - | | + | |
| - | | + | |
| - | | + | |
| - | $z\cdot \bar z = (a+bi)(a-bi)=a^2-(bi)^2=a^2-b^2i^2=a^2+b^2$ | + | |
| </div> | </div> | ||
| dvs. att produkten av ett komplext tal och dess konjugat är alltid reell. | dvs. att produkten av ett komplext tal och dess konjugat är alltid reell. | ||
| Rad 122: | Rad 113: | ||
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| '''Exempel 4'''<br\> | '''Exempel 4'''<br\> | ||
| - | a) $z=5+i\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\, \rightarrow \,\,\,\,\,\,\, \bar z =5-i $<br\> | + | <ol type="a"> |
| - | b) $z=-3-2i \,\,\,\,\, \rightarrow \,\,\,\,\,\,\, \bar z =-3+2i $<br\> | + | <li> $z=5+i\qquad$ då är $\quad\overline{z}=5-i\,$.<br\> |
| - | c) $z=17\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\, \rightarrow \,\,\,\,\,\,\, \bar z =17 $<br\> | + | <li> $z=-3-2i\qquad$ då är $\quad\overline{z} =-3+2i\,$.<br\> |
| - | d) $z=i\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\, \rightarrow \,\,\,\,\,\,\, \bar z =-i $<br\> | + | <li> $z=17\qquad$ då är $\quad\overline{z} =17\,$.<br\> |
| - | e) $z=-5i \,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\,\, \rightarrow \,\,\,\,\,\,\, \bar z =5i $<br\> | + | <li> $z=i\qquad$ då är $\quad\overline{z} =-i\,$.<br\> |
| + | <li> $z=-5i\qquad$ då är $\quad\overline{z} =5i\,$.<br\> | ||
| + | </ol> | ||
| </div> | </div> | ||
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| '''Exempel 5'''<br\> | '''Exempel 5'''<br\> | ||
| - | a) $z=4+3i$<br\> | + | <ol type="a"> |
| - | | + | <li> Om $\,z=4+3i\,$ då gäller att |
| - | | + | *$z+\overline{z} = 4 + 3i + 4 -3i = 8$ |
| - | $z+\bar z = 4 + 3i + 4 -3i = 8$<br\> | + | *$z-\overline{z} = 6i$ |
| - | | + | *$z \cdot \overline{z} = 4^2-(3i)^2=16+9=25$ |
| - | | + | |
| - | $z-\bar z = 6i$<br\> | + | |
| - | | + | |
| - | | + | |
| - | $z \cdot \bar z = 4^2-(3i)^2=16+9=25$<br\> | + | |
| <br\> | <br\> | ||
| - | b) För $z$ gäller att <br\><br\> | + | <li> För $\,z\,$ gäller att $\,\mathop{\rm Re} z=-2$ och $\,\mathop{\rm Im} z=1\,$, och får vi att |
| - | $\left\{ \begin{matrix} \mbox{Re}\, z = -2 \\ \mbox{Im}\, z = 1 \end{matrix} \right. | + | *$z+\overline{z} = 2\,\mathop{\rm Re} z = -4$ |
| - | \rightarrow \begin{matrix} z+\bar z = 2\,\mbox{Re}\, z = -4 \\ z-\bar z = 2i\,\mbox{Im}\, z = 2i \\ | + | *$z-\overline{z} = 2i\,\mathop{\rm Im} z = 2i$ |
| - | \,\,\,\,\,\, z\cdot \bar z = (-2)^2+1^2=5 \end{matrix}$ | + | *$z\cdot \overline{z} = (-2)^2+1^2=5$ |
| - | + | </ol> | |
| </div> | </div> | ||
| ==Division== | ==Division== | ||
| När man dividerar två komplexa tal med varandra förlänger man med nämnarens konjugat och utnyttjar härigenom att nämnaren då blir ett reellt tal. Därefter kan såväl realdel som imaginärdel i täljaren divideras med detta tal. | När man dividerar två komplexa tal med varandra förlänger man med nämnarens konjugat och utnyttjar härigenom att nämnaren då blir ett reellt tal. Därefter kan såväl realdel som imaginärdel i täljaren divideras med detta tal. | ||
| - | Generellt, om $z=a+bi$ och $w=c+di$ :<br\><br\> | + | Generellt, om $\,z=a+bi\,$ och $\,w=c+di\,$:<br\><br\> |
| - | <div align="center"> | + | <div class="regel"> |
| - | $\displaystyle\frac{z}{w}=\frac{a+bi}{c+di}=\frac{(a+bi)(c-di)}{(c+di)(c-di)}= | + | $$\displaystyle\frac{z}{w}=\frac{a+bi}{c+di}=\frac{(a+bi)(c-di)}{(c+di)(c-di)}= |
| - | \frac{(ac+bd)+(bc-ad)i}{c^2+d^2}=\frac{ac+bd}{c^2+d^2}+\frac{bc-ad}{c^2+d^2}i$ | + | \frac{(ac+bd)+(bc-ad)i}{c^2+d^2}=\frac{ac+bd}{c^2+d^2}+\frac{bc-ad}{c^2+d^2}\,i$$ |
| </div><br\> | </div><br\> | ||
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| '''Exempel 6'''<br\> | '''Exempel 6'''<br\> | ||
| - | + | <ol type="a"> | |
| - | a) $\displaystyle\frac{4+2i}{1+i}=\frac{(4+2i)(1-i)}{(1+i)(1-i)}= | + | <li>$\quad\displaystyle\frac{4+2i}{1+i}=\frac{(4+2i)(1-i)}{(1+i)(1-i)}=\frac{4-4i+2i-2i^2}{1-i^2}=\frac{6-2i}{2}=3-i$<br\><br\> |
| - | \frac{4-4i+2i-2i^2}{1-i^2}=\frac{6-2i}{2}=3-i$<br\><br\> | + | <li>$\quad\displaystyle\frac{25}{3-4i}=\frac{25(3+4i)}{(3-4i)(3+4i)}=\frac{25(3+4i)}{3^2-16i^2}=\frac{25(3+4i)}{25}=3+4i$<br\><br\> |
| - | b) $\displaystyle\frac{25}{3-4i}=\frac{25(3+4i)}{(3-4i)(3+4i)}=\frac{25(3+4i)}{3^2-16i^2}= | + | <li>$\quad\displaystyle\frac{3-2i}{i}=\frac{(3-2i)(-i)}{i(-i)}=\frac{-3i+2i^2}{-i^2}=\frac{-2-3i}{1}=-2-3i$<br\><br\> |
| - | \frac{25(3+4i}{25}=4+3i$<br\><br\> | + | </ol> |
| - | c) $\displaystyle\frac{3-2i}{i}=\frac{(3-2i)(-i)}{i(-i)}=\frac{-3i+2i^2}{-i^2}= | + | |
| - | \frac{-2-3i}{1}=-2-3i$<br\><br\> | + | |
| - | + | ||
| </div> | </div> | ||
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| - | '''Exempel 7'''<br\> | + | '''Exempel 7'''<br/> |
| - | + | <ol type="a"> | |
| - | a) | + | <li>$\quad\displaystyle\frac{2}{2-i}-\frac{i}{1+i}=\frac{2(2+i)}{(2-i)(2+i)}-\frac{i(1-i)}{(1+i)(1-i)}=\frac{4+2i}{5}-\frac{1+i}{2}$<br/> |
| - | $\displaystyle\frac{2}{2-i}-\frac{i}{1+i}=\frac{2(2+i)}{(2-i)(2+i)}-\frac{i(1-i)}{(1+i)(1-i)}= | + | $\quad\displaystyle\phantom{\frac{2}{2-i}-\frac{i}{1+i}}{}=\frac{8+4i}{10}-\frac{5+5i}{10}=\frac{3-i}{10}\vphantom{\Biggl(}$ |
| - | \frac{4+2i}{5}-\frac{1+i}{2}=\frac{8+4i}{10}-\frac{5+5i}{10}=\frac{3-i}{10}$<br\><br\> | + | <br\> |
| - | b) | + | <br\> |
| - | $\displaystyle\frac{1-\displaystyle\frac{2}{1-i}}{2i+\displaystyle\frac{i}{2+i}}= | + | <li>$\quad\displaystyle\frac{1-\displaystyle\frac{2}{1-i}}{2i+\displaystyle\frac{i}{2+i}}=\frac{\displaystyle\frac{1-i}{1-i}-\frac{2}{1-i}}{\displaystyle\frac{2i(2+i)}{(2+i)}+\frac{i}{2+i}}= |
| - | \frac{\displaystyle\frac{1-i}{1-i}-\frac{2}{1-i}}{\displaystyle\frac{2i(2+i)}{(2+i)}+\frac{i}{2+i}}= | + | \frac{\displaystyle\frac{1-i-2}{1-i}}{\displaystyle\frac{4i+2i^2 + i}{2+i}}=\frac{\displaystyle\frac{-1-i}{1-i}}{\displaystyle\frac{-2+5i}{2+i}}$<br/> |
| - | \frac{\displaystyle\frac{1-i-2}{1-i}}{\displaystyle\frac{4i+2i^2 + i}{2+i}}= | + | $\quad\displaystyle\phantom{\smash{\frac{1-\displaystyle\frac{2}{1-i}}{2i+\displaystyle\frac{i}{2+i}}}}{}=\frac{-1-i}{1-i}\cdot \frac{2+i}{-2+5i}=\frac{(-1-i)(2+i)}{(1-i)(-2+5i)} = \frac{-2-i-2i-i^2}{-2+5i+2i-5i^2}\vphantom{\Biggl(}$<br/> |
| - | \frac{\displaystyle\frac{-1-i}{1-i}}{\displaystyle\frac{-2+5i}{2+i}}= | + | $\quad\displaystyle\phantom{\smash{\frac{1-\displaystyle\frac{2}{1-i}}{2i+\displaystyle\frac{i}{2+i}}}}{}=\frac{-1-3i}{3+7i}=\frac{(-1-3i)(3-7i)}{(3+7i)(3-7i)}=\frac{-3+7i-9i+21i^2}{3^2-49i^2}= |
| - | \frac{-1-i}{1-i}\cdot \frac{2+i}{-2+5i}=$<br\><br\> | + | \frac{-24-2i}{58}=\frac{-12-i}{29}\vphantom{\Biggl(}$ |
| - | | + | </ol> |
| - | $\displaystyle\frac{-2-i-2i-i^2}{-2+5i+2i-5i^2}=\frac{-1-3i}{3+7i}= | + | |
| - | \frac{(-1-3i)(3-7i)}{(3+7i)(3-7i)}=\frac{-3+7i-9i+21i^2}{3^2-49i^2}= | + | |
| - | \frac{-24-2i}{58}=\frac{-12-i}{29}$ | + | |
| - | + | ||
| </div> | </div> | ||
| Rad 191: | Rad 172: | ||
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| '''Exempel 8'''<br\> | '''Exempel 8'''<br\> | ||
| - | Bestäm det reella talet $a$ så att uttrycket $\displaystyle\frac{2-3i}{2+ai}$ blir reellt.<br\><br\> | + | Bestäm det reella talet $\,a\,$ så att uttrycket $\ \displaystyle\frac{2-3i}{2+ai}\ $ blir reellt. |
| - | <i>Lösning</i>:<br\><br\> | + | <br\> |
| - | $\displaystyle\frac{(2-3i)(2-ai)}{(2+ai)(2-ai)}=\frac{4-4ai-6i+3ai^2}{4-a^2i^2}= | + | <br\> |
| - | \frac{4-3a-(2a-6)i}{4+a^2}$<br\><br\> | + | Förläng med nämnarens konjugat så att uttrycket kan skrivas med separata real- och imaginärdelar |
| - | Om uttrycket ska bli reellt så måste imaginärdelen vara $0$, dvs.<br\> | + | $$\displaystyle\frac{(2-3i)(2-ai)}{(2+ai)(2-ai)}=\frac{4-2ai-6i+3ai^2}{4-a^2i^2}= |
| - | $2a-6=0 \Leftrightarrow a = 3$ | + | \frac{4-3a-(2a+6)i}{4+a^2}$$ |
| + | Om uttrycket ska bli reellt så måste imaginärdelen vara 0, dvs. | ||
| + | $$2a+6=0\quad\Leftrightarrow\quad a = -3\,\mbox{.}$$ | ||
| </div> | </div> | ||
| ==Ekvationer== | ==Ekvationer== | ||
| - | För att två komplexa tal $z=a+bi$ och $w=c+di$ ska vara lika, krävs att både real- och imaginärdel är lika, dvs. att $a=c$ och $b=d$. | + | För att två komplexa tal $\,z=a+bi\,$ och $\,w=c+di\,$ ska vara lika, krävs att både real- och imaginärdel är lika, dvs. att $\,a=c\,$ och $\,b=d\,$. |
| - | När man söker ett okänt komplext tal z i en ekvation kan man antingen försöka lösa ut talet z på vanligt vis, eller sätta in $z=a+bi$ i ekvationen och därefter jämföra real- och imaginärdelar i ekvationens båda led med varandra. | + | När man söker ett okänt komplext tal $\,z\,$ i en ekvation kan man antingen försöka lösa ut talet $\,z\,$ på vanligt vis, eller sätta in $\,z=a+bi\,$ i ekvationen och därefter jämföra real- och imaginärdelar i ekvationens båda led med varandra. |
| <br\> | <br\> | ||
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| - | '''Övning 9'''<br\> | + | '''Exempel 9'''<br\> |
| - | Lös ekvationerna <br\> | + | <br\> |
| - | a) $3z+1-i=z-3+7i$<br\> | + | <ol type="a"> |
| - | b) $z(-1-i)=6-2i$<br\> | + | <li> Lös ekvationen $\,3z+1-i=z-3+7i\,$. |
| - | c) $3iz-2i=1-z$<br\> | + | <br/> |
| - | d) $2z+1-i=\bar z +3 + 2i$<br\><br\> | + | <br/> |
| - | <i>Lösning</i>: | + | Samla $\,z\,$ i vänsterledet genom att subtrahera båda led med $\,z\,$ |
| - | + | $$2z+1-i = -3+7i$$ | |
| - | a) | + | och subtrahera sedan med $\,1-i\,$ |
| - | $3z+1-i=z-3+7i \quad \Leftrightarrow \quad 2z = -4 + 8i \quad \Leftrightarrow | + | $$2z = -4+8i\,\mbox{.}$$ |
| - | \quad z=\displaystyle\frac{-4 + 8i}{2} = | + | Detta ger att $\ \displaystyle z=\frac{-4+8i}{2}=-2+4i\,\mbox{.}$ |
| - | -2 + 4i$<br\><br\> | + | <br/> |
| - | + | <br/> | |
| - | b) | + | <li> Lös ekvationen $\,z(-1-i)=6-2i\,$. |
| - | $z(-1-i)=6-2i \quad \Leftrightarrow \quad $<br\><br\> | + | <br/> |
| - | | + | <br/> |
| - | $z =\displaystyle\frac{6-2i}{-1-i}=\frac{(6-2i)(-1+i)}{(-1-i)(-1+i)}= | + | Dela båda led med $\,-1-i\,$ för att få fram $\,z\,$ |
| - | \frac{-6+6i+2i-2i^2}{(-1)^2 -i^2}=\frac{-4+8i}{2}=-2+4i$<br\><br\> | + | $$z =\frac{6-2i}{-1-i}=\frac{(6-2i)(-1+i)}{(-1-i)(-1+i)}=\frac{-6+6i+2i-2i^2}{(-1)^2 -i^2}=\frac{-4+8i}{2}=-2+4i\,\mbox{.}$$ |
| - | + | <br/> | |
| - | c) $3iz-2i=1-z \quad \Leftrightarrow \quad 3iz+z=1+2i | + | <li> Lös ekvationen $\,3iz-2i=1-z\,$. |
| - | \quad \Leftrightarrow \quad z(3i+1)=1+2i \quad \Leftrightarrow $<br\><br\> | + | <br/> |
| - | | + | <br/> |
| - | $\displaystyle z = \frac{1+2i}{1+3i}=\frac{(1+2i)(1-3i)}{(1+3i)(1-3i)}= | + | Adderar vi $\,z\,$ och $\,2i\,$ till båda led fås |
| - | \frac{1-3i+2i-6i^2}{1-9i^2}=\frac{7-i}{10}$<br\><br\> | + | $$3iz+z=1+2i\quad \Leftrightarrow \quad z(3i+1)=1+2i\,\mbox{.}$$ |
| - | + | Detta ger att | |
| - | d) $z=a+bi \Rightarrow$<br\><br\> | + | $$z = \frac{1+2i}{1+3i}=\frac{(1+2i)(1-3i)}{(1+3i)(1-3i)}=\frac{1-3i+2i-6i^2}{1-9i^2}=\frac{7-i}{10}\,\mbox{.}$$ |
| - | | + | <br/> |
| - | $\Rightarrow 2(a+bi)+1-i=(a-bi)+3+2i \quad \Leftrightarrow \quad (2a+1)+(2b-1)i=(a+3)+(2-b)i$<br\><br\> | + | <li> Lös ekvationen $\,2z+1-i=\bar z +3 + 2i\,$. |
| - | | + | <br/> |
| - | $\Rightarrow \quad\left\{ \begin{matrix} 2a+1=a+3\\2b-1=2-b\end{matrix}\right. \quad\Rightarrow\quad | + | <br/> |
| - | \left\{ \begin{matrix} a=2 \\ b=1 \end{matrix}\right. \quad \Rightarrow \quad z=2+i $ | + | I ekvationen förekommer $\,z\,$ också som $\,\overline{z}\,$ och därför skriver vi $\,z\,$ som $\,z=a+ib\,$ och löser ekvationen för $\,a\,$ och $\,b\,$ genom att sätta real- och imaginärdel av båda led lika |
| - | + | $$2(a+bi)+1-i=(a-bi)+3+2i$$ | |
| + | dvs. | ||
| + | $$(2a+1)+(2b-1)i=(a+3)+(2-b)i\,\mbox{,}$$ | ||
| + | vilket ger att | ||
| + | $$\left\{\eqalign{2a+1&=a+3\cr 2b-1&=2-b}\right.\quad\Leftrightarrow\quad\left\{\eqalign{a&=2\cr b&=1}\right.\,\mbox{.}$$ | ||
| + | Svaret är alltså $\,z=2+i\,$. | ||
| + | </ol> | ||
| </div> | </div> | ||
| Rad 245: | Rad 234: | ||
| '''Tänk på att:''' | '''Tänk på att:''' | ||
| - | text | + | Räkning med komplexa tal fungerar på samma sätt som med vanliga tal förutom att $\,i^2=-1\,$. |
| - | + | ||
| - | '''Lästips''' | + | |
| - | + | ||
| - | stående | + | |
| - | '''Länktips''' | + | Kvoter av komplexa tal räknas ut genom att förlänga bråket med nämnarens komplexkonjugat. |
| - | stående | ||
| </div> | </div> | ||
| Rad 265: | Rad 249: | ||
| <!-- slut teori --> | <!-- slut teori --> | ||
| <!--ej wiki</div></td>--> | <!--ej wiki</div></td>--> | ||
| - | <td valign="top"> | ||
| <!-- rätt/fel in här --> | <!-- rätt/fel in här --> | ||
| - | </td><!--ej i wiki</tr></table>--> | + | <!--ej i wiki</tr></table>--> |
Nuvarande version
|
Innehåll:
Lärandemål: Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
|
|
[redigera] InledningDe reella talen utgör en fullständig mängd av tal i den meningen att de fyller tallinjen, dvs. det finns inga "hål" i den reella tallinjen. Trots detta räcker de reella talen inte till som lösningar till alla algebraiska ekvationer, dvs. det finns ekvationer av typen $$a_nx^n+a_{n-1}x^{n-1}+\cdots+a_1x+a_0=0$$ som inte har någon lösning bland de reella talen. Exempelvis har ekvationen $\,x^2+1=0\,$ ingen reell lösning, eftersom inget reellt tal uppfyller att $\,x^2=-1\,$. Om vi däremot kan tänka oss $\,\sqrt{-1}\,$ som det tal som uppfyller ekvationen $\,x^2=-1\,$ och tillåter oss att räkna med $\,\sqrt{-1}\,$ som vilket tal som helst, så visar det sig att alla algebraiska ekvationer har lösningar. Talet $\,\sqrt{-1}\,$ är alltså inget reellt tal; vi kan inte gå ut i naturen och uppmäta $\,\sqrt{-1}\,$ någonstans, eller hitta något som är $\,\sqrt{-1}\,$ till antalet, men vi kan ändå ha nytta av talet i högst reella sammanhang.
Exempel 1 För att lösa vårt problem var vi här tvungna att tillfälligtvis använda tal som inte är reella för att komma fram till den reella lösningen. [redigera] Definition av komplexa talMan inför den imaginära enheten $\,i=\sqrt{-1}\,$ och definierar ett komplext tal som ett objekt som kan skrivas på formen $$z=a+bi\,\mbox{,}$$ där $\,a\,$ och $\,b\,$ är reella tal, och $\,i\,$ uppfyller $\,i^2=-1\,$. Om $\,a = 0\,$ så kallas talet "rent imaginärt". Om $\,b = 0\,$ så är talet reellt. Vi ser här att de reella talen utgör en delmängd av de komplexa talen. Mängden av de komplexa talen betecknas med C. För ett godtyckligt komplext tal använder man ofta beteckningen $\,z\,$. Om $\,z=a+bi\,$, där $\,a\,$ och $\,b\,$ är reella, så kallas $\,a\,$ för realdelen och $\,b\,$ för imaginärdelen av $\,z\,$. Man använder följande skrivsätt: $$\eqalign{a &= \mathop{\rm Re} z\,\mbox{,}\cr b&=\mathop{\rm Im} z\,\mbox{.}}$$ När man räknar med komplexa tal gör man i princip som med de reella talen, men håller reda på att $\,i^2=-1\,$. [redigera] Addition och subtraktionVid addition och subtraktion av komplexa tal lägger man ihop (drar ifrån) realdel och imaginärdel var för sig. Om $\,z=a+bi\,$ och $\,w=c+di\,$ är två komplexa tal gäller alltså att
$$\eqalign{z+w&=a+bi+c+di=a+c+(b+d)i\,\mbox{,}\cr z-w&=a+bi-(c+di)=a-c+(b-d)i\,\mbox{.}}$$
Exempel 2
[redigera] MultiplikationKomplexa tal multipliceras som vanliga reella tal eller algebraiska uttryck, med tillägget att $\,i^2=-1\,$. Generellt gäller för två komplexa tal $\,z=a+bi\,$ och $\,w=c+di\,$ att $$z\cdot w=(a+bi)(c+di)=ac+adi+bci+bdi^2=(ac-bd)+(ad+bc)i\,\mbox{.}$$
Exempel 3
[redigera] KomplexkonjugatOm $\,z=a+bi\,$ så kallas $\,\overline{z} = a-bi\,$ det komplexa konjugatet till $\,z\,$ (omvänt gäller också att $\,z\,$ är konjugatet till $\,\overline{z}\,$). Man får då sambanden $$\eqalign{z+\overline{z} &= a + bi + a - bi = 2a = 2\, \mathop{\rm Re} z\,\mbox{,}\cr z-\overline{z} &= a + bi - (a - bi) = 2bi = 2i\, \mathop{\rm Im} z\,\mbox{,}}$$ men kanske framför allt, pga. konjugatregeln, att $$z\cdot \bar z = (a+bi)(a-bi)=a^2-(bi)^2=a^2-b^2i^2=a^2+b^2\,\mbox{,}$$ dvs. att produkten av ett komplext tal och dess konjugat är alltid reell.
Exempel 4
Exempel 5
[redigera] DivisionNär man dividerar två komplexa tal med varandra förlänger man med nämnarens konjugat och utnyttjar härigenom att nämnaren då blir ett reellt tal. Därefter kan såväl realdel som imaginärdel i täljaren divideras med detta tal.
Generellt, om $\,z=a+bi\,$ och $\,w=c+di\,$: $$\displaystyle\frac{z}{w}=\frac{a+bi}{c+di}=\frac{(a+bi)(c-di)}{(c+di)(c-di)}= \frac{(ac+bd)+(bc-ad)i}{c^2+d^2}=\frac{ac+bd}{c^2+d^2}+\frac{bc-ad}{c^2+d^2}\,i$$ Exempel 6
Exempel 7
Exempel 8 [redigera] EkvationerFör att två komplexa tal $\,z=a+bi\,$ och $\,w=c+di\,$ ska vara lika, krävs att både real- och imaginärdel är lika, dvs. att $\,a=c\,$ och $\,b=d\,$.
När man söker ett okänt komplext tal $\,z\,$ i en ekvation kan man antingen försöka lösa ut talet $\,z\,$ på vanligt vis, eller sätta in $\,z=a+bi\,$ i ekvationen och därefter jämföra real- och imaginärdelar i ekvationens båda led med varandra.
Exempel 9
Råd för inläsning Tänk på att: Räkning med komplexa tal fungerar på samma sätt som med vanliga tal förutom att $\,i^2=-1\,$. Kvoter av komplexa tal räknas ut genom att förlänga bråket med nämnarens komplexkonjugat.
|

