1.3. Max- och minproblem
Sommarmatte 2
| Versionen från 17 juli 2007 kl. 12.47 (redigera) KTH.SE:u1zpa8nw (Diskussion | bidrag) ← Gå till föregående ändring |
Nuvarande version (17 juli 2007 kl. 12.47) (redigera) (ogör) KTH.SE:u1zpa8nw (Diskussion | bidrag) (→Andraderivatan) |
||
| Rad 421: | Rad 421: | ||
| Om $\,f^{\,\prime\prime}(a)=0$, får vi ingen information utan ytterligare undersökning krävs, t.ex. teckentabell. | Om $\,f^{\,\prime\prime}(a)=0$, får vi ingen information utan ytterligare undersökning krävs, t.ex. teckentabell. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
Nuvarande version
|
Innehåll:
Lärandemål: Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
[redigera] Växande och avtagandeBegreppen växande och avtagande känns kanske självklara när man pratar om matematiska funktioner; om funktionen är växande så lutar grafen uppåt och den är avtagande så lutar grafen nedåt. De matematiska definitionerna är följande: En funktion är växande i ett intervall om för alla $\,x\,$ inom intervallet gäller att $$x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) \le f(x_2)\,\mbox{.}$$ En funktion är avtagande i ett intervall om för alla $x$ inom intervallet gäller att $$x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) \ge f(x_2)\,\mbox{.}$$ Med vardagligt språk säger alltså definitionen av t.ex. växande funktion att för ett x-värde till höger på x-axeln är funktionsvärdet minst lika stort som för ett x-värde till vänster. Lägg märke till att denna definition innebär att en funktion kan vara konstant i ett intervall och ändå vara växande eller avtagande. En funktion som är konstant i hela det aktuella intervallet är enligt definitionen både växande och avtagande.
En funktion är strängt växande i ett intervall om för alla $\,x\,$ inom intervallet gäller att $$x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) < f(x_2)\,\mbox{.}$$ En funktion är strängt avtagande i ett intervall om för alla $x$ inom intervallet gäller att $$x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) > f(x_2)\,\mbox{.}$$ (En strängt växande/avtagande funktion får alltså inte vara konstant i någon del av intervallet.) Exempel 1
Derivatan kan givetvis användas för att undersöka om en funktion är växande eller avtagande. Vi har att $$\eqalign{f^{\,\prime}(x) > 0 \quad&\Rightarrow \quad f(x) \text{ är (strängt) växande.}\cr f^{\,\prime}(x) < 0 \quad&\Rightarrow \quad f(x) \text{ är (strängt) avtagande.}}$$
[redigera] Kritiska punkterPunkter där $\,f^{\,\prime}(x) = 0\,$ kallas kritiska (eller stationära) punkter och är vanligtvis av tre olika slag:
Observera att en punkt kan vara en lokal maximi-/minimipunkt utan att $\,f^{\,\prime}(x) = 0\,$. Funktionen i figuren ovan har en lokal minimipunkt för $\,x = -2\,$, terrasspunkt för $\,x = 0\,$ och lokal maximipunkt för $\,x = 2\,$. [redigera] TeckentabellGenom att studera derivatans tecken (+, – eller 0) kan vi alltså få en bra uppfattning om kurvans utseende. Detta utnyttjar man i en s.k. teckentabell. Man bestämmer först de x-värden där $\,f^{\,\prime}(x) =0\,$ och beräknar sedan derivatans tecken på båda sidor om dessa. Med hjälp av en eller annan "stödpunkt" på kurvan kan man dessutom utifrån teckentabellen skissera kurvan på ett ofta godtagbart sätt. Exempel 2 Gör en teckentabell över funktionen $\,f(x) = x^3 -12x + 6\,$ och skissera därefter funktionens graf.
Eftersom derivatan är produkten av $\,x-2\,$ och $\,x+2\,$ så kan vi bestämma derivatans tecken utifrån faktorernas tecken och ställa upp en följande tabell över derivatans tecken på tallinjen:
I tabellens sista rad har vi skrivit ut pilar som visar om funktionen är strängt växande $\,(\,\nearrow\,\,)\,$ eller strängt avtagande $\,(\,\searrow\,\,)\,$ i respektive intervall samt funktionens värde i de kritiska punkterna $\,x=-2\,$ och $\,x=2\,$. Från diagrammet ser vi att $\,f(x)\,$ har en lokal maximipunkt i $\,(–2, 22)\,$ och en lokal minimipunkt i $\,(2, –10)\,$. Grafen kan nu skissas:
[redigera] Max- och minpunkter (extrempunkter)Punkter där en funktion antar sitt största eller minsta värde i jämförelse med omgivningen kallas för lokala maximi- eller minimipunkter (förkortas ofta max- och minpunkter). Med ett gemensamt namn kallas dessa punkter för extrempunkter. En extrempunkt kan uppträda i tre olika slags punkter:
Exempel 3 Funktionen nedan har fyra extrempunkter; maxpunkter i $\,x=c\,$ och $\,x=e\,$, och minpunkter i $\,x=a\,$ och $\,x=d\,$. I $\,x=a\,$, $\,x=b\,$ och $\,x=d\,$ är $\,f'(x) =0\,$, men det är endast i $\,x=a\,$ och $\,x=d\,$ som vi har extrempunkter, eftersom $\,x=b\,$ är en terrasspunkt. I $\,x=c\,$ är inte derivatan definierad (eftersom det är en spets, eller hörn, på kurvan och lutningen inte går att bestämma). Punkten $\,x=e\,$ är en ändpunkt. När man letar efter extrempunkter hos en funktion gäller det alltså att ta reda på och undersöka alla tänkbara kandidater av punkter. En lämplig arbetsgång är:
Exempel 4 Bestäm alla extrempunkter på kurvan $\,y=3x^4 +4x^3 - 12x^2 + 12\,$.
Derivatan är produkten av dessa faktorer och vi får derivatans tecken genom att multiplicera ihop faktorernas tecken i respektive intervall.
Kurvan har alltså lokala minpunkter i $\,(–2, –20)\,$ och $\,(1, 7)\,$ samt lokal maxpunkt i $\,(0, 12)\,$. Exempel 5 Bestäm alla extrempunkter på kurvan $\,y= x - x^{2/3}\,$.
De kritiska punkterna till funktionen ges av $$\displaystyle y'=0 \quad \Leftrightarrow \quad 1= \frac {2}{3} \cdot \frac{1}{\sqrt[3]{x}}\quad\Leftrightarrow\quad \sqrt[3]{x} = {\textstyle\frac {2}{3}} \quad \Leftrightarrow \quad x = \bigl({\textstyle\frac{2}{3}}\bigr)^3 = {\textstyle\frac{8}{27}}\,\mbox{.}$$ De enda punkter där funktionen eventuellt kan ha extrempunkter är alltså $\,x=0\,$ och $\,x=\frac{8}{27}\,$. För att avgöra dessa punkters karaktär skriver vi upp en teckentabell:
Kurvan har alltså en lokal maximipunkt i $\,(0, 0)\,$ (en spets) och en lokal minimipunkt i $\,(\frac{8}{27},-\frac{4}{27})\,$. [redigera] Absolut max/minEn funktion har ett absolut (eller globalt) maximum (minimum) i en punkt om funktionsvärdet inte är större (mindre) i någon annan punkt i hela definitionsmängden. Ofta kallar man också detta för funktionens största (minsta) värde.
Exempel 6 I den första figuren saknar funktionen såväl globalt maximum som globalt minimum. I den andra figuren saknar funktionen globalt minimum. I tillämpningar ger omständigheterna ofta en begränsad definitionsmängd, dvs. man betraktar endast en del av funktionens graf. Man måste därför vara vaksam på att ett globalt max. eller min. mycket väl kan ligga i intervallets ändpunkter.
Funktionen ovan betraktas endast i intervallet $a\le x \le e$. Vi ser att funktionens minsta värde i detta intervall inträffar i den kritiska punkten $x=b$ , medan största värdet återfinns i ändpunkten $x=e$.
Exempel 7 Bestäm största och minsta värde för funktionen $\,f(x) = x^3 -3x + 2\,$ i intervallet $\,-0{,}5 \le x \le 1\,$.
Figuren visar funktionens hela graf streckad, med den del som ligger inom det givna intervallet heldragen. [redigera] AndraderivatanTecknet på derivatan av en funktion ger oss information om huruvida funktionen är växande eller avtagande. På samma sätt kan andraderivatans tecken visa om förstaderivatan är växande eller avtagande. Detta kan man bl.a. utnyttja för att ta reda på om en given extrempunkt är en max-, eller minpunkt.
Om funktionen $\,f(x)\,$ har en kritisk punkt i $\,x=a\,$ där $f^{\,\prime\prime}(a)<0$, då gäller att
Om funktionen $\,f(x)\,$ har en kritisk punkt i $\,x=a\,$ där $f^{\,\prime\prime}(a)>0$, då gäller att
Exempel 8 Bestäm alla extrempunkter för funktionen $\,f(x)=x^3 -x^2 -x +2\,$ och bestäm deras karaktär med hjälp av andraderivatan.
|

