1.1 Inledning till derivata

Sommarmatte 2

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök

Lina (Diskussion | bidrag)
(Ny sida: <table><tr><td width="600"> <div class="inforuta"> '''Innehåll:''' * alt 1 * alt 2 </div> Övningar </td> <td> <!-- tom ruta uppe höger --> </td></tr> <tr><td width...)
Gå till nästa ändring →

Versionen från 26 april 2007 kl. 12.53

Innehåll:

  • alt 1
  • alt 2


Övningar

Innehåll

[redigera] Teori

[redigera] Inledning

När man studerar matematiska funktioner och dess grafer är ett av de viktigaste områdena studiet av en funktions förändring, dvs. om en funktion ökar eller minskar samt i vilken takt detta sker.

Man använder sig här av begreppet förändringsgrad (eller förändringshastighet), vilket är ett mått på hur funktionens värde ($y$) ändras för varje enhets ökning av variabelvärdet ($x$). Om man känner till två punkter på en funktions graf kan man få ett mått på funktionens förändringsgrad mellan dessa punkter genom att beräkna ändringskvoten

$$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{\textrm{skillnad i y-led}}{\textrm{skillnad i x-led}}$$

Exempel
De linjära funktionerna $f(x)=x$ respektive $g(x)=-2x$ förändras på samma sätt hela tiden. Deras förändringsgrad är $1$ resp. $−2$, vilket vi känner till som linjernas respektive riktningskoefficient.

//illustration

För en linjär funktion gäller alltså att funktionens förändringsgrad är samma som linjens riktningskoefficient.

Om man har en funktion där funktionsvärdet förändras med tiden är det naturligt att använda begreppet förändringshastighet, eftersom förändringsgraden här anger hur funktionsvärdet ändras per tidsenhet.

Om en bil rör sig med hastigheten 80 km/h så kan den tillryggalagda sträckan, $s$ km, efter $t$ timmar beskrivas med funktionen $s(t)=80 t$ . Funktionens förändringsgrad anger hur funktionsvärdet ändras per timme, vilket naturligtvis är detsamma som bilens hastighet, 80 km/h.

För icke-linjära funktioner gäller ju att lutningen på funktionskurvan ändras hela tiden och därmed också funktionens förändringsgrad. För att bestämma hur en sådan funktion förändras kan vi antingen ange funktionens genomsnittliga förändring (medelförändringen) mellan två punkter på funktionskurvan, eller den momentana förändringsgraden i en punkt på kurvan.


Exempel
För funktionen $f(x)=4x-x^2$ är $f(1)=3$ \, , \, $f(2)=4$ och $f(4)=0$ .

//illustration

Medelförändringen (medellutningen) från $x = 1$ till $x = 2$ är $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(2)-f(1)}{2-1} = \frac{4-3}{1}=1 \quad , \quad \textrm{funktionen ökar i detta intervall.}$$

Medelförändringen från $x = 2$ till $x = 4$ är $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(4)-f(2)}{4-2}= \frac{0-4}{2}=-2 \quad , \quad \textrm{funktionen avtar i detta intervall.}$$

Mellan $x = 1$ och $x = 4$ är medelförändringen $$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(4)-f(1)}{4-1}= \frac{0-3}{3}=-1 \quad , \quad \textrm{dvs. i genomsnitt är funktionen avtagande i detta intervall (även om funktionen både växer och avtar i intervallet).}$$

[redigera] Derivatans definition

För att beräkna den momentana förändringsgraden hos en funktion, dvs. funktionskurvans lutning i en punkt $P$, tar vi temporärt hjälp av ytterligare en punkt $Q$ i närheten av $P$ och bildar ändringskvoten mellan $P$ och $Q$:


//illustration

$$\frac{\Delta y}{\Delta x}= \frac{f(x+h)-f(x)}{(x+h)-x}= \frac{f(x+h)-f(x)}{h}$$

Om vi låter $Q$ närma sig $P (h \rightarrow 0)$ så kan vi lista ut vad värdet blir om punkterna sammanfaller och därmed få fram lutningen i punkten $P$. Vi kallar detta värde för $derivatan$ av $f(x)$ i punkten $P$, vilket kan tolkas som den momentana förändringsgraden av $f(x)$ i punkten $P$.


Derivatan av en funktion $f(x)$ betecknas $f'(x)$ och kan formellt definieras så här:


$Derivatan$ av en funktion $f(x)$ , definieras som

$$f'(x) = \lim_{h \to 0}\frac{f(x+h)-f(x)}{h} \,.$$

Om $f'(x_0)$ existerar, säger man att $f(x)$ är $deriverbar$ i punkten $x_0$.

Olika symboler för derivatan förekommer, t.ex.


Funktion Derivata
$$f(x)$$ $$f'(x)$$
$$y$$ $$y'$$
$$y$$ $$Dy$$
$$y$$ $$\frac{dy}{dx}$$
$$s(t)$$ $$s'(t) \, , \, \frac{ds}{dt} \, , \, etc.$$

[redigera] Derivatans tecken

Derivatans tecken (+/−) visar oss om funktionens graf lutar uppåt eller nedåt, dvs. om funktionen är växande eller avtagande:

$$f'(x)>0$$ (positiv lutning) $f(x)\, \mbox{är växande}$
$$f'(x)<0$$ (negativ lutning) $f(x) \, \mbox{är avtagande}$
$$f'(x)=0 $$ (ingen lutning) $f(x)\,\mbox{är stationär (horistontell)}$
Exempel
$f(2)=3$ betyder att funktionens värde när $x=2$ är $3$

$f'(2)=3$ betyder att derivatans värde när $x=2$ är $3$, vilket betyder att funktionens graf har lutningen $3$ när $x=2$


Exempel
I figuren kan man utläsa att

$$f'(a)>0$$ $$f(b)=0$$ $$ f'(c) = 0 $$ $$ f(d) = 0 $$ $$ f'(e) = 0 $$ $$ f(e)<0$$ $$ f'(g) > 0 $$

//Illustration

Notera betydelsen av $f(x)$ respektive $f'(x)$.


Exempel
Temperaturen i en termos beskrivs av en funktion, där $T(t)$ är temperaturen i termosen efter $t$ minuter. Skriv följande med matematiska symboler:
  1. Efter $10$ minuter är temperaturen $80^\circ$
  2. Efter $2$ minuter sjunker temperaturen i termosen med $3^\circ$ per minut.

Lösning

  1. $T(10)=80$
  2. $T'(2)=-3$ (funktionen är avtagande, varför derivatan är negativ)



Exempel

Funktionen $ f(x)=|x|$ saknar derivata då $x=0$. Man kan nämligen inte bestämma hur funktionens graf lutar i punkten $(0,0)$ (se fig).
Man kan uttrycka detta på exempelvis något av följande sätt: "$f´(0)$ existerar inte" , "$f'(0)$ är ej definerad" eller "$f(x)$ ät inte deriverbar i $x=0$".

//illustration


Råd för inläsning

Tänk på att:

text

Lästips

stående

Länktips

stående


© Copyright 2007, math.se




Den här artikeln är hämtad från http://wiki.math.se/wikis/sf0601_0701/index.php/1.1_Inledning_till_derivata
Personliga verktyg