1.3 Max- och minproblem
Sommarmatte 2
(Skillnad mellan versioner)
| Versionen från 1 juni 2007 kl. 09.49 (redigera) KTH.SE:u1rp004j (Diskussion | bidrag) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 14 juni 2007 kl. 14.43 (redigera) (ogör) KTH.SE:u1tyze7e (Diskussion | bidrag) (Korrekturläst (delvis)) Gå till nästa ändring → |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
| {{Info| | {{Info| | ||
| - | '''Färdigheter:''' | + | '''Lärandemål:''' |
| Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: | Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: | ||
| - | * Kunna definitionen av strängt växande funktion, strängt avtagande funktion, lokalt maximum, lokalt minimum, globalt maximum, globalt minimum | + | * Kunna definitionen av strängt växande funktion, strängt avtagande funktion, lokalt maximum, lokalt minimum, globalt maximum, globalt minimum. |
| - | * Veta att om $f'>0$ i ett intervall så är $f$ strängt växande i intervallet, och att om $f'<0$ i ett intervall så är $f$ strängt avtagande i intervallet | + | * Veta att om $\,f'>0\,$ i ett intervall så är $\,f\,$ strängt växande i intervallet, och att om $\,f'<0\,$ i ett intervall så är $\,f\,$ strängt avtagande i intervallet. |
| - | * Kunna bestämma lokala max- och minpunkter samt terasspunkter genom teckenstudium av derivatan | + | * Kunna bestämma lokala max- och minpunkter samt terasspunkter genom teckenstudium av derivatan. |
| - | * Kunna skissera funktionsgrafer genom att göra en teckentabell över derivatan | + | * Kunna skissera funktionsgrafer genom att göra en teckentabell över derivatan. |
| - | * Kunna bestämma globala och lokala max- och minpunkter genom 1) teckenstudium av derivatan, 2) punkter där funktionen inte är deriverbar, 3) ändpunkter till definitionsmängden | + | * Kunna bestämma globala och lokala max- och minpunkter genom 1) teckenstudium av derivatan, 2) punkter där funktionen inte är deriverbar, 3) ändpunkter till definitionsmängden. |
| - | * Kunna avgöra lokala max- och minpunkter med tecknet på andraderivatan | + | * Kunna avgöra lokala max- och minpunkter med tecknet på andraderivatan. |
| }} | }} | ||
| Rad 32: | Rad 32: | ||
| ==Växande och avtagande== | ==Växande och avtagande== | ||
| - | Begreppen växande och avtagande känns kanske självklara när man pratar om matematiska funktioner; om funktionen är växande så lutar grafen uppåt och vice versa. | + | Begreppen växande och avtagande känns kanske självklara när man pratar om matematiska funktioner; om funktionen är växande så lutar grafen uppåt och den är avtagande så lutar grafen nedåt. |
| - | + | ||
| De matematiska definitionerna är följande: | De matematiska definitionerna är följande: | ||
| - | En funktion är växande i ett intervall om för alla $x$ inom intervallet gäller att | + | En funktion är växande i ett intervall om för alla $\,x\,$ inom intervallet gäller att |
| - | $$x_1 < x_2 \rightarrow f(x_1) \le f(x_2)$$ | + | $$x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) \le f(x_2)\,\mbox{.}$$ |
| En funktion är avtagande i ett intervall om för alla $x$ inom intervallet gäller att | En funktion är avtagande i ett intervall om för alla $x$ inom intervallet gäller att | ||
| - | $$x_1 < x_2 \rightarrow f(x_1) \ge f(x_2)$$ | + | $$x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) \ge f(x_2)\,\mbox{.}$$ |
| Med vardagligt språk säger alltså definitionen av t.ex. växande funktion att för ett x-värde till höger på x-axeln är funktionsvärdet minst lika stort som för ett x-värde till vänster. | Med vardagligt språk säger alltså definitionen av t.ex. växande funktion att för ett x-värde till höger på x-axeln är funktionsvärdet minst lika stort som för ett x-värde till vänster. | ||
| Rad 48: | Rad 47: | ||
| - | En strängare definition av växande/avtagande är följande: | + | Om man vill utesluta möjligheten att en växande/avtagande funktionen är konstant på ett intervall talar man istället om ''strängt'' växande och ''strängt'' avtagande funktioner. |
| - | En funktion är ''strängt'' växande i ett intervall om för alla $x$ inom intervallet gäller att | + | En funktion är ''strängt'' växande i ett intervall om för alla $\,x\,$ inom intervallet gäller att |
| - | $$x_1 < x_2 \rightarrow f(x_1) < f(x_2)$$ | + | $$x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) < f(x_2)\,\mbox{.}$$ |
| En funktion är ''strängt'' avtagande i ett intervall om för alla $x$ inom intervallet gäller att | En funktion är ''strängt'' avtagande i ett intervall om för alla $x$ inom intervallet gäller att | ||
| - | $$x_1 < x_2 \rightarrow f(x_1) > f(x_2)$$ | + | $$x_1 < x_2\quad\Rightarrow\quad f(x_1) > f(x_2)\,\mbox{.}$$ |
| (En strängt växande/avtagande funktion får alltså inte vara konstant i någon del av intervallet.) | (En strängt växande/avtagande funktion får alltså inte vara konstant i någon del av intervallet.) | ||
| Rad 67: | Rad 66: | ||
| | width=50% valign=top | | | width=50% valign=top | | ||
| <ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
| - | <li> $y= f(x)$ är växande i intervallet $0 \le x \le 10$. | + | <li> $y= f(x)\,$ är växande i intervallet $\,0 \le x \le 10\,$. |
| </ol> | </ol> | ||
| | width=45% valign=top | | | width=45% valign=top | | ||
| Rad 79: | Rad 78: | ||
| | width=50% valign=top | | | width=50% valign=top | | ||
| <ol type="a" start=2> | <ol type="a" start=2> | ||
| - | <li>Funktionen $y=-x^3$ är en strängt avtagande funktion. | + | <li>Funktionen $\,y=-x^3\,$ är en strängt avtagande funktion. |
| </ol> | </ol> | ||
| | width=45% valign=top | | | width=45% valign=top | | ||
| Rad 91: | Rad 90: | ||
| | width=60% valign=top | | | width=60% valign=top | | ||
| <ol type="a" start=3> | <ol type="a" start=3> | ||
| - | <li> $y=x^2$ är strängt växande för $x \ge 0$. | + | <li> $\,y=x^2\,$ är strängt växande för $\,x \ge 0$. |
| </ol> | </ol> | ||
| | width=40% valign=top | | | width=40% valign=top | | ||
| Rad 100: | Rad 99: | ||
| </div> | </div> | ||
| - | Derivatan kan givetvis användas för att undersöka om en funktion är växande eller avtagande. Vi har ju att | + | Derivatan kan givetvis användas för att undersöka om en funktion är växande eller avtagande. Vi har att |
| - | $$ f'(x) > 0 \quad \rightarrow \quad f(x) \mbox{ är (strängt) växande.}$$ | + | $$\eqalign{f^{\,\prime}(x) > 0 \quad&\Rightarrow \quad f(x) \text{ är (strängt) växande.}\cr f^{\,\prime}(x) < 0 \quad&\Rightarrow \quad f(x) \text{ är (strängt) avtagande.}}$$ |
| - | $$ f'(x) < 0 \quad \rightarrow \quad f(x) \mbox{ är (strängt) avtagande.}$$ | + | |
| - | Observera att även enstaka <u> punkter </u> där $f'(x) = 0$ kan ingå i ett strängt växande eller avtagande intervall. | + | Observera att även enstaka '''punkter''' där $\,f^{\,\prime}(x) = 0\,$ kan ingå i ett strängt växande eller avtagande intervall. |
| ==Kritiska punkter== | ==Kritiska punkter== | ||
| - | Punkter där $f'(x) = 0$ kallas kritiska (eller stationära) punkter och kan vara av tre olika slag: | + | Punkter där $\,f^{\,\prime}(x) = 0\,$ kallas kritiska (eller stationära) punkter och är vanligtvis av tre olika slag: |
| - | {| class="wikitable" cellpadding="5px" cellspacing="0px" align="center" | + | * lokal maximipunkt med $f^{\,\prime}(x) > 0 $ till vänster, och $f^{\,\prime}(x) < 0 $ till höger om punkten. |
| - | |- | + | * lokal minimipunkt med $f^{\,\prime}(x) < 0 $ till vänster, och $f^{\,\prime}(x) > 0 $ till höger om punkten. |
| - | |width="200" style="text-align:left"|''lokal maximipunkt'', om | + | * terrasspunkt med $f^{\,\prime}(x) < 0 $ eller $f^{\,\prime}(x) > 0 $ på båda sidor om punkten. |
| - | |width="200" style="text-align:left"| $f'(x) > 0 $ till vänster, och | + | |
| - | |- | + | |
| - | | | + | |
| - | |width="200" style="text-align:left"|$f'(x) < 0 $ till höger om punkten. | + | |
| - | |- | + | |
| - | | | + | |
| - | |- | + | |
| - | |width="200" style="text-align:left" |''lokal minimipunkt'', om | + | |
| - | |width="200" style="text-align:left"| $f'(x) < 0 $ till vänster, och | + | |
| - | |- | + | |
| - | | | + | |
| - | |width="200" style="text-align:left"| $f'(x) > 0 $ till höger om punkten. | + | |
| - | |- | + | |
| - | | | + | |
| - | |- | + | |
| - | |width="200" style="text-align:left" |''terrasspunkt'', om | + | |
| - | |width="200" style="text-align:left"| $f'(x) < 0 $ eller $f'(x) > 0 $ | + | |
| - | |- | + | |
| - | | | + | |
| - | |width="200" style="text-align:left"| på båda sidor om punkten. | + | |
| - | |} | + | |
| - | + | ||
| [[Bild:Mamiter2.gif|400px|center|]] | [[Bild:Mamiter2.gif|400px|center|]] | ||
| - | |||
| - | Funktionen ovan har en lokal minimipunkt för $x = -2$, terrasspunkt för $x = 0$ och lokal maximipunkt för $x = 2$. | + | Funktionen i figuren ovan har en lokal minimipunkt för $\,x = -2\,$, terrasspunkt för $\,x = 0\,$ och lokal maximipunkt för $\,x = 2\,$. |
| ==Teckentabell== | ==Teckentabell== | ||
| Genom att studera derivatans tecken (+, – eller 0) kan vi alltså få en bra uppfattning om kurvans utseende. | Genom att studera derivatans tecken (+, – eller 0) kan vi alltså få en bra uppfattning om kurvans utseende. | ||
| - | Detta utnyttjar man i en s.k. ''teckentabell''. Man bestämmer först de x-värden där $f'(x) =0$ och beräknar sedan derivatans tecken på båda sidor om dessa. Med hjälp av en eller annan ”stödpunkt” på kurvan kan man dessutom utifrån teckentabellen skissera kurvan på ett ofta godtagbart sätt. | + | Detta utnyttjar man i en s.k. ''teckentabell''. Man bestämmer först de x-värden där $\,f^{\,\prime}(x) =0\,$ och beräknar sedan derivatans tecken på båda sidor om dessa. Med hjälp av en eller annan "stödpunkt" på kurvan kan man dessutom utifrån teckentabellen skissera kurvan på ett ofta godtagbart sätt. |
| <div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| '''Exempel 2''' | '''Exempel 2''' | ||
| - | Gör en teckentabell över funktionen $f(x) = x^3 -12x + 6$ och skissera därefter funktionens graf. | + | Gör en teckentabell över funktionen $\,f(x) = x^3 -12x + 6\,$ och skissera därefter funktionens graf. |
| - | + | <br> | |
| - | + | <br> | |
| - | '''Lösning''' | + | Funktionens derivata ges av |
| - | + | $$f'(x) = 3x^2 -12 = 3(x^2-4) = 3(x-2)(x+2).$$ | |
| - | $f'(x) = 3x^2 -12$ | + | Faktorn $\,x-2\,$ är negativ till vänster om $\,x=2\,$ och positiv till höger om $\,x=2\,$. På samma sätt är faktorn $\,x+2\,$ negativ till vänster om $\,x=-2\,$ och positiv till höger om $\,x=-2\,$. Denna information kan vi också sammanfatta i en tabell: |
| - | + | ||
| - | $f'(x) = 0 \quad \rightarrow \quad 3x^2 = 12 \quad \rightarrow \quad x^2 = 4 \quad \rightarrow \quad x= \pm 2$ | + | |
| + | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | ||
| + | |- | ||
| + | |width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| $x$ | ||
| + | |style="background:#efefef;"| | ||
| + | |width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| $-2$ | ||
| + | |style="background:#efefef;"| | ||
| + | |width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| $2$ | ||
| + | |style="background:#efefef;"| | ||
| + | |- | ||
| + | |width="50px" align="center"| $x-2$ | ||
| + | |width="50px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="50px" align="center"| $0$ | ||
| + | |width="50px" align="center"| $+$ | ||
| + | |width="50px" align="center"| $+$ | ||
| + | |width="50px" align="center"| $+$ | ||
| + | |- | ||
| + | |width="50px" align="center"| $x+2$ | ||
| + | |width="50px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="50px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="50px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="50px" align="center"| $0$ | ||
| + | |width="50px" align="center"| $+$ | ||
| + | |- | ||
| + | |} | ||
| - | Teckentabell: | + | Eftersom derivatan är produkten av $\,x-2\,$ och $\,x+2\,$ så kan vi bestämma derivatans tecken utifrån faktorernas tecken och ställa upp en följande tabell över derivatans tecken på tallinjen: |
| {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | ||
| |- | |- | ||
| - | | $x$ | + | |width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| $x$ |
| - | | | + | |width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| |
| - | | $-2$ | + | |width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| $-2$ |
| - | | | + | |width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| |
| - | | $2$ | + | |width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| $2$ |
| - | | | + | |width="50px" align="center" style="background:#efefef;"| |
| |- | |- | ||
| - | | $f'(x)$ | + | |width="50px" align="center"| $f^{\,\prime}(x)$ |
| - | | $+$ | + | |width="50px" align="center"| $+$ |
| - | | $0$ | + | |width="50px" align="center"| $0$ |
| - | | $-$ | + | |width="50px" align="center"| $-$ |
| - | | $0$ | + | |width="50px" align="center"| $0$ |
| - | | $+$ | + | |width="50px" align="center"| $+$ |
| |- | |- | ||
| - | | $f(x)$ | + | |width="50px" align="center"| $f(x)$ |
| - | | $\nearrow$ | + | |width="50px" align="center"| $\nearrow$ |
| - | | $\rightarrow$ | + | |width="50px" align="center"| $22$ |
| - | | $\searrow$ | + | |width="50px" align="center"| $\searrow$ |
| - | | $\rightarrow$ | + | |width="50px" align="center"| $-10$ |
| - | | $\nearrow$ | + | |width="50px" align="center"| $\nearrow$ |
| |} | |} | ||
| + | I tabellens sista rad har vi skrivit ut pilar som visar om funktionen är strängt växande $\,(\,\nearrow\,\,)\,$ eller strängt avtagande $\,(\,\searrow\,\,)\,$ i respektive intervall samt funktionens värde i de kritiska punkterna $\,x=-2\,$ och $\,x=2\,$. | ||
| - | $f(-2) = 22$ | + | Från diagrammet ser vi att $\,f(x)\,$ har en lokal maximipunkt i $\,(–2, 22)\,$ och en lokal minimipunkt i $\,(2, –10)\,$. Grafen kan nu skissas: |
| - | + | ||
| - | $f(2) = -10$ | + | |
| - | + | ||
| - | + | ||
| - | $f(x)$ har en lokal max.punkt i $(–2, 22)$ och en lokal min.punkt i $(2, –10)$. Grafen kan nu skissas: | + | |
| Rad 197: | Rad 190: | ||
| </div> | </div> | ||
| - | ==Max- och min-punkter (extrempunkter)== | + | ==Max- och minpunkter (extrempunkter)== |
| - | Punkter där en funktion antar sitt största eller minsta värde i jämförelse med omgivningen kallas för ''lokala maximi-'' eller ''minimipunkter'' (förkortas ofta max- och min-punkter). Med ett gemensamt namn kallas dessa punkter för ''extrempunkter''. | + | Punkter där en funktion antar sitt största eller minsta värde i jämförelse med omgivningen kallas för ''lokala maximi-'' eller ''minimipunkter'' (förkortas ofta max- och minpunkter). Med ett gemensamt namn kallas dessa punkter för ''extrempunkter''. |
| En extrempunkt kan uppträda i tre olika slags punkter: | En extrempunkt kan uppträda i tre olika slags punkter: | ||
| - | :* i en kritisk punkt $(\, f'(x)=0 \,)$ | + | :* i en kritisk punkt $\,(\, f^{\,\prime}(x)=0 \,)\,$. |
| :* i en punkt där derivatan inte existerar (s.k. ''singulär punkt''). | :* i en punkt där derivatan inte existerar (s.k. ''singulär punkt''). | ||
| :* i en ändpunkt till definitionsmängden. | :* i en ändpunkt till definitionsmängden. | ||
| Rad 210: | Rad 203: | ||
| '''Exempel 3''' | '''Exempel 3''' | ||
| - | Funktionen nedan har fyra extrempunkter; max-punkter i $c$ och $e$ och min-punkter i $a$ och $d$. | + | Funktionen nedan har fyra extrempunkter; maxpunkter i $\,x=c\,$ och $\,x=e\,$, och minpunkter i $\,x=a\,$ och $\,x=d\,$. |
| [[Bild:Critpoints.gif|300px|center|]] | [[Bild:Critpoints.gif|300px|center|]] | ||
| - | I $a$, $b$ och $d$ är $f'(x) =0$ , men det är endast i $a$ och $d$ som vi har extrempunkter, eftersom $b$ är en terrasspunkt. | + | I $\,x=a\,$, $\,x=b\,$ och $\,x=d\,$ är $\,f'(x) =0\,$, men det är endast i $\,x=a\,$ och $\,x=d\,$ som vi har extrempunkter, eftersom $\,x=b\,$ är en terrasspunkt. |
| - | I $c$ är inte derivatan definierad (eftersom det är en spets, eller hörn, på kurvan och lutningen inte går att bestämma). Punkten $e$ är en ändpunkt. | + | I $\,x=c\,$ är inte derivatan definierad (eftersom det är en spets, eller hörn, på kurvan och lutningen inte går att bestämma). Punkten $\,x=e\,$ är en ändpunkt. |
| </div> | </div> | ||
| Rad 222: | Rad 215: | ||
| När man letar efter extrempunkter hos en funktion gäller det alltså att ta reda på och undersöka alla tänkbara kandidater av punkter. En lämplig arbetsgång är: | När man letar efter extrempunkter hos en funktion gäller det alltså att ta reda på och undersöka alla tänkbara kandidater av punkter. En lämplig arbetsgång är: | ||
| - | ::# Derivera funktionen | + | :# Derivera funktionen |
| - | ::# Kontrollera om det finns några punkter där $f'(x)$ inte är definierad. | + | :# Kontrollera om det finns några punkter där $\,f'(x)\,$ inte är definierad. |
| - | ::# Bestäm alla punkter där $f'(x) = 0$. | + | :# Bestäm alla punkter där $\,f'(x) = 0\,$. |
| - | ::# Gör en teckentabell för att få fram alla extrempunkter. | + | :# Gör en teckentabell för att få fram alla extrempunkter. |
| - | ::# Beräkna funktionsvärdet i alla extrempunkter, samt i ev. ändpunkter. | + | :# Beräkna funktionsvärdet i alla extrempunkter, samt i eventuella ändpunkter. |
| Rad 232: | Rad 225: | ||
| '''Exempel 4''' | '''Exempel 4''' | ||
| - | Bestäm alla extrempunkter på kurvan $y=3x^4 +4x^3 - 12x^2 + 12$. | + | Bestäm alla extrempunkter på kurvan $\,y=3x^4 +4x^3 - 12x^2 + 12\,$. |
| + | <br> | ||
| + | <br> | ||
| + | Funktionens derivata ges av | ||
| + | $$y' = 12x^3 + 12x^2 - 24x = 12x(x^2+x-2)\,\mbox{.}$$ | ||
| + | För att bestämma hur derivatans tecken varierar över tallinjen försöker vi faktorisera derivatan så långt som möjligt. Vi har redan lyckats bryta ut faktorn $\,12x\,$ och vi kan faktorisera deluttrycket $\,x^2+x-2\,$ ytterligare genom att hitta nollställena till detta deluttrycket, dvs. | ||
| + | $$x^2+x-2=0\qquad\Leftrightarrow\qquad x=-2\quad\text{eller}\quad x=1.$$ | ||
| + | Detta betyder att $\,x^2+x-2=(x+2)(x-1)\,$ och hela derivatan kan skrivas som | ||
| + | $$y' = 12x(x+2)(x-1)\,\mbox{.}$$ | ||
| + | De enskilda faktorerna har tecken som framgår av tabellen nedan | ||
| - | + | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | |
| - | '''Lösning''' | + | |
| - | + | ||
| - | $y' = 12x^3 + 12x^2 - 24x$ | + | |
| - | + | ||
| - | {| BORDER="0" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | |
| |- | |- | ||
| - | |$y' = 0 \quad \rightarrow \quad 12(x^2 + x - 2) = 0 \quad \rightarrow \quad x=0 \quad eller $ | + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| $x$ |
| - | |$x^2 + x - 2 = 0$ | + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| |
| + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| $-2$ | ||
| + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| | ||
| + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| $0$ | ||
| + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| | ||
| + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| $1$ | ||
| + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| | ||
| |- | |- | ||
| - | | | + | |width="40px" align="center"| $x+2$ |
| - | | $x = -\frac{1}{2} \pm \sqrt{\frac{1}{4} +2} = -\frac {1}{2} \pm \frac{3}{2}$ | + | |width="40px" align="center"| $-$ |
| + | |width="40px" align="center"| $0$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $+$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $+$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $+$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $+$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $+$ | ||
| |- | |- | ||
| - | | | + | |width="40px" align="center"| $x$ |
| - | | $x=1 \quad eller \quad x= -2$ | + | |width="40px" align="center"| $-$ |
| + | |width="40px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $0$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $+$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $+$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $+$ | ||
| |- | |- | ||
| + | |width="40px" align="center"| $x-1$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $-$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $0$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $+$ | ||
| + | |- | ||
| |} | |} | ||
| - | Teckentabell: | + | Genom att derivatan är produkten av dessa faktorer får vi fram derivatans tecken i intervallen mellan de kritiska punkterna. |
| {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | ||
| |- | |- | ||
| - | | $x$ | + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| $x$ |
| - | | | + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| |
| - | | $-2$ | + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| $-2$ |
| - | | | + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| |
| - | | $0$ | + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| $0$ |
| - | | | + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| |
| - | | $1$ | + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| $1$ |
| - | | | + | |width="40px" align="center" style="background:#efefef;"| |
| |- | |- | ||
| - | | $y'$ | + | |width="40px" align="center"| $f^{\,\prime}(x)$ |
| - | | $-$ | + | |width="40px" align="center"| $-$ |
| - | | $0$ | + | |width="40px" align="center"| $0$ |
| - | | $+$ | + | |width="40px" align="center"| $+$ |
| - | | $0$ | + | |width="40px" align="center"| $0$ |
| - | | $-$ | + | |width="40px" align="center"| $-$ |
| - | | $0$ | + | |width="40px" align="center"| $0$ |
| - | | $+$ | + | |width="40px" align="center"| $+$ |
| + | |- | ||
| + | |width="40px" align="center"| $f(x)$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $\searrow$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $-20$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $\nearrow$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $12$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $\searrow$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $7$ | ||
| + | |width="40px" align="center"| $\nearrow$ | ||
| |- | |- | ||
| - | | $y$ | ||
| - | | $\searrow$ | ||
| - | | $\rightarrow$ | ||
| - | | $\nearrow$ | ||
| - | | $\rightarrow$ | ||
| - | | $\searrow$ | ||
| - | | $\rightarrow$ | ||
| - | | $\nearrow$ | ||
| |} | |} | ||
| - | + | Kurvan har alltså lokala minpunkter i $\,(–2, –20)\,$ och $\,(1, 7)\,$ samt lokal maxpunkt i $\,(0, 12)\,$. | |
| - | $f(-2) = -20$ | + | |
| - | + | ||
| - | $f(0) = 12$ | + | |
| - | + | ||
| - | $f(1) = 7$ | + | |
| - | + | ||
| - | + | ||
| - | Kurvan har alltså lokala min-punkter i $(–2, –20)$ och $(1, 7)$ samt lokal max-punkt i $(0, 12)$. | + | |
| </div> | </div> | ||
| Rad 299: | Rad 316: | ||
| '''Exempel 5''' | '''Exempel 5''' | ||
| - | Bestäm alla extrempunkter på kurvan $y= x - x^{\frac{2}{3}}$ | + | Bestäm alla extrempunkter på kurvan $\,y= x - x^{2/3}\,$. |
| - | + | <br> | |
| - | + | <br> | |
| - | '''Lösning''' | + | Derivatan ges av |
| - | + | $$y' = 1 - \displaystyle \frac{2}{3} x^{-\frac{1}{3}} = 1- \displaystyle \frac {2}{3} \cdot \frac{1}{\sqrt[3]{x}}\,\mbox{.}$$ | |
| - | $y' = 1 - \displaystyle \frac{2}{3} x^{-\frac{1}{3}} = 1- \displaystyle \frac {2}{3} \cdot \frac{1}{\sqrt[3]{x}} \quad \quad \quad y'$ är alltså inte definierad för $x = 0$ (vilket dock $y$ är). | + | Från detta uttryck ser vi att $\,y'\,$ är alltså inte definierad för $\,x = 0\,$ (vilket dock $\,y\,$ är). |
| - | $ y'=0 \quad \rightarrow \quad 1= \displaystyle \frac {2}{3} \cdot \frac{1}{\sqrt[3]{x}} \quad \rightarrow \quad \sqrt[3]{x} = \displaystyle \frac {2}{3} \quad \rightarrow \quad x = \left( \displaystyle \frac {2}{3} \right)^3 = \displaystyle \frac {8}{27}$ | + | De kritiska punkterna till funktionen ges av |
| + | $$\displaystyle y'=0 \quad \Leftrightarrow \quad 1= \frac {2}{3} \cdot \frac{1}{\sqrt[3]{x}}\quad\Leftrightarrow\quad \sqrt[3]{x} = {\textstyle\frac {2}{3}} \quad \Leftrightarrow \quad x = \bigl({\textstyle\frac{2}{3}}\bigr)^3 = \frac{8}{27}\,\mbox{.}$$ | ||

