3.2 Polär form
Sommarmatte 2
(Skillnad mellan versioner)
| Versionen från 18 juni 2007 kl. 10.13 (redigera) KTH.SE:u1zpa8nw (Diskussion | bidrag) (→Det komplexa talplanet) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 18 juni 2007 kl. 10.13 (redigera) (ogör) KTH.SE:u1zpa8nw (Diskussion | bidrag) (→Det komplexa talplanet) Gå till nästa ändring → |
||
| Rad 40: | Rad 40: | ||
| Denna geometriska tolkning av de komplexa talen kallas det <i>komplexa talplanet</i>.<br\> | Denna geometriska tolkning av de komplexa talen kallas det <i>komplexa talplanet</i>.<br\> | ||
| Anm: | Anm: | ||
| - | De reella talen, dvs. alla komplexa tal med imaginärdel $= 0$, ligger alltså längs den reella axeln. Man kan alltså se utvidgningen av talsystemet från $\mathbb{R}$ (de reella talen) till $\mathbb{Z}$ (de komplexa talen) som att tillföra en ny dimension till den redan fyllda tallinjen. | + | De reella talen, dvs. alla komplexa tal med imaginärdel $= 0$, ligger alltså längs den reella axeln. Man kan alltså se utvidgningen av talsystemet från $\displaystyle\mathbb{R}$ (de reella talen) till $\mathbb{Z}$ (de komplexa talen) som att tillföra en ny dimension till den redan fyllda tallinjen. |
| <br\><br\> | <br\><br\> | ||
| Addition av komplexa tal får helt naturligt en enkel tolkning i det komplexa talplanet och sker geometriskt på samma sätt som vid addition av vektorer: | Addition av komplexa tal får helt naturligt en enkel tolkning i det komplexa talplanet och sker geometriskt på samma sätt som vid addition av vektorer: | ||






