Övningar

Teori

Det komplexa talplanet

Eftersom ett komplext tal $\,z=a+bi\,$ består av en realdel $(a)$ och en imaginärdel $(b)$, så kan $z$ betraktas som ett ordnat talpar $(a, b)$ och tolkas som en punkt i ett koordinatsystem. Man bildar därför ett koordinatsystem genom att ställa en imaginär axel (en tallinje med enheten $i$) vinkelrät mot en reell axel (den reella tallinjen). Vi kan nu beskriva varje komplext tal med en punkt i detta koordinatsystem, och varje punkt beskriver ett unikt komplext tal.

Denna geometriska tolkning av de komplexa talen kallas det komplexa talplanet.
Anm: De reella talen, dvs. alla komplexa tal med imaginärdel $= 0$, ligger alltså längs den reella axeln. Man kan alltså se utvidgningen av talsystemet från $\displaystyle\mathbb{R}$ (de reella talen) till $\mathbb{Z}$ (de komplexa talen) som att tillföra en ny dimension till den redan fyllda tallinjen.

Addition av komplexa tal får helt naturligt en enkel tolkning i det komplexa talplanet och sker geometriskt på samma sätt som vid addition av vektorer:

Subtraktion kan ses som addition av motsvarande negativa tal, dvs. $z-w=z+(-w)$ och får följande utseende:

Absolutbelopp

De reella talen går att ordna i storleksordning, dvs. vi kan avgöra om ett reellt tal är större än ett annat; ju längre till höger på den reella tallinjen desto större är talet.
För de komplexa talen saknar man denna möjlighet. Vi kan inte utan vidare avgöra vilket tal som är störst av t.ex. $z=1-i$ och $w=-1+i$ . Med hjälp av begreppet absolutbelopp kan vi dock definiera ett mått på storleken av ett komplext tal.

För ett komplext tal $z=a+bi$ definieras absolutbeloppet $|z|$ som

Vi ser att $|z|$ är ett reellt tal och att $|z|\ge 0$. För reella tal $(b = 0)$ gäller att $|z|=\sqrt{a^2}=|a|$ , vilket överensstämmer med den vanliga definitionen för absolutbelopp av reella tal. Geometriskt är absolutbeloppet avståndet från talet $z=a+bi$ (punkten $(a, b)$) till $z = 0$ (origo), enligt Pythagoras sats.

Avstånd mellan komplexa tal

Med hjälp av formeln för avstånd mellan punkter i ett koordinatsystem får man också en viktig och användbar tolkning av absolutbelopp. Avståndet $s$ mellan två komplexa tal $z=a+bi$ och $w=c+di$
(se fig.) kan med hjälp av avståndsformeln skrivas

Eftersom $z-w=(a-c)+(b-d)i$, så får man att

Exempel 3
Markera följande talmängder i det komplexa talplanet:
A: $\,\, |z|=2$
B: $\,\, |z-3|=1$
C: $\,\, |z+2-i|\le 2$
D: $\,\, \frac{1}{2}\le |z-(2+3i)|\le 1$

Lösning:
A: alla tal vars avstånd till origo är $2$. Dessa tal bildar i det komplexa talplanet en cirkel med radien 2 och medelpunkt i origo.
B: alla tal vars avstånd till talet 3 är 1, dvs. en cirkel med radien 1 och medelpunkt i $z = 3$.
C: villkoret kan skrivas $|z-(-2+i)|$, vilket innebär alla tal på avståndet $\le 2$ från talet $-2+i$, dvs. en cirkelskiva med radien $2$ och medelpunkt i $-2+i$.
D: alla tal vars avstånd till $z=2+3i$ är mellan $\frac{1}{2}$ och $1$.

Polär form

I stället för att ange ett komplext tal $z=x+yi$ i dess rektangulära koordinater $(x, y)$ kan man använda polära koordinater. Detta innebär att man anger talets läge i det komplexa talplanet genom dess avstånd, $r$, till origo, samt den vinkel $\alpha$ som som bildas mellan den positiva $x$-axeln och sträckan från origo till talet (se fig.)

Eftersom $\quad \left\{ \begin{matrix} \cos\alpha = \displaystyle\frac{x}{r} \\ \mbox{ } \\ \sin\alpha = \displaystyle\frac{y}{r} \end{matrix} \right. \quad \Rightarrow \quad \left\{ \begin{matrix} x = r\cos\alpha \\ y= r\sin\alpha \end{matrix} \right. \quad$, så kan talet $z=x+yi$ skrivas

vilket kallas den polära formen av ett komplext tal $z$. Vinkeln $\alpha$ kallas argumentet för $z$ och skrivs

Vinkeln $\alpha$ kan t.ex. bestämmas genom att lösa ekvationen $\tan\alpha=\displaystyle\frac{y}{x}$. Denna ekvation har dock flera lösningar, varför man måste se till att man väljer den lösning $\alpha$ som gör att $z= r(\cos\alpha + i\sin\alpha)$ hamnar i rätt kvadrant.

Det reella talet $r$, avståndet till origo, känner vi redan som beloppet av $z$, eftersom

Exempel 5
Skriv följande komplexa tal på polär form:

$-3$	$i$
$1-i$	$2\sqrt3 +2i$

Lösning:

$|-3|=3,\quad \arg(-3)=\pi$ $-3=3(\cos\pi+i\sin\pi)$	$|i|=1,\quad \arg(i)=\displaystyle\frac{\pi}{2}$ $i=\displaystyle\cos\frac{\pi}{2}+i\sin\frac{\pi}{2}$
$|1-i|=\sqrt{1^2+1^2}=\sqrt2$ $ \arg(1-i)=\displaystyle\frac{7\pi}{4}$ $1-i=\sqrt2\left(\displaystyle\cos\frac{7\pi}{4}+i\sin\frac{7\pi}{4}\right)$	$|2\sqrt3 +2i|=\sqrt{\left(2\sqrt3\right)^2 +2^2}=\sqrt{16}=4$ $\arg\left(2\sqrt3 +2i\right)=\alpha$ $\tan \alpha=\displaystyle\frac{2}{2\sqrt3}=\frac{1}{\sqrt3}\;\Rightarrow\;\alpha=\frac{\pi}{6}\; (+\pi n)$ $2\sqrt3 +2i=4\left(\displaystyle\cos\frac{\pi}{6}+i\sin\frac{\pi}{6}\right)$

Multiplikation och division i polär form

Förlängning och förkortning

teori

$$ fristående formel dubbla dollar $$

teori igen

teori, vad skulle vi göra utan det

teori igen

© Copyright 2007, math.se