3.3 Potenser och rötter
Sommarmatte 2
(Skillnad mellan versioner)
| Versionen från 1 juni 2007 kl. 10.59 (redigera) KTH.SE:u1rp004j (Diskussion | bidrag) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 27 juni 2007 kl. 07.36 (redigera) (ogör) KTH.SE:u1rp004j (Diskussion | bidrag) Gå till nästa ändring → |
||
| Rad 61: | Rad 61: | ||
| '''Exempel 1''' | '''Exempel 1''' | ||
| - | Exempeltext, använd nedanstående numrering | + | </div> |
| - | <ol type="a"> | + | |
| - | <li>$matte$ <br><br> | + | POTENSER OCH RÖTTER |
| - | <li>text | + | |
| - | </ol> | + | ==De Moivres formel== |
| + | Att betyder också att | ||
| + | och , etc. | ||
| + | |||
| + | För ett godtyckligt tal har vi därmed följande samband: | ||
| + | |||
| + | Om , (dvs. z ligger å enhetscirkeln) gäller speciellt | ||
| + | |||
| + | vilket brukar kallas de Moivres formel. Denna relation är mycket användbar när det gäller att härleda trigonometriska identiteter och beräkna rötter och potenser av komplexa tal. | ||
| + | |||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 1''' | ||
| </div> | </div> | ||
| + | . Beräkna och . | ||
| + | |||
| + | Lösning: | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 2''' | ||
| + | |||
| + | </div> | ||
| + | På traditionellt sätt kan man utveckla | ||
| + | |||
| + | och med de Moivres formel: | ||
| + | |||
| + | Om man identifierar real- respektive imaginärdel i de båda uttrycken får man de kända trigonometriska formlerna | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 3''' | ||
| + | |||
| + | </div> | ||
| + | Beräkna . | ||
| + | |||
| + | Lösning: | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | ==Binomiska ekvationer== | ||
| + | Ett komplext tal z kallas en n:te rot av det komplexa talet w om | ||
| + | . | ||
| + | En sådan ekvation kallas en binomisk ekvation. Lösningen till en sådan ges av att skriva båda leden på polär form och jämföra belopp och argument. | ||
| + | För ett givet tal ansätter man det sökta talet och får . Den binomiska ekvationen blir | ||
| + | |||
| + | |||
| + | För belopp och argument måste nu gälla: | ||
| + | |||
| + | (Observera perioden , eftersom och för alla heltal k) | ||
| + | Man får då att | ||
| + | |||
| + | Dett ger ett värde på r, men oändligt många värden på . Trots detta blir det inte oändligt många lösningar. Från k = 0 till k = n 1 får man olika argument för z och därmed olika lägen för z i det komplexa talplanet. För övriga värden på k kommer man pga. periodiciteten hos sinus och cosinus tillbaka till dessa lägen och får alltså inga nya lösningar. | ||
| + | Detta resonemang visar att ekvationen har exakt n rötter. | ||
| + | |||
| + | Anm: | ||
| + | Observera att rötternas olika argument ligger ifrån varandra, vilket gör att rötterna ligger jämnt fördelade på en cirkel med radien och bildar hörn i en regelbunden n-hörning. | ||
| + | |||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 4''' | ||
| + | |||
| + | </div> | ||
| + | Lös ekvationen . | ||
| + | |||
| + | Lösning: | ||
| + | Sätt . | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | ==Exponentialform av komplexa tal== | ||
| + | Om vi behandlar i likvärdigt med ett reellt tal och betraktar ett komplext tal z som en funktion av (r konstant) , | ||
| + | |||
| + | så får vi efter derivering | ||
| + | |||
| + | |||
| + | etc. | ||
| + | Den enda reella funktion med dessa egenskaper är , vilket motiverar definitionen | ||
| + | |||
| + | Denna definition visar sig vara en helt naturlig generalisering av exponentialfunktionen för reella tal. Om man sätter så får man | ||
| + | |||
| + | Definitionen av kan uppfattas som ett bekvämt skrivsätt för den polära formen av ett komplext tal, eftersom . | ||
| + | |||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 5''' | ||
| + | |||
| + | </div> | ||
| + | För ett reellt tal z överensstämmer definitionen med den reella exponentialfunktionen, eftersom ger | ||
| + | |||
| + | |||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 6''' | ||
| + | |||
| + | </div> | ||
| + | Ytterligare en indikation på det naturliga i ovanstående definition ges av sambandet | ||
| + | |||
| + | vilket visar att de Moivres formel egentligen är identisk med en redan känd potenslag, . | ||
| + | |||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 7''' | ||
| + | |||
| + | </div> | ||
| + | Ur definitionen ovan kan man erhålla sambandet | ||
| + | |||
| + | vilket knyter samman de tal som brukar räknas som de mest grundläggande inom matematiken; e, , i och 1. | ||
| + | Detta samband betraktas av många som det vackraste inom matematiken och upptäcktes av Euler i början av 1700-talet. | ||
| + | |||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 8''' | ||
| + | |||
| + | </div> | ||
| + | Lös ekvationen . | ||
| + | |||
| + | Lösning | ||
| + | Sätt w = z + i . Man får då ekvationen . | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | <div class="exempel"> | ||
| + | '''Exempel 9''' | ||
| + | |||
| + | </div> | ||
| + | Lös ekvationen . | ||
| + | |||
| + | Lösning | ||
| + | Om har och så gäller att har och . | ||
| + | Då gäller att och . Ekvationen kan därför skrivas | ||
| + | , eller , vilket är ekvivalent med | ||
| + | , som ger | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| - | teori igen | ||
| <div class="inforuta"> | <div class="inforuta"> | ||

