Dag 1
Envariabelanalys
(Skillnad mellan versioner)
| Versionen från 6 maj 2007 kl. 18.28 (redigera) Jonasso (Diskussion | bidrag) (Tar bort sidans innehåll) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 15 maj 2007 kl. 13.19 (redigera) (ogör) Tanjab (Diskussion | bidrag) Gå till nästa ändring → |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | 1.1 Detta avsnitt är av orienterande och motiverande karaktär. Läs Ex 1-3. | ||
| + | 1.2-1.3 Gränsvärdesbegreppet är fundamental i kursen. Du bör förstå den formella definitionen (s. 86 och framåt), i ljuset av den informella på s. 61. Den idé som ligger bakom är inte svår. | ||
| + | Vänster- och högergränsvärden definieras och förklaras på liknande sätt, men man betraktar bara punkter till höger resp vänster om den givna punkten (s. 64). | ||
| + | Observera Sats 1 (s. 64): en funktion har gränsvärde i en punkt precis då dess vänster- och högergränsvärden i punkten existerar och är lika. | ||
| + | Vid beräkning av gränsvärden används gränsvärdeslagarna, s. 65. | ||
| + | Gränsvärde i ±oädligheten s. 70. Vertikala och horisontella asymptoter, s. 70. | ||
| + | Läs exempel 1.2: 1, 3-9; 1.3: 1-10. | ||
Versionen från 15 maj 2007 kl. 13.19
1.1 Detta avsnitt är av orienterande och motiverande karaktär. Läs Ex 1-3.
1.2-1.3 Gränsvärdesbegreppet är fundamental i kursen. Du bör förstå den formella definitionen (s. 86 och framåt), i ljuset av den informella på s. 61. Den idé som ligger bakom är inte svår. Vänster- och högergränsvärden definieras och förklaras på liknande sätt, men man betraktar bara punkter till höger resp vänster om den givna punkten (s. 64). Observera Sats 1 (s. 64): en funktion har gränsvärde i en punkt precis då dess vänster- och högergränsvärden i punkten existerar och är lika. Vid beräkning av gränsvärden används gränsvärdeslagarna, s. 65. Gränsvärde i ±oädligheten s. 70. Vertikala och horisontella asymptoter, s. 70. Läs exempel 1.2: 1, 3-9; 1.3: 1-10.
