Dag 2
Envariabelanalys
| Versionen från 15 maj 2007 kl. 14.17 (redigera) Tanjab (Diskussion | bidrag) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 15 maj 2007 kl. 14.17 (redigera) (ogör) Tanjab (Diskussion | bidrag) Gå till nästa ändring → |
||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
| * 1.4: 7 8 17 18 21 22 23 28. | * 1.4: 7 8 17 18 21 22 23 28. | ||
| * 2.1: 1 3 5 18. | * 2.1: 1 3 5 18. | ||
| - | * 2.2: 16 19 25 32. Lite svårare: 48 51 | + | * 2.2: 16 19 25 32. Lite svårare: 48 51. |
Versionen från 15 maj 2007 kl. 14.17
1.4 Då man infört gränsvärden är kontinuitet nästa steg. Att en funktion är kontinuerlig betyder att den har gränsvärden övwerallt och att dessa sammanfaller med funktionsvärdena. Definition 5, 6, 7, 8 och Sats 5, s. 76-77. "De vanliga funktionerna" är kontinuerliga. Se s. 78, nedre delen. Vidare visar Sats 6 och 7 , s. 79, hur man bildar nya kontinuerliga funktioner från givna. Sats 7 är lite annorlunda. Tänkt igenom varför den gäller. Läs exempel 1-6. Sats 8, s. 80, är mycket viktig. Den är grunden i optimeringsproblem (max och min). Man bör förstå att satsen inte är sann, och varför, om man ändrar någon av förutsättningarna; se fig. 1,24. Sats 9, "satsen om mellanliggande värden", används i tillämpningar för att finna rötter till ekvationer. Läs exempel 9-11.
2.1 I detta avsnitt förbereds derivatans införande genom en diskution av lutning (slope) och tangentlinjer till kurvor y = f(x). Det mesta bör vara bekant från gymnasiet, men, notera formeln för normalens lutning, s. 99. Läs exempel 1-7
2.2 Definition av derivatan, s. 101. Du bör i enkla exempel kunna beräkna derivator utgående från definitionen. Derivata av potenser (power rule), s. 104. (Den visas för heltal i avsnitt 2.3. Det generella fallet kräver logaritmer, kap. 3.) Observera Leibniz' beteckningar, s. 105. De gör många formler enklare och mer intuitiva. Läs exempel 1-5.
Övninsuppgifter:
- 1.4: 7 8 17 18 21 22 23 28.
- 2.1: 1 3 5 18.
- 2.2: 16 19 25 32. Lite svårare: 48 51.
