Dag 10

Envariabelanalys

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Versionen från 22 maj 2007 kl. 14.09 (redigera)
Tanjab (Diskussion | bidrag)

← Gå till föregående ändring
Nuvarande version (7 juni 2007 kl. 14.56) (redigera) (ogör)
Tanjab (Diskussion | bidrag)

 
Rad 30: Rad 30:
'''4.7''' Approximationer används då det är svårt att få fram det '''4.7''' Approximationer används då det är svårt att få fram det
-$\textit{exakta}$ funktionsvärdet i en punkt. Med linjär approximation+''exakta'' funktionsvärdet i en punkt. Med linjär approximation
avses approximationen av en funktionsgraf med dess tangentlinje, dvs vi avses approximationen av en funktionsgraf med dess tangentlinje, dvs vi
kommer att utifrån kunskap om värdet av en funktion och dess derivata i en kommer att utifrån kunskap om värdet av en funktion och dess derivata i en

Nuvarande version

[redigera] EXTREMVÄRDESPROBLEM OCH LINJÄRA APPROXIMATIONER

Idag kommer vi bland annat att lösa olika praktiska problem av min/max-karaktär. Minns problemet med ölburken - här finner du det som exempel 4 i avsnitt 4.5. Det finns också intressanta tillämpningar inom andra viktiga områden som ekonomi och biologi mm. Hitta gärna på ett eget problem och lös!

Tangenten till en graf $f$ i en given punkt $a$ är den bästa räta linje som beskriver $f$:s uppförande i $a$. Där har tangentlinjen som bekant ekvationen $y(x)=f(a)+f'(a)(x-a)$ och kallas för lineariseringen av $f$ kring $a$. Denna utgör en linjär approximation av $f$ för x-värden nära $a$. Vi har alltså approximerat $f$ med ett förstagradspolynom (en rät linje). Denna metod, som tas upp i 4.7, kan användas när $f(a)$ och $f'(a)$ är kända. Man kan erhålla ännu bättre approximationer av $f$ för $x$ nära $a$ genom att använda polynom av högre grad vars (högre ordningens) derivator sammanfaller med $f$:s (högre ordningens) derivator i $a$ - under förutsättning att de existerar givetvis. Dessa (optimala) polynom av högre grad som används för att approximera $f$ nära en given punkt kallas Taylorpolynom och ju högre gradtal man väljer desto bättre blir approximationen. Mer om detta i ett senare avsnitt. För allmänbildningens skull bör man också känna till att man kan approximera funktioner med trigonometriska funktioner - sk Fourieranalys.

4.5 I avsnittet behandlas max/min-problem där man själv måste formulera problemen matematiskt och därefter lösa dem. Innan du börjar lösa uppgifterna till detta avsnitt är det lämpligt att du läser igenom exempel 1-5.

4.7 Approximationer används då det är svårt att få fram det exakta funktionsvärdet i en punkt. Med linjär approximation avses approximationen av en funktionsgraf med dess tangentlinje, dvs vi kommer att utifrån kunskap om värdet av en funktion och dess derivata i en viss punkt finna approximativa funktionsvärden i ett område nära punkten. Läs igenom hela detta avsnitt.

Övninsuppgifter:

  • 4.5: 1 3 7 21.
  • 4.7: 1 3 5 7 15.

Om du har lust och tid över kan du göra följande övningsuppgifter som är snäppet svårare:

  • 4.5: 11 19 37 40 41.
  • 4.7: 11 13 17 31.

Observera att det finns flera blandade uppgifter i repetitionssyfte för kap. 4 under rubriken "Chapter Review" sid. 270-273.

Den här artikeln är hämtad från http://wiki.math.se/wikis/5b4047_0701/index.php/Dag_10
Personliga verktyg