Lektion 7

Matematik för naturvetare 15hp

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Versionen från 28 augusti 2007 kl. 15.42 (redigera)
Clas Löfwall (Diskussion | bidrag)

← Gå till föregående ändring
Versionen från 28 augusti 2007 kl. 15.43 (redigera) (ogör)
Clas Löfwall (Diskussion | bidrag)

Gå till nästa ändring →
Rad 163: Rad 163:
och arctan. Kom ihåg att och arctan. Kom ihåg att
-$ a=\sin x$ och $\ -\pi/2\le x\le \pi/2$ $\Leftrightarrow$ $x=\arcsin a$ +$ a=\sin x\ \text{ och } \ -\pi/2\le x\le \pi/2\Leftrightarrow x=\arcsin a$
-$ a=\tan x$ och $\ -\pi/2< x< \pi/2 \Leftrightarrow x=\arctan a$ +$ a=\tan x\ \text{ och } \ -\pi/2< x< \pi/2 \Leftrightarrow x=\arctan a$
Observera också att man inte kan säga att man genom att skriva Observera också att man inte kan säga att man genom att skriva

Versionen från 28 augusti 2007 kl. 15.43

Välkommen till Lektion 7!

I den här lektionen ska vi studera de användbara trigonometriska funkionerna och dess egenskaper.

Du ska studera följande kapitel i boken:

  • 4.5 Trigonometriska funktioner
  • 4.6 Trigonometriska formler
  • 4.7 Arcusfunktioner


Viktiga saker att tänka på när du läser

Det finns en enorm mängd trigonometriska formler och samband och man skall naturligtvis inte försöka lära sig dem utantill. Det är klart att man vid behov kan slå upp dem i en formelsamling (se Appendix A), men ännu bättre är att lära sig en av formlerna och kunna härleda de övriga när man har behov av dem. Praktiskt taget alla formler kan härledas ur en enda, nämligen (den ena av de två formlerna A18 i Appendix A)

$ \cos(u-v)=\cos u\cos v+\sin u\sin v.$

För att göra framställningen något sånär fullständig följer här ett bevis, som du kan läsa om du vill, men det ingår inte i kursen. Vi behöver till att börja med den s k avståndsformeln i planet, som inte är något annat än Pythagoras sats: avståndet mellan punkterna $(x_{1},y_{1})$ och $(x_{2},y_{2})$ är

\sqrt{(x_{2}-x_{1})^2+(y_{2}-y_{1})^2}

Bevis: Kateterna i den rätvinkliga triangeln är $|x_{2}-x_{1}|$ och $|y_{2}-y_{1}|$ (lägg märke till absolutbeloppstecknen!), så Pythagoras sats ger att hypotenusans längd är

\sqrt{|x_{2}-x_{1}|^{2} + |y_{2}-y_{1}|^{2}} = \sqrt{(x_{2}-x_{1})^{2} + (y_{2}-y_{1})^{2}}

att beloppstecknen försvinner beror på att $(±a)^2=a^2$.


Bild:Fig1dag10.jpg


Vi repeterar definitionen av de trigonometriska funktionerna sinus och cosinus (se sid 121-122): Låt $u$ vara en vinkel och placera den med spetsen i origo och ett ben längs positiva $x$-axeln och så att det andra benet nås genom att man går i positiv led (det matematiska sättet att säga moturs eller motsols). Det andra vinkelbenet skär enhetscirkeln (dvs den cirkel som har sin medelpunkt i origo $(0,0)$ och radie 1) i en punkt $P$ och talen $\cos u, \quad \sin u$ definieras som $P$:s koordinater, dvs $P=(\cos u,\sin u).$


Bild: Fig2dag10.jpg


Låt nu $u$ och $v$ vara två vinklar och $P=(\cos u,\sin u), \quad Q=(\cos v,\sin v)$motsvarande punkter på enhetscirkeln (se den vänstra figuren nedan). Beteckna avståndet mellan dem med $d$; enligt avståndsformeln är


$d^2=(\cos u-\cos v)^2+(\sin u-\sin v)^2$

$\quad = \cos^2u-2\cos u\cos v+\cos^2v+\sin^2u-2\sin u\sin v+\sin^2v$

$\quad = 2-2(\cos u\cos v+\sin u\sin v)$


eftersom $\cos^2u+\sin^2u=\cos^2v+\sin^2v=1$.

Bild:Fig3dag10.jpg


I figuren till höger har vi vridit triangeln $\triangle OQP$ ($O$ är origo) så att $Q$ hamnar i $Q'=(1,0)$. Då är $\wedge Q'OP'=u-v$, så $P'$ har koordinaterna $(\cos (u-v),\sin (u-v))$. Vi får nu ett annat uttryck för avståndet $d$, nämligen som avståndet mellan $(1,0)$ och $(\cos (u-v),\sin (u-v))$, dvs


$ d^2 = (1-\cos (u-v))^2+(0-\sin (u-v))^2$

$\quad = 1-2\cos (u-v)+\cos^2(u-v)+\sin^2(u-v)$

$\quad = 2-2\cos(u-v).$

(Vi kunde också använt cosinussatsen, se Övning 4.22, på triangeln $\triangle OQP$ för att direkt få att $d^2 = 2-2\cos(u-v)$)


Om vi jämför de två uttrycken för $d^2$ så får vi den sökta formeln.


Från formeln

$\cos(u-v)=\cos u\cos v+\sin u\sin v.$

kan man härleda alla andra trigonometriska formler. Om vi byter $v$ mot $-v$ så får vi

$ \cos(u+v)=\cos u\cos (-v)+\sin u\sin (-v)=\cos u\cos v-\sin u\sin v $

eftersom

$\cos (-v)=\cos v, \quad \sin (-v)=-\sin v.$

Vi får vidare :


$ \sin(u+v) = \cos(\pi/2-(u+v))=\cos((\pi/2-u)-v)$

$\quad \quad = \cos (\pi/2-u)\cos v+\sin(\pi/2-u)\sin v = \sin u\cos v+\cos u\sin v $


och på samma sätt

$\sin(u-v)=\sin u\cos v-\cos u\sin v$.


Om man i additionsformlerna sätter $u=v$ så får man formlerna för dubbla vinkeln:

$\cos 2u=\cos^2u-\sin^2u$ respektive $\sin 2u=2\sin u\cos u.$

Om vi använder den trigonometriska ettan så kan vi också skriva

$\cos 2u=2\cos^2u-1=1-2\sin^2u.$

De här formlerna ger i sin tur

$\cos^2 u=\frac{1+\cos 2u}{2},\quad \sin^2 u=\frac{1-\cos 2u}{2},$

och sätter vi här $v=2u$ så får vi formlerna för halva vinkeln:

$ \cos^2\frac{v}{2}=\frac{1+\cos v}{2}$ samt $\sin^2\frac{v}{2}=\frac{1-\cos v}{2}.$

Man kan använda alla de här sambanden för att räkna ut fler exakta värden av sinus och cosinus. För vårt vidkommande är detta dock mindre viktigt, formlerna kommer vi mest att använda i samband med integration av trigonometriska funktioner.


Lösningen i Exempel 4.28 är lite bakvänd; för att visa formeln är det lättare att börja med högerledet:


$ \cos (x-y)-\cos (x+y) = \cos x\cos y+\sin x\sin y-(\cos x\cos y-\sin x\sin y)$

$ = \cos x\cos y+\sin x\sin y-\cos x\cos y+\sin x\sin y$
$= 2\sin x\sin y.$


De trigonometriska ekvationerna i Exempel 4.29 och 4.30. liksom i några av övningarna (4.28, 4.30) är väldigt artificiella och har som enda syfte att ge träning i att använda de trigonometriska funktionerna och sambanden.

Avsnitt 4.7 Ordet "arcus" är latin och betyder båge (jfr arc på engelska). Namnet arcusfunktioner kommer av att om $\sin x=a$, så Šr $x=\arcsin a$ längden av motsvarande båge på enhetscirkeln (enligt definitionen av radian och sinus). Ett annat namn är cyklometriska (cirkelmätning på grekiska) funktioner. De två viktigaste är arcsin och arctan. Kom ihåg att

$ a=\sin x\ \text{ och } \ -\pi/2\le x\le \pi/2\Leftrightarrow x=\arcsin a$

$ a=\tan x\ \text{ och } \ -\pi/2< x< \pi/2 \Leftrightarrow x=\arctan a$

Observera också att man inte kan säga att man genom att skriva $x=\arcsin a$ har "löst" ekvationen $a=\sin x$; det enda man har gjort är att införa en beteckning för lösningen.


Studera Exempel 4.35 noga.


Lämpliga övningsuppgifter till Lektion 7

Välj bland följande uppgifter i boken: 4.17-4.18, 4.20, 4.22-4.28, 4.30, 4.31 samt 4.33-4.35.


Tillbaka till läsanvisningarna

Personliga verktyg