Lösningar 16

Matematik för naturvetare 15hp

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Versionen från 16 oktober 2007 kl. 14.02 (redigera)
Clas Löfwall (Diskussion | bidrag)

← Gå till föregående ändring
Versionen från 16 oktober 2007 kl. 14.13 (redigera) (ogör)
Clas Löfwall (Diskussion | bidrag)

Gå till nästa ändring →
Rad 101: Rad 101:
dt&=&\frac{1}{\sqrt 2}\, dx\end{array}\right\}= dt&=&\frac{1}{\sqrt 2}\, dx\end{array}\right\}=
\frac{1}{\sqrt 2}int\frac{dt}{1+t^2}\\ \frac{1}{\sqrt 2}int\frac{dt}{1+t^2}\\
-&=&\frac{1}{\sqrt 2}\arctan t+C=\frac{1}{\sqrt 2}\arctan(\sqrt 2\, x)+C\end{array}+&=&\frac{1}{\sqrt 2}\arctan t+C=\frac{1}{\sqrt 2}\arctan(\sqrt 2\, x)+C\end{array}</math>
Rad 124: Rad 124:
(2x-5)^2e^{2x}/2-(2x-5)e^{2x}+e^{2x}+C\\ (2x-5)^2e^{2x}/2-(2x-5)e^{2x}+e^{2x}+C\\
&=& &=&
-2x^2e^{2x}-12xe^{2x}-(37/2)e^{2x}+C\end{array}+2x^2e^{2x}-12xe^{2x}-(37/2)e^{2x}+C\end{array}</math>
Rad 182: Rad 182:
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
-\int e^{2x}\cos 2x\, dx&=&\left\{\begin{array}{ccccc}+\int e^{2x}\cos 2x\, dx&=&\left\{\begin{array}{ccc}
2x&=&-t\\ 2x&=&-t\\
x&=&-t/2\\ x&=&-t/2\\
Rad 198: Rad 198:
\end{array}</math> \end{array}</math>
-Svaret är således <math>\begin{array}{lll}+Svaret är således
 + 
 +<math>\begin{array}{lll}
\int e^{2x}\cos^2x\, dx&=&\frac{1}{4}e^{2x}+\frac{1}{2}\cdot \int e^{2x}\cos^2x\, dx&=&\frac{1}{4}e^{2x}+\frac{1}{2}\cdot
\frac{1}{4}e^{2x}(\sin 2x+\cos 2t)+C\\ \frac{1}{4}e^{2x}(\sin 2x+\cos 2t)+C\\
Rad 206: Rad 208:
-f) Om vi sätter $f(x)=\ln x$, så är integranden $f'(x)f(x)$, vilket +'''9.3.f)'''
 + 
 +Om vi sätter $f(x)=\ln x$, så är integranden $f'(x)f(x)$, vilket
enligt kedjeregeln enligt kedjeregeln
är derivatan av $(f(x))^2/2$. Svaret är således $(\ln x)^2/2+C$. är derivatan av $(f(x))^2/2$. Svaret är således $(\ln x)^2/2+C$.
Rad 212: Rad 216:
-g) +'''9.3.g)'''
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
Rad 226: Rad 230:
-9.4.f)+'''9.4.f)'''
<math> <math>
Rad 234: Rad 238:
-h) +'''9.4.h)'''
<math> <math>
Rad 243: Rad 247:
-i) +'''9.4.i)'''
<math> <math>
Rad 251: Rad 255:
-j) +'''9.4.j)'''
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
Rad 265: Rad 269:
-k) +'''9.4.k)'''
<math> <math>
Rad 274: Rad 278:
-l) Använd trigonometriska ettan.+'''9.4.l)'''
 +Använd trigonometriska ettan.
-9.5.a) Använder vi Exempel 9.26 så får vi+ 
 +'''9.5.a)'''
 + 
 +Använder vi Exempel 9.26 så får vi
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
\int\sqrt{4-x^2}\, dx&=&2\int\sqrt{1-(x/2)^2}\, \int\sqrt{4-x^2}\, dx&=&2\int\sqrt{1-(x/2)^2}\,
-dx=\left\{\begin{array}{ccccc}+dx=\left\{\begin{array}{ccc}
x/2&=&t\\ x/2&=&t\\
dx&=&2\, dt\end{array}\right\}\\ dx&=&2\, dt\end{array}\right\}\\
Rad 293: Rad 301:
-b) +'''9.5.b)'''
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
Rad 309: Rad 317:
-c) +'''9.5.c)'''
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
Rad 320: Rad 328:
-d) Integranden är $f(x)f'(x)$, där $f(x)=\arctan x$, som är +'''9.5.d)'''
 + 
 +Integranden är $f(x)f'(x)$, där $f(x)=\arctan x$, som är
derivatan av $(f(x))^2/2$. Svaret är således $(\arctan x)^2/2+C$. derivatan av $(f(x))^2/2$. Svaret är således $(\arctan x)^2/2+C$.
-e) +'''9.5.e)'''
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
-\int\cos x\ln|\sin x|\, dx&=&\left\{\begin{array}{cccccc}+\int\cos x\ln|\sin x|\, dx&=&\left\{\begin{array}{ccc}
\sin x&=&t\\ \sin x&=&t\\
\cos x\, dx&=&dt\end{array}\right\} \cos x\, dx&=&dt\end{array}\right\}
Rad 338: Rad 348:
-f) +'''9.5.f)'''
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
\int\cos x\cos 2x\, dx&=& \int\cos x\cos 2x\, dx&=&
-\int\cos x(1-2\sin^2x)\, dx=\left\{\begin{array}{ccccc}+\int\cos x(1-2\sin^2x)\, dx=\left\{\begin{array}{ccc}
t&=&\sin x\\ t&=&\sin x\\
dt&=&\cos x\, dx\end{array}\right\}\\ dt&=&\cos x\, dx\end{array}\right\}\\
Rad 371: Rad 381:
-g) Eftersom $1+\tan^2x=1/\cos^2x$, så är +'''9.5.g)'''
 + 
 +Eftersom $1+\tan^2x=1/\cos^2x$, så är
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
Rad 404: Rad 416:
-h) Sätt $t=x^2$.+'''9.5.h)'''
 +Sätt $t=x^2$.
-i) Sätt $t=x^3$. 
 +'''9.5.i)'''
 +Sätt $t=x^3$.
-9.6.c)+ 
 + 
 +'''9.6.c)'''
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
\int\frac{x^3}{\sqrt{1-x^4}}\, dx&=& \int\frac{x^3}{\sqrt{1-x^4}}\, dx&=&
-\left\{\begin{array}{ccccc}+\left\{\begin{array}{ccc}
x^4&=&t\\ x^4&=&t\\
x^3\, dx&=&dt/4\end{array}\right\}= x^3\, dx&=&dt/4\end{array}\right\}=
Rad 427: Rad 443:
-d) Sätt $t=\cos x$.+'''9.6.d)'''
 + 
 +Sätt $t=\cos x$.
 + 
 +'''9.6.e)'''
-e) Partialintegrera två gånger: +Partialintegrera två gånger:
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
Rad 453: Rad 473:
-f) +'''9.6.f)'''
<math>\begin{array}{lll} <math>\begin{array}{lll}
Rad 470: Rad 490:
-9.8. I intervallet $0\le t\le 5$ är $V'(t)\ge 0$, så den maximala +'''9.8.'''
 + 
 +I intervallet $0\le t\le 5$ är $V'(t)\ge 0$, så den maximala
volymen fås för $t=5$. Vi har volymen fås för $t=5$. Vi har
Rad 486: Rad 508:
-9.9. Vi studerar först derivatans nollställen och teckenväxlingarna. +'''9.9.'''
 + 
 +Vi studerar först derivatans nollställen och teckenväxlingarna.
Vi har $P_{d}'(t)=0\Leftrightarrow 1664-144t-t^3=0$. För att hitta Vi har $P_{d}'(t)=0\Leftrightarrow 1664-144t-t^3=0$. För att hitta
rötterna till tredjegradsekvationen gissar vi heltalsrötter. En rötterna till tredjegradsekvationen gissar vi heltalsrötter. En

Versionen från 16 oktober 2007 kl. 14.13

Lösningar till några övningar till lektion 16

Tillbaka till lösningarna


ETT RÅD: Du kan alltid kontrollera svaret genom att derivera.


9.1.e)

Observera att $\sqrt x=x^{1/2}$.


9.1.f)

Skriv $3/x^3=3x^{-3}$.


9.1.g)

Multiplicera först ihop.


9.1.i)

Skriv $2/e^x=2e^{-x}$.


9.2.e)

Börja med att utveckla kvadraten.


9.2.f)

Gå över till den naturliga exponentialfunktionen: $2^x=(e^{\ln 2})^x=e^{x\ln 2}$.


9.2.g)

$(1+e^{-2x})e^{2x}=e^{2x}+1$


9.2.h)

\begin{array}{lll} \int(2-3x)^{-3}\, dx&=&\left\{\begin{array}{ccc} t&=&2-3x\\ x&=&(2-t)/3\\ dx&=&-dt/3\end{array}\right\}= -\frac{1}{3}\int t^{-3}\, dt\\ &=& \frac{1}{6t^2}+C=\frac{1}{6(2-3x)^2}+C\end{array}


9.2.i)

Man kan först förenkla något:

\sin\left(\frac{\pi x}{4}-\frac{\pi}{2}\right)= -\sin\left(\frac{\pi}{2}-\frac{\pi x}{4}\right)= -\cos\frac{\pi x}{4}

De primitiva funktionerna är således

-\frac{4\sin(\pi x/4)}{\pi}+C.


9.2.j)

\begin{array}{lll} \int\frac{1}{1-3x}\, dx&=&\left\{\begin{array}{ccc} t&=&1-3x\\ x&=&(1-t)/3\\ dx&=&-dt/3\end{array}\right\}= -\frac{1}{3}\int  \frac{dt}{t}\\ &=&-\frac{1}{3}\ln|t|+C=-\frac{\ln|1-3x|}{3}+C\end{array}


9.2.k)

Funktionen är lika med $1/(2x^2+1)$.

\begin{array}{lll} \int\frac{dx}{1+2x^2}&=&\left\{\begin{array}{ccc} t&=&\sqrt 2\, x\\ dt&=&\frac{1}{\sqrt 2}\, dx\end{array}\right\}= \frac{1}{\sqrt 2}int\frac{dt}{1+t^2}\\ &=&\frac{1}{\sqrt 2}\arctan t+C=\frac{1}{\sqrt 2}\arctan(\sqrt 2\, x)+C\end{array}


9.3.a)

\begin{array}{lll} \int e^{2x}(2x-5)^2\, dx&=&\left\{\begin{array}{ccc} 2x-5&=&t\\ 2\, dx&=& dt\\ dx&=& dt/2\end{array}\right\}= \int e^{t+5}t^2\, dt/2\\ &=& (e^5/2)\int t^2e^t\, dt=(e^5/2)t^2e^t-(e^5/2)\int 2te^t\, dt\\ &=& (e^5/2)t^2e^t-e^5te^t+e^5\int e^t\, dt \\ &=& (e^5/2)t^2e^t-e^5te^t+e^5+e^t+C\\ &=& e^5(2x-5)^2e^{2x-t}/2-e^5(2x-5)e^{2x-5}+e^5e^{2x-5}+C\\ &=& (2x-5)^2e^{2x}/2-(2x-5)e^{2x}+e^{2x}+C\\ &=& 2x^2e^{2x}-12xe^{2x}-(37/2)e^{2x}+C\end{array}


9.3.b)

\begin{array}{lll} \int (3x^3-5)\ln x\, dx&=&(3x^4/4-5x)\ln x-\int (3x^4/4-5x)(1/x)\,  dx\\ &=& (3x^4/4-5x)\ln x-\int(3x^3/4-5)\, dx\\ &=& (3x^4/4-5x)\ln x-3x^4/16+5x+C\end{array}


9.3.c)

\begin{array}{lll} \int\ln(x-1)\, dx&=&(x-1)\ln(x-1)-\int (x-1)\cdot\frac{1}{x-1}\, dx\\ &=& (x-1)\ln(x-1)-\int 1\, dx=(x-1)\ln(x-1)-x+C\end{array}


9.3.d)

\begin{array}{lll} \int e^{-x}\cos x\, dx&=&-e^{-x}\cos x-\int(-e^{-x})(\sin x)\, dx\\ &=& -e^{-x}\cos x-\int e^{-x}\sin x\, dx\\ &=& -e^{-x}\cos x+e^{-x}\sin x-\int e^{-x}\cos x\, dx+C\end{array}


Alltså är

Misslyckades med att tolka formel. (okänt fel): 2\int e^{-x}\cos x\, dx=-e^{-x}\cos x+e^{-x}\sin x+C=e^{-x}(\sin x-\cos x)+C\] och \[ \int e^{-x}\cos x\, dx=\frac{1}{2}e^{-x}(\sin x-\cos x)+C'



9.3.e)

Använd sambandet $\cos^2x=(1+\cos 2x)/2$:

\int e^{2x}\cos^2x\, dx= \frac{1}{2}\int e^{2x}(1+\cos 2x)\, dx= \frac{1}{4}e^{2x}+\frac{1}{2}\int e^{2x}\cos 2x\, dx

Som en liten finess kan vi använda d) för att beräkna integralen:


\begin{array}{lll} \int e^{2x}\cos 2x\, dx&=&\left\{\begin{array}{ccc} 2x&=&-t\\ x&=&-t/2\\ dx&=&-dt/2\end{array}\right\}= -\frac{1}{2}\int e^{-t}\cos(-t)\, dt\\ &=& -\frac{1}{2}\int e^{-t}\cos t\, dt= -\frac{1}{2}\cdot \left(\frac{1}{2}e^{-t}(\sin t-\cos t)\right)+C\\ &=& -\frac{1}{4}e^{-t}(\sin t-\cos t)+C\\ &=& -\frac{1}{4}e^{2x}(\sin(-2x)-\cos(-2t))+C\\ &=& \frac{1}{4}e^{2x}(\sin 2x+\cos 2t)+C \end{array}

Svaret är således

\begin{array}{lll} \int e^{2x}\cos^2x\, dx&=&\frac{1}{4}e^{2x}+\frac{1}{2}\cdot  \frac{1}{4}e^{2x}(\sin 2x+\cos 2t)+C\\ &=& \frac{1}{8}e^{2x}(2+\sin 2x+\cos 2x)+C\end{array}


9.3.f)

Om vi sätter $f(x)=\ln x$, så är integranden $f'(x)f(x)$, vilket enligt kedjeregeln är derivatan av $(f(x))^2/2$. Svaret är således $(\ln x)^2/2+C$.


9.3.g)

\begin{array}{lll} \int\ln(x^2+1)\, dx&=& x\ln(x^2+1)-\int x\cdot \frac{2x}{x^2+1}\, dx\\ &=& x\ln(x^2+1)-2\int\left(1-\frac{1}{x^2+1}\right)\, dx\\ &=& x\ln(x^2+1)-2(x-\arctan x)+C\\ &=& x\ln(x^2+1)+2\arctan x-2x+C\end{array}


9.4.f)

\int\sin 2x\cos 2x\, dx=\frac{1}{2}\int\sin 4x\, dx=-\frac{1}{8}\cos  4x+C


9.4.h)

\int\frac{1}{8+2x^2}\, dx=\frac{1}{8}\int\frac{1}{1+(x/2)^2}\, dx= \frac{1}{8}\cdot  2\arctan\frac{x}{2}+C=\frac{1}{4}\arctan\frac{x}{2}+C


9.4.i)

\int\frac{1}{x^2-4x+5}\, dx=\int\frac{1}{1+(x-2)^2}\, dx= \arctan (x-2)+C


9.4.j)

\begin{array}{lll} \int\frac{\sqrt{4-2x^2}}{x^2-2}\, dx&=& -\sqrt  2\int\frac{\sqrt{2-x^2}}{2-x^2}\, dx = -\sqrt 2\int\frac{1}{\sqrt{2-x^2}}\, dx\\&=& -\int\frac{1}{\sqrt{1-(x/\sqrt 2)^2}}\, dx = -\sqrt 2\arcsin\frac{x}{\sqrt 2}+C\end{array}


9.4.k)

\int\frac{1}{1-\cos x}\, dx=\int\frac{1}{2\sin^2(x/2)}\, dx= -\frac{1}{2}\cdot 2\, \frac{1}{\tan(x/2)}+C= -\frac{1}{\tan(x/2)}+C


9.4.l)

Använd trigonometriska ettan.


9.5.a)

Använder vi Exempel 9.26 så får vi

\begin{array}{lll} \int\sqrt{4-x^2}\, dx&=&2\int\sqrt{1-(x/2)^2}\,  dx=\left\{\begin{array}{ccc} x/2&=&t\\ dx&=&2\, dt\end{array}\right\}\\ &=& 4\int\sqrt{1-t^2}\, dt=4\left(\frac{1}{2}\arcsin  t+\frac{t}{2}\sqrt{1-t^2}\right)+C\\ &=& 2\arcsin\frac{x}{2}+x\sqrt{1-\frac{x^2}{4}}+C.\end{array}


9.5.b)

\begin{array}{lll} \int\sqrt{1-\cos x}\, dx&=& \int\sqrt{2\sin^2(x/2)}\, dx= \sqrt 2 \int\sin(x/2)\, dx\\ &=& -2\sqrt 2\cos(x/2)+C\end{array}

Observera att $\sin(x/2)\ge 0$ då $x\in\left[0,2¹\right]$, så att

\sqrt{\sin^2(x/2)}=|\sin(x/2)|=\sin(x/2).


9.5.c)

\begin{array}{lll} \int\frac{x(x+1)}{x^2+1}\, dx&=&\int\frac{x^2+1+x-1}{x^2+1}\, dx\\ &=& \int\left(1+\frac{x}{x^2+1}-\frac{1}{x^2+1}\right)\, dx\\ &=& x+\frac{1}{2}\, \ln(x^2+1)-\arctan x+C\end{array}


9.5.d)

Integranden är $f(x)f'(x)$, där $f(x)=\arctan x$, som är derivatan av $(f(x))^2/2$. Svaret är således $(\arctan x)^2/2+C$.


9.5.e)

\begin{array}{lll} \int\cos x\ln|\sin x|\, dx&=&\left\{\begin{array}{ccc} \sin x&=&t\\ \cos x\, dx&=&dt\end{array}\right\} =\int\ln|t|\, dt\\ &=& t\ln |t|-t+C=\sin x\ln|\sin x|-\sin x+C\end{array}



9.5.f)

\begin{array}{lll} \int\cos x\cos 2x\, dx&=& \int\cos x(1-2\sin^2x)\, dx=\left\{\begin{array}{ccc} t&=&\sin x\\ dt&=&\cos x\, dx\end{array}\right\}\\ &=& \int(1-2t^2)\, dt=t-\frac{2t^3}{3}+C\\ &=& \sin x-\frac{2\sin^2x}{3}+C\end{array}

Ett annat sätt är att använda additionsformeln för cosinus:

cos(u + v) + cos(uv) = 2cosucosv,

som ger

\cos x\cos 2x=\frac{1}{2}(\cos 3x+\cos x)


och alltså

\int\cos x\cos 3x\, dx=\frac{\sin 3x}{6}+\frac{\sin x}{2}+C.


Verifiera gärna att de två svaren är lika.


9.5.g)

Eftersom $1+\tan^2x=1/\cos^2x$, så är

\begin{array}{lll} \int\sin x\ln\left(\frac{2}{1+\tan^2x}\right)\, dx&=& \int\sin x\ln (2\cos^2x)\, dx\\ &=& (\ln 2)\int\sin x\, dx+2\int\sin x\ln\cos x\, dx\end{array}


Den första integralen är $-(\ln 2)\cos x+C$ och den andra


\begin{array}{lll} \int\sin x\ln (2\cos^2x)\, dx&=&\left\{\begin{array}{cccc} \cos x&=&t\\ \sin x\, dx&=&-dt\end{array}\right\}= -\int\ln t\, dt\\ &=& -(t\ln t-t)+C= -\cos x\ln\cos x+\cos x+C\end{array}


Svaret är således

\begin{array}{lll} &&-(\ln 2)\cos x+2(-\cos x\ln\cos x+\cos x)+C\\ &=& \cos x(2-\ln 2-2\ln \cos x)+C= \cos x(2-\ln(2\cos^2 x))+C.\end{array}



9.5.h)

Sätt $t=x^2$.


9.5.i)

Sätt $t=x^3$.


9.6.c)

\begin{array}{lll} \int\frac{x^3}{\sqrt{1-x^4}}\, dx&=& \left\{\begin{array}{ccc} x^4&=&t\\ x^3\, dx&=&dt/4\end{array}\right\}= \frac{1}{4}\int\frac{1}{\sqrt{1-t}}\, dt\\ &=& \frac{1}{4}\int(1-t)^{-1/2}\, dt= -\frac{1}{2}(1-t)^{1/2}+C =-\frac{\sqrt{1-x^4}}{2}+C\end{array}


9.6.d)

Sätt $t=\cos x$.


9.6.e)

Partialintegrera två gånger:

\begin{array}{lll} \int e^{2x}\cos 3x\, dx&=&\frac{1}{2}e^{2x}\cos  3x+\frac{3}{2}\int e^{2x}\sin 3x\, dx\\ &=& \frac{1}{2}e^{2x}\cos 3x+\frac{3}{4}e^{2x}\sin 3x- \frac{9}{4}\int e^{2x}\cos 3x\, dx\end{array}


(Lägg märke till att de primitiva funktionerna i första och sista ledet inte behöver vara lika.) Löser man ut $\int e^{2x}\cos 3x\, dx$ så får man

\begin{array}{lll} \int e^{2x}\cos 3x\, dx&=&-\frac{4}{13}\left( \frac{1}{2}e^{2x}\cos 3x+\frac{3}{4}e^{2x}\sin 3x\right)\\ &=& -\frac{1}{13}e^{2x}\left(2\cos 3x+3\sin 3x\right)+C.\end{array}


9.6.f)

\begin{array}{lll} \int x\arctan \frac{1}{x}\, dx&=& \frac{x^2}{2}\arctan\frac{1}{x}-\int\frac{x^2}{2}\left(-\frac{1}{x^2}\right) \frac{1}{1+1/x^2}\, dx\\ &=& \frac{x^2}{2}\arctan\frac{1}{x}+\frac{1}{2}\int\frac{x^2}{1+x^2}\,  dx\\ &=& \frac{x^2}{2}\arctan\frac{1}{x}+\frac{1}{2}\int\left(1-\frac{1}{1+x^2}\right)\, dx\\ &=& \frac{x^2}{2}\arctan\frac{1}{x}+\frac{1}{2}(x-\arctan  x)+C\end{array}


9.8.

I intervallet $0\le t\le 5$ är $V'(t)\ge 0$, så den maximala volymen fås för $t=5$. Vi har

V(t)=\frac{1}{20}\left(\frac{5t^3}{3}-\frac{t^4}{4}\right)+C


och eftersom $V(0)=0,5$ så måste $C=0,5$. Den maximala volymen är således

V(5)=\frac{1}{20}\left(\frac{5\cdot 5^3}{3}-\frac{5^4}{4}\right)+ 0,5=\frac{149}{48}\approx 3\quad\mbox{liter}.


9.9.

Vi studerar först derivatans nollställen och teckenväxlingarna. Vi har $P_{d}'(t)=0\Leftrightarrow 1664-144t-t^3=0$. För att hitta rötterna till tredjegradsekvationen gissar vi heltalsrötter. En heltalsrot måste dela 1664 och man hittar roten $t=8$. Då är $t-8$ en faktor i $1664-144t-t^3$ och division ger $1664-144t-t^3=(8-t)(t^2+8t+208)$. Den andra faktorn har inga nollställen. Vi har alltså

P_{d}'(t)=\frac{(8-t)(t^2+8t+208)}{4(144+t^2)}


och teckenväxlingen vid 8 är $+0-$, vilket visar att 8 är ett lokalt maximum. Syrekoncentrationen är alltså störst 8 timmar efter gryningen.


Vi ska nu bestämma funktionen $P_{d}$. Division ger

P_{d}'(t)=\frac{416}{144+t^2}-\frac{t}{4}=\frac{26/9}{1+(t/12)^2} -\frac{t}{4},


vilket ger

P_{d}(t)=\frac{416}{144}\cdot 12\arctan\frac{t}{12}-\frac{t^2}{8}+C= \frac{104}{3}\arctan\frac{t}{12}-\frac{t^2}{8}+C.


Det minsta värdet av $P_{d}$ antas antingen för $t=0$ eller för $t=12$ (eftersom det finns exakt ett lokalt maximum). Nu är

P_{d}(12)=\frac{26¹}{3}-18+C,


vilket är $>P_{d}(0)=C$. Det minsta värdet är tydligen $C$, dvs $C=13$. Då $0\le t\le 12$ är således

P_{d}(t)\frac{104}{3}\arctan\frac{t}{12}-\frac{t^2}{8}+13.


För $12\le t\le 24$ avtar $P_{d}$ linjärt på så sätt att $P_{d}(12)=26¹/3-5$ och $P_{d}(24)=P_{d}(0)=13$. Detta ger

P_{d}(t)-13=\frac{26¹/3-5-13}{12-24}(x-24)\quad\mbox{eller}\quad P_{d}(t)=\frac{27-13¹}{18}t+\frac{26¹}{3}-23.

Personliga verktyg