6. Klasser
Programmeringsteknik
Teori | Övningar | Exempel1 | Exempel2 | Inlämningsuppgift 3: Nöjesfält |
Innehåll |
Objektorientering
Objektorienterad programmering är ett sätt att kombinera data och funktioner för att bilda objekt. Objekten är ofta modeller av verkliga ting. Om vi vill skriva ett program för att simulera ett rymdskepp kan vi till exempel ha hastighet och lägeskoordinater som data. Rymdskeppets funktioner kan vara att accelerera i en viss riktning och att rotera.
För att kunna använda objekt i sitt program måste man först definiera en klass. Klassen beskriver vilka data ett objekt ska kunna innehålla och vilka funktioner det ska ha. Om vi definierat en klass för rymdskepp kan vi sedan skapa hur många rymdskepps-objekt vi vill!
Det stora exemplet i det här avsnittet kommer att handla om ett virtuellt husdjur. Ett husdjur kan ju ha många egenskaper, men vi väljer ut två att ta med i vår klass: namn och skick (ett heltal som talar om hur den känner sig just nu). Användaren får själv välja namn på sitt husdjur, och husdjurets skick ska påverkas av hur den behandlas.
Attribut
De variabler som används för att lagra data som hör till objektet
kallas attribut. Våra husdjursobjekt ska alltså ha attributen
namn
och skick
. Om man har flera objekt
av samma typ är attributens värde helt oberoende av varandra.
Två olika husdjur får ha olika namn och olika skick.
Det finns en synlig skillnad mellan attribut och vanliga variabler. Inuti klassen använder man alltid ordet self när man vill komma åt ett attribut. Man kan till exempel skriva så här:
self.namn = "Fido"
Med self menar man objektet självt.
Metoder
Funktionerna som hör till ett objekt kallas metoder. För att en funktion ska bli en metod måste den definieras inuti klassen. Den första parametern i en metod måste alltid vara self. Via self kan metoden använda objektets attribut.
Säg att vi vill ha en metod som ger vårt husdjur bannor (i uppfostrande syfte). Metoden ska visa bannorna, och även minska värdet på skick eftersom husdjuret blir på sämre humör.
def banna(self): print() print("- Fy på dig", self.namn, "!") self.skick -= 3
Som synes skriver man en metod precis som en funktion, sånär som på ordet self. Samma regler för parametrar och returvärden gäller.
Husdjursklassen ska så småningom få metoder som gör följande:
- skapar ett husdjursobjekt och ger attributen värden
- visar i vilket skick husdjuret är
- bannar husdjuret
- matar husdjuret
- leker med husdjuret
- tar avsked av husdjuret
Speciella metoder: konstruktorn och str
Metoder får man döpa precis som man vill. Men det finns ett par metodnamn som har speciell betydelse för Python. Här tar vi upp två av dessa. Metodnamnen börjar och slutar med två understrykningstecken, så det finns ingen risk att man råkar välja namnen av misstag.
Konstruktorn är en speciell metod som man skriver för att initiera
objekt, dvs ge objektets attribut de värden de ska ha från början.
Konstruktorn anropas automatiskt varje gång ett objekt skapas.
I Python måste man döpa sin konstruktor till __init__
(alltså init
med två understrykningstecken både före och efter).
Konstruktorn för vårt husdjursobjekt kommer att se ut så här:
def __init__(self, djurnamn): self.namn = djurnamn self.skick = 0
Den här konstruktorn har två parametrar, self (som ju alltid måste vara med)
och djurnamn. Raden self.namn = djurnamn
skapar attributet namn och
initierar det till värdet av parametern djurnamn. På samma sätt skapar
raden self.skick = 0
attributet skick och initierar
det till noll. Varje gång man gör ett nytt objekt kommer konstruktorn att anropas.
Den andra specialmetoden vi ska ta upp här heter __str__
, och det
speciella med den är att den anropas varje gång man försöker skriva ut ett
objekt med print
. Här kan man alltså tala om hur man vill
att objektets data ska skrivas ut. Exempel:
def __str__(self): return self.namn + "*" + str(self.skick)
Metoden __str__
är särskilt användbar under tiden man arbetar
med programmet, för att det blir enklare att göra kontrollutskrifter.
Klassen
För att kunna skapa ett objekt måste man först definiera en klass. Det är i klassen man skriver de metoder som objektet ska ha. Klasser brukar ha namn som börjar med versal, så att man lätt ska kunna se att det är en klass. Så här långt har vi hunnit i vår husdjursklass hittills:
# En klass som beskriver ett virtuellt husdjur. # Attribut: # namn - djurets nanm # skick - ett heltal som beskriver djurets skick class Husdjur: # Konstruktorn def __init__(self, djurnamn): self.namn = djurnamn self.skick = 0 # För utskrift med print def __str__(self): return self.namn + "*" + str(self.skick) # Ger husdjuret bannor. Skick minskas. def banna(self): print() print("- Fy på dig", self.namn, "!") self.skick -= 3
Med en klass är det likadant som med en funktion - det händer inget förrän man använder den i huvudprogrammet. För att skapa ett Husdjurs-objekt kan vi skriva:
djur = Husdjur("Muffin")
Det som händer här är att konstruktorn __init__
anropas, så att attributen skapas och initieras. Sen returneras
ett Husdjurs-objekt, som lagras i variabeln djur
Nu har vi ett husdjursobjekt i variabeln djur
. Hur
anropar vi en av djurets metoder? Just nu finns bara metoden
banna
att välja på:
djur.banna()
När vi vill komma åt ett attribut inuti klassen använder vi ju en punkt, och ett liknande skrivsätt använder man alltså när man vill anropa en metod från ett objekt.
Exempel: Husdjursprogrammet
Här följer hela programmet, först Husdjurs-klassen, och sedan huvudprogrammet. Lägg märke till att alla metoderna i klassen är indenterade.
# En klass som beskriver ett virtuellt husdjur. # Attribut: # namn - djurets nanm # skick - ett heltal som beskriver djurets skick class Husdjur: # Konstruktorn, initierar attributen namn och skick. def __init__(self, djurnamn): self.namn = djurnamn self.skick = 0 # Visar husdjurets namn och skick def visaSkick(self): print(self.namn, "är ", end=" ") if self.skick > 5: print("glad: (^_^)") elif self.skick > 0: print("trött: (T_T)") else: print("hungrig: ('o')") print # Ger husdjuret bannor. Skick minskas. def banna(self): print() print("- Fy på dig", self.namn, "!") self.skick -= 3 # Ger husdjuret mat. Skick ökar. def mata(self, mat): print() for i in range(mat): print("GLUFS", end=" ") self.skick += mat # Leker med husdjuret. Skick kan öka eller minska. def leka(self): print() if self.skick < 0: self.skick -= 1 print(self.namn, " vill inte leka.") else: self.skick += 1 print("~~~~~~~~~~~ WHEEEEEEE! ~~~~~~~~~~~") # Skriver ut avskedet. def avsked(self): print() print("Hejdå,", self.namn, "kommer att sakna dig!") # Här slutar Husdjursklassen # -------- Här börjar huvudprogrammet ----------- def main(): djurnamn = input("Vad vill du döpa ditt husdjur till? ") djur = Husdjur(djurnamn) djur.visaSkick() svar = input(" Vill du \n banna \n mata \n leka med \n ditt husdjur? " ) while svar: if svar[0]=="m": bullar = int(input("Hur många bullar? ")) djur.mata(bullar) elif svar[0]=="b": djur.banna() elif svar[0]=="l": djur.leka() else: print("Hursa? ") djur.visaSkick() svar = input(" Vill du \n banna \n mata \n leka med \n ditt husdjur? " ) djur.avsked() # Vi lägger in huvudprogrammet i en funktion för att undvika globala variabler. main()
Provkör programmet och svara på följande frågor.
Sortering av en lista med objekt
Oftast skapar man fler än ett objekt i sitt program. Då är det praktiskt att spara objekten i en lista. En lista med objekt kan enkelt sorteras efter sina attribut. Men på något sätt måste man ange vilket attribut man vill sortera på. Är det namn eller skick?
Så här kan sortering av en lista skrivas:
lista.sort(key = lambda x:x.attr)
Parametern key
i sort visar att man vill ange vilket attribut
man vill sortera på. Uttrycket lambda x:x.attribut
är som en
liten funktion i miniatyr där parametern står före kolonet och returvärdet efter.
Om vi tänker oss att x är objektet så är attr det av objektets attribut som vi
vill sortera på.
Om det attribut man sorterar på är en sträng görs sorteringen efter bokstavsordning. Är attributet ett tal så blir objekten sorterade i stigande ordning. Vi förenklar Husdjursklassen en aning och visar med exemplet nedan hur sorteringen kan göras i praktiken:
import random # En klass som beskriver ett virtuellt husdjur. # Attribut: # namn - djurets nanm # skick - ett heltal som beskriver djurets skick class Husdjur: # Konstruktorn, initierar attributen namn och skick. def __init__(self, djurnamn): self.namn = djurnamn self.skick = random.randrange(-5,6) # För utskrift av ett objekt med print def __str__(self): return self.namn + "*" + str(self.skick) # ------- Här slutar Husdjursklassen --------- # En funktion för utskrift av listan def skrivListan(listan): for o in listan: print(o, end=" ") print("\n") # -------- Här börjar huvudprogrammet --------- def main(): djurlista = [Husdjur("Missan"), Husdjur("Blixten"), Husdjur("Fido"), Husdjur("Miso")] print("Så här ser listan ut från början:") skrivListan(djurlista) djurlista.sort(key = lambda husdjur:husdjur.namn) print("Nu är listan sorterad efter namn, i bokstavsordning:") skrivListan(djurlista) djurlista.sort(key = lambda husdjur:husdjur.skick) print("Nu är listan sorterad efter skick, i stigande ordning:") skrivListan(djurlista) # Vi lägger in huvudprogrammet i en funktion för att undvika globala variabler. main()
Kort sammanfattning
- Ett objekt är en datatyp som kan innehålla både data (attribut) och funktioner (metoder).
- Den del av programmet där man definierar attribut och metoder kallas en klass.
- En klass är en mall för ett objekt. Ett objekt är en instans av en klass.
-
self
är en referensvariabel som refererar inifrån objektet till objektet självt.
- Följande skapar ett objekt:
katten = Husdjur("Missan")
Konstruktorn __init__ anropas automatiskt och attributen ges värden. En referens till objektet returneras (till katten).
- Metoder anropas sedan via objektet:
katten.banna() katten.mata(bullar) katten.leka()
I övrigt så fungerar metoder som vilken funktion som helst, i det att de kan ha parametrar och returvärden.
Test 6
Dags för test nummer 6. Testet hittar du som vanligt under rubriken Examination på kursens förstasida. Även detta test rättas automatiskt och du har möjlighet att göra om testet flera gånger om du inte lyckas på första försöket.