3.3 Logaritmer
Sommarmatte 1
Versionen från 23 april 2007 kl. 14.34 (redigera) Lina (Diskussion | bidrag) (→Naturliga logaritmer) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 23 april 2007 kl. 14.41 (redigera) (ogör) Lina (Diskussion | bidrag) (→Logaritmlagar) Gå till nästa ändring → |
||
Rad 181: | Rad 181: | ||
<ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
- | <li>$matte$ <br><br> | + | <li>Om vi vet att $35 \approx 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}5441 \;}}$ och $54 \approx 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}7324 \;}}$ (d.v.s. $\lg 35 \approx 1{,}5441$ och $\lg 54 \approx 1{,}7324$ ) då kan vi räkna ut att |
- | <li>text | + | |
- | </ol> | + | |
- | + | ||
- | </div> | + | |
- | a) Om vi vet att $35 \approx 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}5441 \;}}$ och $54 \approx 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}7324 \;}}$ (d.v.s. $\lg 35 \approx 1{,}5441$ och $\lg 54 \approx 1{,}7324$ ) då kan vi räkna ut att | + | |
$$ 35 \cdot 54 \approx 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}5441 \;}} \cdot 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}7324 \;}} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}5441 + 1{,}7324 \;}} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{3{,}2765 \;}}$$ | $$ 35 \cdot 54 \approx 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}5441 \;}} \cdot 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}7324 \;}} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}5441 + 1{,}7324 \;}} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{3{,}2765 \;}}$$ | ||
Rad 194: | Rad 189: | ||
$$35 \cdot 54 = 1890$$ | $$35 \cdot 54 = 1890$$ | ||
- | och bara genom att addera ihop exponenterna $1{,}5441$ och $1{,}7324$. | + | och bara genom att addera ihop exponenterna $1{,}5441$ och $1{,}7324$. <br><br> |
- | + | <li>Om vi skriver multiplikationen $ 3\cdot 5 = 15 $ med hjälp av logaritmer får vi att | |
- | + | ||
- | b) Om vi skriver multiplikationen $ 3\cdot 5 = 15 $ med hjälp av logaritmer får vi att | + | |
$$10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 3 \;}} \cdot 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 5 \;}} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 15 \;}} \;\;\;\;\; (3 = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 3 \;}}, \mbox{ osv.} )$$ | $$10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 3 \;}} \cdot 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 5 \;}} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 15 \;}} \;\;\;\;\; (3 = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 3 \;}}, \mbox{ osv.} )$$ | ||
Rad 204: | Rad 197: | ||
$$\lg 3+\lg 5 = \lg 15 = \lg(3\cdot 5)$$ | $$\lg 3+\lg 5 = \lg 15 = \lg(3\cdot 5)$$ | ||
- | |} | + | </ol> |
+ | </div> | ||
Detta är ett exempel på en logaritmlag som säger att: | Detta är ett exempel på en logaritmlag som säger att: | ||
Rad 222: | Rad 216: | ||
Genom att utnyttja potenslagarna på detta sätt kan vi få fram motsvarande ''logaritmlagar'': | Genom att utnyttja potenslagarna på detta sätt kan vi få fram motsvarande ''logaritmlagar'': | ||
- | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="left" | + | <div class="regel"> |
- | ! STYLE="background:#EED2EE;"| | + | $$\log(ab) = \log a + \log b$$ |
- | + | </div> | |
- | $\log(ab) = \log a + \log b$ | + | |
- | + | ||
- | |} | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="left" | + | |
- | ! STYLE="background:#EED2EE;"| | + | |
- | + | ||
- | $\log\left(\displaystyle \frac{a}{b}\right) = \log a - \log b$ | + | |
- | + | ||
- | |} | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="left" | + | |
- | ! STYLE="background:#EED2EE;"| | + | |
- | + | ||
- | $\log a^b = b\cdot \log a$ | + | |
- | + | ||
- | |} | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
+ | <div class="regel"> | ||
+ | $$\log\left(\displaystyle \frac{a}{b}\right) = \log a - \log b$$ | ||
+ | </div> | ||
+ | <div class="regel"> | ||
+ | $$\log a^b = b\cdot \log a$$ | ||
+ | </div> | ||
Logaritmlagarna gäller oavsett bas. | Logaritmlagarna gäller oavsett bas. | ||
- | |||
- | |||
- | |||
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 267: | Rad 233: | ||
<ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
- | <li>$matte$ <br><br> | + | <li>$\lg 4 + \lg 7 = \lg(4 \cdot 7) = \lg 28$<br><br> |
- | <li>text | + | <li>$ \lg 6 - \lg 3 = \lg\left(\displaystyle \frac{6}{3}\right) = \lg 2$ <br><br> |
+ | <li>$ 2 \cdot \lg 5 = \lg 5^2 = \lg 25$ <br><br> | ||
+ | <li>$\mbox{ d) } \lg 200 = \lg(2 \cdot 100) = \lg 2 + \lg 100 = \lg 2 + 2$ | ||
</ol> | </ol> | ||
</div> | </div> | ||
- | $\mbox{ a) } \lg 4 + \lg 7 = \lg(4 \cdot 7) = \lg 28$ | ||
- | |||
- | |||
- | $\mbox{ b) } \lg 6 - \lg 3 = \lg\left(\displaystyle \frac{6}{3}\right) = \lg 2$ | ||
- | |||
- | |||
- | $\mbox{ c) } 2 \cdot \lg 5 = \lg 5^2 = \lg 25$ | ||
- | |||
- | |||
- | $\mbox{ d) } \lg 200 = \lg(2 \cdot 100) = \lg 2 + \lg 100 = \lg 2 + 2$ | ||
- | |} | ||
- | |||
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 289: | Rad 245: | ||
<ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
- | <li>$matte$ <br><br> | + | <li>$ \lg 9 + \lg 1000 - \lg 3 + \lg 0,001 = \lg 9 + 3 - \lg 3 - 3 = \lg 9- \lg 3$ |
- | <li>text | + | ::$= \lg \displaystyle \frac{9}{3} = \lg 3$ <br><br> |
- | </ol> | + | <li>$\ln \displaystyle \frac{1}{e} + \ln \sqrt{e} = \ln\left( \displaystyle \frac{1}{e} \cdot \sqrt{e} \right) = \ln\left( \displaystyle \frac{1}{(\sqrt{e})^2} \cdot \sqrt{e} \right) = \ln\displaystyle \frac{1}{\sqrt{e}} $ |
- | + | ::$= \ln e^{-1/2} = -\displaystyle \frac{1}{2} \cdot \ln e =-\displaystyle \frac{1}{2} \cdot 1 =-\displaystyle \frac{1}{2}$ <br><br> | |
- | </div> | + | <li>$ \log_2 36 - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 81 = \log_2 (6 \cdot 6) - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (9 \cdot 9)$ |
- | $\mbox{ a) } \lg 9 + \lg 1000 - \lg 3 + \lg 0,001 = \lg 9 + 3 - \lg 3 - 3 = \lg 9- \lg 3$ | + | |
- | ::$= \lg \displaystyle \frac{9}{3} = \lg 3$ | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | $\mbox{ b) } \ln \displaystyle \frac{1}{e} + \ln \sqrt{e} = \ln\left( \displaystyle \frac{1}{e} \cdot \sqrt{e} \right) = \ln\left( \displaystyle \frac{1}{(\sqrt{e})^2} \cdot \sqrt{e} \right) = \ln\displaystyle \frac{1}{\sqrt{e}} $ | + | |
- | ::$= \ln e^{-1/2} = -\displaystyle \frac{1}{2} \cdot \ln e =-\displaystyle \frac{1}{2} \cdot 1 =-\displaystyle \frac{1}{2}$ | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | $\mbox{ c) } \log_2 36 - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 81 = \log_2 (6 \cdot 6) - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (9 \cdot 9)$ | + | |
::$= \log_2 (2\cdot 2 \cdot 3 \cdot 3) - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (3 \cdot 3 \cdot 3 \cdot 3) = \log_2 (2^2 \cdot 3^2) - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (3^4)$ | ::$= \log_2 (2\cdot 2 \cdot 3 \cdot 3) - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (3 \cdot 3 \cdot 3 \cdot 3) = \log_2 (2^2 \cdot 3^2) - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (3^4)$ | ||
::$= \log_2 2^2 \cdot \log_2 3^2 - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (3^4) = 2 \log_2 2 \cdot 2 \log_2 3 - \displaystyle \frac{1}{2} \cdot 4 \log_2$ 3 | ::$= \log_2 2^2 \cdot \log_2 3^2 - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (3^4) = 2 \log_2 2 \cdot 2 \log_2 3 - \displaystyle \frac{1}{2} \cdot 4 \log_2$ 3 | ||
- | ::$= 2 \log_2 2 \cdot 2 \log_2 3 - 2 \log_2 3 = 2$ | + | ::$= 2 \log_2 2 \cdot 2 \log_2 3 - 2 \log_2 3 = 2$ <br><br> |
- | + | <li>$ \lg a^3 - 2 \lg a + \lg \displaystyle \frac{1}{a} =3 \lg a - 2 \lg a + \lg a^{-1}$ | |
- | + | ||
- | + | ||
- | $\mbox{ d) } \lg a^3 - 2 \lg a + \lg \displaystyle \frac{1}{a} =3 \lg a - 2 \lg a + \lg a^{-1}$ | + | |
::$= (3-2)\lg a + (-1) \lg a = \lg a - \lg a = 0$ | ::$= (3-2)\lg a + (-1) \lg a = \lg a - \lg a = 0$ | ||
- | |} | + | </ol> |
+ | </div> | ||
===Byte av bas=== | ===Byte av bas=== |
Versionen från 23 april 2007 kl. 14.41
3.3 Logaritmer
Läromål: Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
|
||
TeoriFörlängning och förkortningteori $$ fristående formel dubbla dollar $$ teori igen Viktig regel: $$dubbeldollar$$ Exempel 1
Logaritmer med basen 10Man använder gärna potenser med basen $10$ för att skriva stora och små tal, t.ex. $$10^3 = 10 \cdot 10 \cdot 10 = 1000$$ $$10^{-2} = \displaystyle \frac{1}{10 \cdot 10} = \displaystyle \frac{1}{100} = 0{,}01$$
$$10^{\ \bbox[#AAEEFF,2pt]{\color{#AAEEFF}{a \;}}} = y $$ Notera här att $y$ måste vara ett positivt tal fölr att logaritmen $\lg y$ ska vara definerad, eftersom det inte finns någon potens av $10$ som blir negativ eller noll. Exempel 1
I det näst sista exemplet kan man snabbt inse att $\lg 50 $ måste ligga någonstans mellan $1$ och $2$ eftersom $10^1 < 50 < 10^2$, men för att få fram ett mer exakt värde på det irrationella talet $ \lg 50 = 1{,}69897\ldots $ behövs i praktiken en miniräknare (eller tabell.) Exempel 2
Olika baserMan kan tänka sig logaritmer som använder en annan bas än 10 (utom 1!). Man måste då tydligt ange vilket tal man använder som bas för logaritmen. Använder man t.ex. 2 som bas skriver man $ \log_2 $ för "2-logaritmer". Exempel 3
På samma sätt fungerar logaritmer i andra baser. Exempel 4
Om basen 10 används, skriver man sällan $ \log_{10} $, utan som vi tidigare sett lg, eller enbart log, vilket förekommer på många miniräknare. Naturliga logaritmerI praktiken är det två baser som oftast används för logaritmer, förutom 10 även talet $e \:(\approx 2,71828 \ldots )$. Logaritmer med basen e kallas naturliga logaritmer och skrivs ln i stället för $\log_e$ Exempel 5
På de flesta mer avancerade miniräknare finns vanligtvis knappar för 10-logaritmer och naturliga logaritmer. LogaritmlagarMellan år 1617 och 1624 publicerade Henry Biggs en logaritmtabell av alla heltal upp till 20 000 och år 1628 utökade Adriaan Vlacq tabellen till alla heltal upp till 100 000.
Exempel 6
Detta är ett exempel på en logaritmlag som säger att: $$\log a + \log b = \log(ab)$$ och som följer av att å ena sidan är $$a\cdot b =10^{\log a} \cdot 10^{\log b} = \left\{ \mbox{potenslagarna} \right\} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\log ab \;}}$$ och å andra sidan är $$a\cdot b = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\log (a \cdot b) \;}}$$
$$\log(ab) = \log a + \log b$$ $$\log\left(\displaystyle \frac{a}{b}\right) = \log a - \log b$$ $$\log a^b = b\cdot \log a$$ Logaritmlagarna gäller oavsett bas. Exempel 7
Exempel 8
Byte av basIbland kan det vara bra att kunna uttrycka en logaritm som en logaritm av en annan bas.
Exempel 9
a) Uttryck $ \lg 5 $ i naturliga logaritmer.
Per definition är $ \lg 5$ det tal som uppfyller likheten $$10^{\lg 5} = 5$$ Logaritmera båda led med $\ln$ (naturliga logaritmen) $$\ln 10^{\lg 5} = \ln 5$$ Med hjälp av logaritmlagen $\ln a^b = b \ln a$ kan vänsterledet skrivas som $\lg 5 \cdot \ln 10 = \ln 5$ och likheten blir $$\lg 5 \cdot \ln 10 = \ln 5$$ Dela nu båda led med $\ln 10$ så får vi svaret $$\lg 5 = \displaystyle \frac{\ln 5}{\ln 10} \;\;\;\;\;\; (\approx 0,699 \;, \;dvs \; 10^{0,699} \approx 5 )$$
b) Uttryck 2-logaritmen för $100$ i 10-logaritmer.
Om vi skriver upp sambandet som definerar $log_2 100$, $$2^{\log_{\scriptstyle 2} 100} = 100$$ och logaritmerar båda led med 10-logaritmen ($\lg$) så får vi att $$\lg 2^{\log_{\scriptstyle 2} 100} = \lg 100$$ Eftersom $ lg a^b = a \lg b $ så är $\lg 2^{\log_2 100} = \log_{\scriptstyle 2} 100 \cdot \lg 2$ och högerledet kan förenklas till $\lg 100 = 2$. Detta ger oss likheten $$\log_{\scriptstyle 2} 100 \cdot \lg 2 = 2$$ Division med $\lg 2$ ger slutligen att $$\log_{\scriptstyle 2} 100 = \displaystyle \frac{2}{\lg 2} \;\;\;\;\;\; (\approx 6,64 \;, \;dvs \; 2^{6,64} \approx 100 )$$ |}
$$\log_b x = \displaystyle \frac{\log_{\scriptstyle a} x}{\log_{\scriptstyle a} b}$$
Exempel 10
a) Skriv $ 10^x $ med basen e.
Först skriver vi $10$ som en potens av $e$, $$10 = e^{\ln 10} \;\; $$ och använder sedan potenslagarna $$ 10^x = (e^{\ln 10})^x = e^{x \cdot \ln 10} \approx e^{2,3 x}$$
b) Skriv $ e^a $ med basen 10.
|} Råd för inläsning Tänk på att: Du kan behöva lägga ner mycket tid på logaritmer. Logaritmer brukar behandlas översiktligt i gymnasiet. Därför brukar många högskolestudenter stöta på problem när det gäller att räkna med logaritmer.
för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring Läs mer om logaritmer på engelska Wikipedia Läs mer om Talet e i The MacTutor History of Mathematics archive
|
|