1.3 Potenser
Sommarmatte 1
Versionen från 23 april 2007 kl. 16.49 (redigera) Lina (Diskussion | bidrag) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 25 april 2007 kl. 08.19 (redigera) (ogör) Lina (Diskussion | bidrag) (→Byte av bas) Gå till nästa ändring → |
||
Rad 309: | Rad 309: | ||
</div> | </div> | ||
==Byte av bas== | ==Byte av bas== | ||
- | |||
- | |||
Man bör vara uppmärksam på att vid förenkling av uttryck om möjligt | Man bör vara uppmärksam på att vid förenkling av uttryck om möjligt | ||
försöka skriva ihop potenser genom att välja samma bas. Det handlar ofta om att | försöka skriva ihop potenser genom att välja samma bas. Det handlar ofta om att | ||
Rad 316: | Rad 314: | ||
igen potenser av dessa tal, exempelvis | igen potenser av dessa tal, exempelvis | ||
+ | $$4=2^2 \;,\; 8=2^3 \;,\; 16=2^4 \;,\; 32=2^5 \;,\; 64=2^6 \;,\; 128=2^7 \;,\ldots$$ | ||
+ | $$9=3^2 \;,\; 27=3^3 \;,\; 81=3^4 \;,\; 243=3^5 \;,\ldots$$ | ||
+ | $$25=5^2 \;,\; 125=5^3 \;,\; 625=5^4 \;,\ldots$$ | ||
- | $ | ||
- | 4=2^2 \;,\; 8=2^3 \;,\; 16=2^4 \;,\; 32=2^5 \;,\; 64=2^6 \;,\; 128=2^7 \;,\ldots | ||
- | $ | ||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | $ | ||
- | 9=3^2 \;,\; 27=3^3 \;,\; 81=3^4 \;,\; 243=3^5 \;,\ldots | ||
- | $ | ||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | $ | ||
- | 25=5^2 \;,\; 125=5^3 \;,\; 625=5^4 \;,\ldots | ||
- | $ | ||
- | |||
- | |||
Men även | Men även | ||
- | + | $$ | |
- | + | ||
- | + | ||
- | $ | + | |
\displaystyle\frac{1}{4}=\displaystyle\frac{1}{2^2} = 2^{-2} \;,\; \displaystyle\frac{1}{8}=\displaystyle\frac{1}{2^3}=2^{-3} \;,\; \displaystyle\frac{1}{16}=\displaystyle\frac{1}{2^4}=2^{-4} \;,\ldots | \displaystyle\frac{1}{4}=\displaystyle\frac{1}{2^2} = 2^{-2} \;,\; \displaystyle\frac{1}{8}=\displaystyle\frac{1}{2^3}=2^{-3} \;,\; \displaystyle\frac{1}{16}=\displaystyle\frac{1}{2^4}=2^{-4} \;,\ldots | ||
- | $ | + | $$ |
- | + | $$ | |
- | + | ||
- | + | ||
- | $ | + | |
\displaystyle \frac{1}{9}=\displaystyle \frac{1}{3^2}=3^{-2} \;,\; \displaystyle \frac{1}{27}=\displaystyle \frac{1}{3^3}=3^{-3} \;,\ldots | \displaystyle \frac{1}{9}=\displaystyle \frac{1}{3^2}=3^{-2} \;,\; \displaystyle \frac{1}{27}=\displaystyle \frac{1}{3^3}=3^{-3} \;,\ldots | ||
- | $ | + | $$ |
- | + | $$ | |
- | + | ||
- | + | ||
- | $ | + | |
\displaystyle\frac{1}{25}=\displaystyle\frac{1}{5^2}=5^{-2} \;,\; \displaystyle\frac{1}{125}=\displaystyle\frac{1}{5^3}=5^{-3} \;,\ldots | \displaystyle\frac{1}{25}=\displaystyle\frac{1}{5^2}=5^{-2} \;,\; \displaystyle\frac{1}{125}=\displaystyle\frac{1}{5^3}=5^{-3} \;,\ldots | ||
- | $ | + | $$ |
- | + | ||
o.s.v. | o.s.v. | ||
- | |||
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 370: | Rad 341: | ||
<br> | <br> | ||
<ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
- | |||
<li>Skriv som en potens med basen 2: | <li>Skriv som en potens med basen 2: | ||
- | |||
$ 8^3 \cdot 4^{-2} \cdot 16 $ | $ 8^3 \cdot 4^{-2} \cdot 16 $ | ||
- | |||
<br> | <br> | ||
<br> | <br> | ||
Rad 389: | Rad 357: | ||
<br> | <br> | ||
<br> | <br> | ||
- | |||
'''Lösning:''' | '''Lösning:''' | ||
<br> | <br> | ||
<br> | <br> | ||
- | |||
$\displaystyle\frac{27^2 \cdot (1/9)^{-2}}{81^2} = | $\displaystyle\frac{27^2 \cdot (1/9)^{-2}}{81^2} = | ||
\displaystyle\frac{(3^3)^2 \cdot (1/3^2)^{-2}}{(3^4)^2} = | \displaystyle\frac{(3^3)^2 \cdot (1/3^2)^{-2}}{(3^4)^2} = | ||
Rad 423: | Rad 389: | ||
3\cdot 2^8 | 3\cdot 2^8 | ||
$ | $ | ||
- | |||
</ol> | </ol> | ||
</div> | </div> |
Versionen från 25 april 2007 kl. 08.19
1.3 PotenserInnehåll:
Läromål: Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
|
||
TeoriPotenserVi använder multiplikationssymbolen som ett kortare skrivsätt för upprepad addition av samma tal, t.ex.
Exempel 1
Exempel 2
Det sista exemplet kan generaliseras till två användbara räkneregler för potenser: $$\left(\displaystyle\frac{a}{b}\right)^m = \displaystyle\frac{a^m}{b^m} \quad \mbox{och}\quad (ab)^m = a^m b^m$$ PotenslagarMed definitionen av potens följer ytterligare några räkneregler som förenklar beräkningar med potenser inblandade. Man ser t.ex. att $2^3 \cdot 2^5 = \underbrace{2\cdot 2\cdot 2\,}_{ 3 \mbox{ st }} \cdot \underbrace{2\cdot 2\cdot 2\cdot 2\cdot 2\cdot 2\,}_{ 5 \mbox{ st }} = \underbrace{ 2\cdot 2\cdot 2\cdot 2\cdot 2\cdot 2\cdot 2\cdot 2\,}_{ (3 + 5) \mbox{st}} = 2^{3+5} = 2^8$ vilket generellt kan skrivas $$a^m \cdot a^n = a^{m+n}$$ Vid division av potenser kan också beräkningarna förenklas om potenserna har samma bas: $ \displaystyle\frac{2^7}{2^3}=\displaystyle\frac{ 2\cdot 2\cdot 2\cdot 2\cdot \not{2}\cdot \not{2}\cdot \not{2} }{ \not{2}\cdot \not{2}\cdot \not{2}} = 2^{7-3}=2^4 $ Den allmänna regeln blir $$\displaystyle\frac{a^m}{a^n}= a^{m-n}$$ När man råkar ut för en potens av en potens finns ytterligare en användbar räkneregel. Vi ser att
och $ (5^3)^2 = 5^3\cdot5^3= \underbrace{(5\cdot 5 \cdot 5)\,}_{ 3 \mbox{ st }} \cdot \underbrace{(5\cdot 5 \cdot 5)\,}_{ 3 \mbox{ st }} = \underbrace{(5\cdot 5 \cdot 5)\,\cdot\,(5\cdot 5 \cdot 5)\,}_{ 2 \mbox{ gånger } 3 \mbox{ st }}=5^{2\cdot3}=5^6 $
$$(a^m)^n = a^{m \cdot n} $$ Exempel 3
Exempel 4
Om ett bråk har samma potensuttryck i både täljare och nämnare så inträffar följande:
$$ a^0 = 1 $$ Vi kan också råka ut för att exponenten i nämnaren är större än den i täljaren. Vi får t.ex.
$ \displaystyle\frac{3^4}{3^6} = \displaystyle\frac{\not{3} \cdot \not{3} \cdot \not{3} \cdot \not{3} }{ \not{3} \cdot \not{3} \cdot \not{3} \cdot \not{3} \cdot 3 \cdot 3} = \displaystyle\frac{1}{3 \cdot 3} = \displaystyle\frac{1}{3^2} $
Den allmänna definitionen av negativa exponenter är att, för alla tal a som inte är 0 gäller att $$a^{-n} = \displaystyle\frac{1}{a^n}$$ Exempel 5
Exempel 6
Byte av basMan bör vara uppmärksam på att vid förenkling av uttryck om möjligt försöka skriva ihop potenser genom att välja samma bas. Det handlar ofta om att välja 2, 3 eller 5 som bas och därför bör man lära sig att känna igen potenser av dessa tal, exempelvis $$4=2^2 \;,\; 8=2^3 \;,\; 16=2^4 \;,\; 32=2^5 \;,\; 64=2^6 \;,\; 128=2^7 \;,\ldots$$ $$9=3^2 \;,\; 27=3^3 \;,\; 81=3^4 \;,\; 243=3^5 \;,\ldots$$ $$25=5^2 \;,\; 125=5^3 \;,\; 625=5^4 \;,\ldots$$ Men även $$ \displaystyle\frac{1}{4}=\displaystyle\frac{1}{2^2} = 2^{-2} \;,\; \displaystyle\frac{1}{8}=\displaystyle\frac{1}{2^3}=2^{-3} \;,\; \displaystyle\frac{1}{16}=\displaystyle\frac{1}{2^4}=2^{-4} \;,\ldots $$ $$ \displaystyle \frac{1}{9}=\displaystyle \frac{1}{3^2}=3^{-2} \;,\; \displaystyle \frac{1}{27}=\displaystyle \frac{1}{3^3}=3^{-3} \;,\ldots $$ $$ \displaystyle\frac{1}{25}=\displaystyle\frac{1}{5^2}=5^{-2} \;,\; \displaystyle\frac{1}{125}=\displaystyle\frac{1}{5^3}=5^{-3} \;,\ldots $$ o.s.v. Exempel 7
Rationell exponentVad händer om ett tal höjs upp till en rationell exponent? Gäller fortfarande de definitioner och räkneregler vi har använt oss av ovan? Eftersom exempelvis $\quad 2^{1/2} \cdot 2^{1/2} = 2^{1/2 + 1/2} = 2^1 = 2$ , så måste $ 2^{1/2} $ vara samma sak som $ \sqrt{2} $ eftersom $\quad \sqrt2 $ är det tal som uppfyller $\sqrt2\cdot\sqrt2 = 2$ Allmänt kan vi göra definitionen: $ a^{1/2} = \sqrt{a} $ Vi ser då att vi måste förutsätta att $a\ge 0$, eftersom t.ex. $ (-2)^{1/2} = \sqrt{-2} $ inte är möjligt. Man ser också att exempelvis $ 5^{1/3} \cdot 5^{1/3} \cdot 5^{1/3} = 5^{1/3 + 1/3 +1/3} = 5^1 = 5 $ som innebär att $ 5^{1/3} = \sqrt[\scriptstyle3]{5} $, vilket kan generaliseras till att $$a^{1/n} = \sqrt[\scriptstyle n]{a}$$ Genom att kombinera denna definition med en av de tidigare potenslagarna $((a^m)^n=a^{m\cdot n})$ får vi att, för alla $a\ge0$ gäller att $$ a^{m/n} = (a^m)^{1/n} = \sqrt[\scriptstyle n]{a^m}$$ eller $$ a^{m/n} = (a^{1/n})^m = (\sqrt[\scriptstyle n]{a})^m $$ Exempel 8
Jämförelse av potenserOm man utan tillgång till miniräknare vill jämföra storleken av potenser, kan man i vissa fall avgöra detta genom att jämföra basen eller exponenten. Om basen i en potens är större är än $1$ så blir potensen större ju större exponenten är. Är däremot basen mellan $0$ och $1$ så blir potensen mindre istället när exponenten växer. Exempel 9
Exempel 10
$125^2 \mbox{ med } 36^3$ kan man göra omskrivningarna $ 125^2 = (5^3)^2 = 5^6 \mbox{ och } 36^3 = (6^2)^3 = 6^6 $ varefter man kan konstatera att $36^3 > 125^2.$
Exempel 11
Råd för inläsning Tänk på att: Ett tal upphöjt till 0 är 1, om talet (basen) är skiljt från 0. Rotlagarna är egentligen specialfall av potenslagarna. Exempelvis: $\sqrt{x}=x^{1/2}$ Lästips för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring Läs mer om potenser på engelska Wikipedia Vilket är det största primtalet? Läs mer på The Prime Pages Länktips Här kan du träna på potenslagarna
|
|