2.1 Algebraiska uttryck

Sommarmatte 1

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Versionen från 23 april 2007 kl. 08.50 (redigera)
Lina (Diskussion | bidrag)
(→Kvaderingsreglerna)
← Gå till föregående ändring		 Versionen från 23 april 2007 kl. 08.58 (redigera) (ogör)
Lina (Diskussion | bidrag)
(→Konjugatregeln)
Gå till nästa ändring →
Rad 160: Rad 160:
==Konjugatregeln== ==Konjugatregeln==
 +
 +Ett tredje specialfall av den första formeln i förra avsnittet är konjugatregeln
<div class="regel"> <div class="regel">
-'''Viktig regel:'''+'''Konjugatregeln:'''
-$$dubbeldollar$$+$$/a+b)(a-b) = a^2 -b^2$$
</div> </div>
 +Denna formel kan vi annars få fram direkt genom att utveckla vänsterledet
 +
 +$$(a+b)(a-b)= a \cdot a + a\cdot (-b) + b\cdot a + b \cdot (-b) = a^2 -ab+ab-b^2 = a^2 -b^2$$
<div class="exempel"> <div class="exempel">
Rad 171: Rad 176:
<ol type="a"> <ol type="a">
-<li>$matte$+<li>$(x-4y)(x+4y) = x^2 -(4y)^2 = x^2 -16y^2$ <br><br>
-<li>text+<li>$(x^2+2x)(x^2-2x)= (x^2)^2 - (2x)^2 = x^4 -4x^2$ <br><br>
 +<li>$(y+3)(3-y)= (3+y)(3-y) = 3^2 -y^2 = 9-y^2$ <br><br>
 +<li>$x^4 -16 = (x^2)^2 -4^2 = (x^2+4)(x^2-4)= (x^2+4)(x^2-2^2)$
 +:::$(x^2+4)(x+2)(x-2)$<br><br>
</ol> </ol>

Versionen från 23 april 2007 kl. 08.58

Innehåll

2.1 Algebraiska uttryck

Innehåll:

  • Den distributiva lagen
  • Olika kvadreringsregler
  • Konjugatregeln
  • Rationella uttryck


Läromål:

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Förenkla komplicerade algebraiska uttryck.
  • Faktorisera uttryck med kvadreringsregler och konjugatregeln.
  • Utveckla uttryck med kvadreringsregler och konjugatregeln.


Övningar

Teori

Distributiva lagen

Den distrubtiva lagen anger hur man multiplicerar in en faktor i en parentes.

(Bild: figur 2.1.1)

Exempel 1

  1. $4 (x+y) = 4x + 4y$

  2. $2(a-b) = 2a -2b$

  3. $x \left(\displaystyle\frac{1}{x} + \displaystyle\frac{1}{x^2} \right) = x\cdot \displaystyle\frac{1}{x} + x \cdot \displaystyle\frac{1}{x^2} = \displaystyle\frac{\not{x}}{\not{x}} + \displaystyle\frac{\not{x}}{x^{\not{2}}} = 1 + \displaystyle\frac{1}{x}$

  4. $a(x+y+z) = ax + ay + az$

Med den distrubtiva lagen kan vi också förstå hur vi kan hanter minustecken framför parantesuttryck. Regeln säger att en parantes med ett minustecken framför kan tas bort om alla termer inuti parantesen byter tecken.

Exempel 2

  1. $-(x+y) = (-1) \cdot (x+y) = (-1)x + (-1)y = -x-y$

  2. $-(x^2-x) = (-1) \cdot (x^2-x) = (-1)x^2 -(-1)x = -x^2 +x$
    där vi i sista ledet användt att $-(-1)x = (-1)(-1)x = 1\cdot x=x$

  3. $-(x+y+y^3) = (-1)\cdot (x+y+y^3) = (-1)\cdot x + (-1) \cdot y -(-1)\cdot y^3$
    $=-x-y+y^3$

  4. $x^2 - 2x -(3x+2) = x^2 -2x -3x-2 = x^2 -(2+3)x -2$
    $= x^2 -5x -2$

Om den distrubtiva lagen används baklänges så sägs vi faktorisera uttrycket. Ofta försöker man bryta ut en så stor faktor som möjligt.

Exempel 3

  1. $3x +9y = 3x + 3\cdot 3y = 3(x+3y)$

  2. $xy + y^2 = xy + y\cdot y = y(x+y)$

  3. $2x^2 -4x = 2x\cdot x - 2\cdot 2\cdot x = 2x(x-2)$

  4. $\displaystyle \frac{y-x}{x-y} = \displaystyle \frac{-(x-y)}{x-y} = \displaystyle \frac{-1}{1} = -1$

Kvaderingsreglerna

Den distrubtiva lagen behöver ibland användas upprepade gånger för att behandla större uttryck. Om vi betraktar

$$(a+b)(c+d)$$

och ser $a+b$ som en faktor som multipliceras in i parentesen (c+d) så får vi

$$\bbox[#AAEEFF,5pt]{\quad \quad } (c+d) = \bbox[#AAEEFF,5pt]{\quad \quad } c + \bbox[#AAEEFF,5pt]{\quad \quad }d$$ $$(a+b)(c+d) = (a+b)c + (a+b)d$$

Sedan kan $c$ och $d$ multipliceras in i respektive parentes

$$(a+b)c + (a+b)d = ac + ad + bc + bd \, \mbox{.}$$

Ett minnesvärt sätt att sammanfatta formeln är:

(Bild: figur 2.1.2)

Exempel 4

  1. $(x+1)(x-2) = x\cdot x + x \cdot (-2) + 1 \cdot x + 1 \cdot (-2) = x^2 -2x+x-2$
    $=x^2 -x-2$

  2. $3(x-y)(2x+1) = 3(x\cdot 2x + x\cdot 1 - y \cdot 2x - y \cdot 1) = 3(2x^2 +x-2xy-y)$
    $=6x^2 +3x-6xy-3y$

  3. $(1-x)(2-x) = 1\cdot 2 + 1 \cdot (-x) -x\cdot 2 - x\cdot (-x) = 2-x-2x+x^2$
    $=2-3x+x^2$
    där vi använt att $-x\cdot (-x) = (-1)x \cdot (-1)x = (-1)^2 x^2 =1\cdot x^2 = x^2$.

Två viktiga specialfall av ovanstående formel är när $a+b$ och $c+d$ är samma uttryck

Kvaderingsreglerna $$(a+b)^2 = a^2 +2ab + b^2$$ $$(a-b)^2 = a^2 -2ab + b^2$$

Dessa formler kallas för första och andra kvaderingsregeln.

Exempel 5

  1. $(x+2)^2 = x^2 + 2\cdot 2x+ 2^2 = x^2 +4x +4$

  2. $(-x+3)^2 = (-x)^2 + 2\cdot 3(-x) + 3^2 = x^2 -6x +9$
    där $(-x)^2 = ((-1)x)^2 = (-1)^2 x^2 = 1 \cdot x^2 = x^2$

  3. $(x^2 -4)^2 = (x^2)^2 - 2 \cdot 4x^2 + 4^2 = x^4 -8x^2 +16$

  4. $(x+1)^2 - (x-1)^2 = (x^2 +2x +1)- (x^2-2x+1) = x^2 +2x +1 -x^2 + 2x-1$
    $=2x+2x=4x$

  5. $(2x+4)(x+2) = 2(x+2)(x+2) = 2(x+2)^2 = 2(x^2 + 4x+ 4)$
    $=2x^2 + 8x + 8$

  6. $(x-2)^3 = (x-2)(x-2)^2 = (x-2)(x^2-4x+4)$
    $=x \cdot x^2 + x\cdot (-4x) + x\cdot 4 - 2\cdot x^2 - 2 \cdot (-4x)-2 \cdot 4$
    $=x^3 -4x^2 + 4x-2x^2 +8x -8 = x^3-6x^2 + 12x -8$

Kvaderingsreglerna används också i omvänd riktning för att faktorisera uttryck.

Exempel 6

  1. $x^2 + 2x+ 1 = (x+1)^2$

  2. $x^6-4x^3 +4 = (x^3)^2 - 2\cdot 2x^3 +2^2 = (x^3-2)^2$

  3. $x^2 +x + \displaystyle \frac{1}{4} = x^2 + 2\cdot\displaystyle \frac{1}{2}x + \left(\displaystyle \frac{1}{2}\right)^2 = \left(x+\displaystyle \frac{1}{2}\right)^2 $

Konjugatregeln

Ett tredje specialfall av den första formeln i förra avsnittet är konjugatregeln

Konjugatregeln: $$/a+b)(a-b) = a^2 -b^2$$

Denna formel kan vi annars få fram direkt genom att utveckla vänsterledet

$$(a+b)(a-b)= a \cdot a + a\cdot (-b) + b\cdot a + b \cdot (-b) = a^2 -ab+ab-b^2 = a^2 -b^2$$

Exempel 7

  1. $(x-4y)(x+4y) = x^2 -(4y)^2 = x^2 -16y^2$

  2. $(x^2+2x)(x^2-2x)= (x^2)^2 - (2x)^2 = x^4 -4x^2$

  3. $(y+3)(3-y)= (3+y)(3-y) = 3^2 -y^2 = 9-y^2$

  4. $x^4 -16 = (x^2)^2 -4^2 = (x^2+4)(x^2-4)= (x^2+4)(x^2-2^2)$
    $(x^2+4)(x+2)(x-2)$

Rationella uttryck

Exempel 8

  1. $matte$
  2. text


Exempel 9

  1. $matte$
  2. text


Exempel 10

  1. $matte$
  2. text

Exempel 11

  1. $matte$
  2. text



Råd för inläsning

Tänk på att:

Var noggrann. Om du gör ett fel på ett ställe så kommer resten av uträkningen också vara fel.

Använd många mellanled. Om du är osäker på en utträkning utför då hellre enkla steg än ett stort steg.

Utveckla inte i onödan. Du kan vid ett senare tillfälle vara tvungen att faktorisera tillbaka.


Lästips

Läs mer om Algebra i Theducations Gymnasielexikon

Läs mer om algebra på engelska Wikipedia

Understanding Algebra - engelsk textbok på nätet


Länktips

När väger ekvationens led lika?

Testa dig själv på förenkling av uttryck!

Ta nytt personligt rekord i ekvationslösning


© Copyright 2006, KTH Matematik




Den här artikeln är hämtad från http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/2.1_Algebraiska_uttryck
Personliga verktyg