1.1 Olika typer av tal

Sommarmatte 1

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Versionen från 27 april 2007 kl. 13.31 (redigera)
Annagf (Diskussion | bidrag)
(Räkneoperationer med tal)
← Gå till föregående ändring
Nuvarande version (29 juni 2007 kl. 12.14) (redigera) (ogör)
KTH.SE:u1tyze7e (Diskussion | bidrag)
(Reella tal)
 
(20 mellanliggande versioner visas inte.)
Rad 1: Rad 1:
 +__NOTOC__
<table><tr><td width="600"> <table><tr><td width="600">
-=1.1 Olika typer av tal=+{{Info|
- +
-<div class="inforuta">+
'''Innehåll:''' '''Innehåll:'''
* Naturliga tal * Naturliga tal
* Negativa tal * Negativa tal
-* Parenteser +* Prioriteringsregler och parenteser
* Rationella tal * Rationella tal
-* Irrationella tal +* Något om irrationella tal
 +* Reella tal
 +}}
-</div>+{{Info|
- +'''Lärandemål:'''
-<div class="inforuta">+
-'''Läromål:'''+
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
Rad 20: Rad 19:
* Beräkna uttryck som innehåller heltal, de fyra räknesätten och parenteser. * Beräkna uttryck som innehåller heltal, de fyra räknesätten och parenteser.
* Veta skillnaden mellan naturliga tal, heltal, rationella tal och irrationella tal. * Veta skillnaden mellan naturliga tal, heltal, rationella tal och irrationella tal.
-* Omvandla bråktal till decimalform och omvänt (liggande stolen) +* Omvandla bråktal till decimalform och omvänt.
* Avgöra vilket av två bråktal som är störst, dels med decimalbråksutveckling, dels genom förlängning av bråken. * Avgöra vilket av två bråktal som är störst, dels med decimalbråksutveckling, dels genom förlängning av bråken.
* Ange ett närmevärde till decimaltal och bråktal med ett givet antal decimaler. * Ange ett närmevärde till decimaltal och bråktal med ett givet antal decimaler.
-</div>+}}
[[1.1 Övningar|Övningar]] [[1.1 Övningar|Övningar]]
Rad 38: Rad 37:
==Räkneoperationer med tal== ==Räkneoperationer med tal==
-Att arbeta med tal innebär att man utför en rad räkneoperationer de grundläggande är de fyra räknesätten. Här följer några begrepp som är bra att kunna för att förstå matematisk text: +Att arbeta med tal innebär att man utför en rad räkneoperationer. De grundläggande är de fyra räknesätten. Här följer några begrepp som är bra att kunna för att förstå matematisk text:
-Bild: figur 1.1.1+[[Bild:t_1_1_1.gif|center]]
-N&auml;r man adderar tal &auml;r summan inte beroende av i vilken ordning termerna adderas:+N&auml;r man adderar tal &auml;r summan inte beroende av i vilken ordning termerna adderas
-$$3+4+5=3+5+4=5+4+3=12 \; \mbox{.}$$+$$3+4+5=3+5+4=5+4+3=12\,\mbox{.}$$
-N&auml;r tal subtraheras &auml;r naturligtvis ordningen viktig:+N&auml;r tal subtraheras &auml;r naturligtvis ordningen viktig
-$$5-2=3, \quad \mbox(medan) \quad 2-5=-3 \; \mbox{.}$+$$5-2=3 \quad \mbox{medan} \quad 2-5=-3\,\mbox{.}$$
Om vi pratar om differensen mellan tv&aring; tal menar vi vanligtvis skillnaden Om vi pratar om differensen mellan tv&aring; tal menar vi vanligtvis skillnaden
Rad 52: Rad 51:
-N&auml;r tal multipliceras &auml;r ordningen mellan faktorerna inte viktig:+N&auml;r tal multipliceras &auml;r ordningen mellan faktorerna inte viktig
-$$3 \cdot 4 \cdot 5=3 \cdot 5 \cdot 4=5 \cdot 4 \cdot 3= 60 \; \mbox{.}$$+$$3 \cdot 4 \cdot 5=3 \cdot 5 \cdot 4=5 \cdot 4 \cdot 3= 60 \,\mbox{.}$$
-Vid division &auml;r ordningen av betydelse: +Vid division &auml;r ordningen av betydelse
-$$\displaystyle \frac{6}{3}=2 \quad$$ medan $$\quad \displaystyle\frac{3}{6} = 0{,}5 \; \mbox{.}$$+$$\displaystyle \frac{6}{3}=2 \quad \mbox{medan} \quad \displaystyle\frac{3}{6} = 0{,}5 \,\mbox{.}$$
==Räkneordning i uttryck (Prioriteringsregler)== ==Räkneordning i uttryck (Prioriteringsregler)==
Rad 64: Rad 63:
*Multiplikation och division (från vänster till höger) *Multiplikation och division (från vänster till höger)
*Addition och subtraktion (från vänster till höger) *Addition och subtraktion (från vänster till höger)
 +
<div class="exempel"> <div class="exempel">
'''Exempel 1''' '''Exempel 1'''
-Hakparanteserna visar vilken operation som utförs i varje led. 
<ol type="a"> <ol type="a">
-<li>$3-(2\cdot ([3+2])-5)=3-([2\cdot 5]-5)=3-([10-5])=[3-5]=-2$ <br><br>+<li style="padding-bottom:5pt;">$3-(2\cdot \bbox[#FFEEAA;,1pt]{(3+2)}-5) = 3-(\bbox[#FFEEAA;,1pt]{\vphantom{()}2\cdot 5}-5) = 3-\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(10-5)} = 3-5 = -2$</li>
-<li>$3-2\cdot ([3+2])-5 =3-([2\cdot 5])-5=[3-10]-5=[-7-5]=-12$ <br><br>+<li style="padding-bottom:5pt">$3-2\cdot \bbox[#FFEEAA;,1pt]{(3+2)}-5 = 3-\bbox[#FFEEAA;,1pt]{\vphantom{()}2\cdot 5}-5 = \bbox[#FFEEAA;,1pt]{\vphantom{()}3-10}-5 = -7-5 = -12$</li>
-<li>$5+3\cdot\left(5-\left[\displaystyle\frac{-4}{2}\right]\right)-3\cdot(2+([2-4]))=5+3\cdot(5[-(-2)])-3\cdot(2[+(-2)])$ <br><br>+<li>$\displaystyle 5+3\cdot\Bigl(5-\displaystyle\bbox[#FFEEAA;,1pt]{\frac{-4}{2}}\Bigr)-3\cdot(2+\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(2-4)}) = 5+3\cdot\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(5-(-2))}-3\cdot\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(2+(-2))}$<br/>
-$\ \ {}=5+3\cdot([5+2])-3\cdot([2-2])=5+[3\cdot 7] - [3\cdot 0]=[5+21-0]=26$+$\qquad{}=5+3\cdot\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(5+2)}-3\cdot\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(2-2)}=5+\bbox[#FFEEAA;,1pt]{\vphantom{()}3\cdot 7} - \bbox[#FFEEAA;,1pt]{\vphantom{()}3\cdot 0} = 5+21-0 = 26$</li>
</ol> </ol>
Rad 84: Rad 83:
'''Exempel 2''' '''Exempel 2'''
-Hakparanteserna visar vilken operation som utförs i varje led. 
<ol type="a"> <ol type="a">
-<li>$\displaystyle \frac{7+5}{2} =\frac{12}{2} = 6$ <br><br>+ <li style="padding-bottom:5pt;">$\displaystyle \frac{7+5}{2} =\frac{12}{2} = 6$</li>
-<li>$\displaystyle \frac{6}{1+2} = \frac{6}{3} = 2$ <br><br>+ <li style="padding-bottom:5pt;">$\displaystyle \frac{6}{1+2} = \frac{6}{3} = 2$</li>
-<li>$\displaystyle \frac{12+8}{6+4} =\frac{20}{10} = 2$+ <li>$\displaystyle \frac{12+8}{6+4} =\frac{20}{10} = 2$</li>
</ol> </ol>
Rad 99: Rad 97:
m&aring;ste skrivas $(8 + 4 )/(2 + 4)$ p&aring; minir&auml;knaren f&ouml;r att det korrekta svaret $2$ m&aring;ste skrivas $(8 + 4 )/(2 + 4)$ p&aring; minir&auml;knaren f&ouml;r att det korrekta svaret $2$
-ska erh&aring;llas. Ett vanligt misstag att skriva $8 + 4/2 + 4$, vilket av minir&auml;knaren tolkas +ska erh&aring;llas. Ett vanligt misstag &auml;r att skriva $8 + 4/2 + 4$, vilket av minir&auml;knaren tolkas
som $8 + 2 + 4 = 14$. som $8 + 2 + 4 = 14$.
Rad 108: Rad 106:
-[[Bild:762280.gif‎ |center]]+[[Bild:762280.gif‎ ||center]]
De reella talen "fyller" tallinjen, dvs. inga h&aring;l eller mellanrum finns n&aring;gonstans l&auml;ngs De reella talen "fyller" tallinjen, dvs. inga h&aring;l eller mellanrum finns n&aring;gonstans l&auml;ngs
-tallinjen. Varje punkt på tallinjen kan anges med hjälp av en följd av decimaler. Mängden av de reella talen är alla decimaltal. Tallinjen visar ocks&aring; talen i storleksordning; ett tal till h&ouml;ger &auml;r alltid +tallinjen. Varje punkt på tallinjen kan anges med hjälp av en följd av decimaler. Mängden av de reella talen är alla decimaltal och betecknas med '''R'''. Tallinjen visar ocks&aring; talen i storleksordning; ett tal till h&ouml;ger &auml;r alltid
st&ouml;rre &auml;n ett tal till v&auml;nster. st&ouml;rre &auml;n ett tal till v&auml;nster.
Man brukar dela upp de reella talen i f&ouml;ljande typer av tal: Man brukar dela upp de reella talen i f&ouml;ljande typer av tal:
-''Naturliga tal'' (symboliseras vanligen med bokstaven N)+''Naturliga tal'' (symboliseras vanligen med bokstaven '''N''')
De tal som anv&auml;nds n&auml;r man r&auml;knar antal: 0, 1, 2, 3, 4, ... De tal som anv&auml;nds n&auml;r man r&auml;knar antal: 0, 1, 2, 3, 4, ...
-''Heltal'' ( Z )+''Heltal'' ('''Z''')
De naturliga talen och deras negativa motsvarigheter: ..., -3, -2, -1, 0, 1, 2, 3, ... De naturliga talen och deras negativa motsvarigheter: ..., -3, -2, -1, 0, 1, 2, 3, ...
-''Rationella tal'' ( Q )+''Rationella tal'' ('''Q''')
Alla tal som kan skrivas som en kvot mellan heltal (br&aring;k), t.ex. Alla tal som kan skrivas som en kvot mellan heltal (br&aring;k), t.ex.
- +$$-\frac{3}{4},\ \frac{3}{2}, \ \frac{37}{128}, \quad\mbox{o.s.v.}$$
- +
-$-\displaystyle \frac{3}{4},\ \frac{3}{2}, \ \frac{37}{128}, \quad\mbox{o.s.v.}$+
- +
Observera att &auml;ven heltalen r&auml;knas som rationella tal, eftersom Observera att &auml;ven heltalen r&auml;knas som rationella tal, eftersom
- +$$-1 = \frac{-1}{1},\quad 0 = \frac{0}{1},\quad 1 = \frac{1}{1},\quad 2 = \frac{2}{1},\quad\mbox{o.s.v.}$$
- +
-$-1 = \displaystyle \frac{-1}{1},\quad 0 = \displaystyle \frac{0}{1},\quad 1 = \displaystyle \frac{1}{1},\quad 2 = \displaystyle \frac{2}{1},\quad\mbox{o.s.v.}$+
- +
Ett rationellt tal kan skrivas p&aring; flera olika s&auml;tt, eftersom t.ex. Ett rationellt tal kan skrivas p&aring; flera olika s&auml;tt, eftersom t.ex.
- +$$2 = \frac{2}{1}=\frac{4}{2}=\frac{6}{3}=\frac{8}{4}=\frac{100}{50}=\frac{384}{192}\quad\mbox{o.s.v.}$$
- +
-$2 = \displaystyle \frac{2}{1}=\displaystyle \frac{4}{2}=\displaystyle \frac{6}{3}= \displaystyle \frac{8}{4}=\displaystyle \frac{100}{50}=\displaystyle \frac{384}{192}\quad\mbox{o.s.v.}$+
<div class="exempel"> <div class="exempel">
'''Exempel 3''' '''Exempel 3'''
<ol type="a"> <ol type="a">
 + <li style="padding-bottom:5pt;"> Att multiplicera t&auml;ljare och n&auml;mnare hos ett rationellt tal med samma faktor kallas f&ouml;rl&auml;ngning och f&ouml;r&auml;ndrar inte talets v&auml;rde
 + $$\frac{1}{3} = \frac{1\cdot 2}{3\cdot 2} = \frac{2}{6} = \frac{1\cdot 5}{3\cdot 5} =\frac{5}{15}\quad\mbox{o.s.v.}$$
 + </li>
- + <li>Att dividera t&auml;ljare och n&auml;mnare hos ett rationellt tal med samma tal kallas f&ouml;rkortning och f&ouml;r&auml;ndrar inte heller talets v&auml;rde
-<li>+ $$\frac{75}{105} =\frac{75/5}{105/5} = \frac{15}{21} =\frac{15/3}{21/3} = \frac{5}{7} \quad\mbox{o.s.v.}$$
- + </li>
- +
-Att multiplicera t&auml;ljare och n&auml;mnare+
-hos ett rationellt tal med samma tal kallas+
-f&ouml;rl&auml;ngning och f&ouml;r&auml;ndrar+
-inte talets v&auml;rde:+
- +
- +
-:$\qquad\displaystyle \frac{1}{3} = \frac{1\cdot 2}{3\cdot 2} = \frac{2}{6} = \frac{1\cdot 5}{3\cdot 5} =\frac{5}{15}\quad\mbox{o.s.v.}$+
- +
- +
-<li>+
- +
-Att dividera t&auml;ljare och n&auml;mnare hos+
-ett rationellt tal med samma tal kallas+
-f&ouml;rkortning och f&ouml;r&auml;ndrar inte+
-heller talets v&auml;rde:+
- +
- +
-:$\qquad\displaystyle \frac{75}{105} =\frac{75/5}{105/5} = \frac{15}{21} =\frac{15/3}{21/3} = \frac{5}{7} \quad\mbox{o.s.v.}$+
</ol> </ol>
</div> </div>
 +
''Irrationella tal'' ''Irrationella tal''
De tal p&aring; tallinjen som inte kan skrivas som br&aring;k kallas irrationella tal. Exempel De tal p&aring; tallinjen som inte kan skrivas som br&aring;k kallas irrationella tal. Exempel
-p&aring; irrationella tal &auml;r de flesta r&ouml;tter, som+p&aring; irrationella tal &auml;r de flesta r&ouml;tter, som $\sqrt{2}$ och $\sqrt{3}$ men även talet $\pi$ t.ex.
- +
-$\sqrt{2} \mbox{ och } \sqrt{3} \mbox{ men även talet } \pi\ \mbox{t.ex.}$+
===Decimalform=== ===Decimalform===
Rad 187: Rad 160:
antalet ental, tiotal, hundratal, osv. antalet ental, tiotal, hundratal, osv.
-Komm: Här ska figur 1.1.2 läggas in. +[[Bild:t_1_1_2.gif|center]]
 + 
<div class="exempel"> <div class="exempel">
'''Exempel 4''' '''Exempel 4'''
- +$$1234{,}5678 = 1000 + 200 + 30 + 4 + \frac{5}{10} + \frac{6}{100} + \frac{7}{1000} + \frac{8}{10000}$$
-$\displaystyle 1234{,}5678 = 1000 + 200 + 30 + 4 + \frac{5}{10} + \frac{6}{100} + \frac{7}{1000} + \frac{8}{10000}$+
</div> </div>
Rad 197: Rad 170:
S&aring;ledes &auml;r talet $ \frac{3}{4} $ samma som "3 dividerat med 4", dvs. 0,75. S&aring;ledes &auml;r talet $ \frac{3}{4} $ samma som "3 dividerat med 4", dvs. 0,75.
-[http://sv.wikipedia.org/wiki/Liggande_stolen Beskrivning av liggande stolen]+Läs om [http://sv.wikipedia.org/wiki/Liggande_stolen liggande stolen] på wikipedia.
Rad 204: Rad 177:
<ol type="a"> <ol type="a">
- + <li style="padding-bottom:3pt;">$\displaystyle\frac{1}{2} = 0{,}5 = 0{,}5\underline{0}$</li>
- + <li style="padding-bottom:3pt;">$\displaystyle\frac{1}{3} = 0{,}333333... = 0{,}\underline{3}$</li>
-<li>+ <li style="padding-bottom:3pt;">$\displaystyle \frac{5}{12} = 0{,}4166666... = 0{,}41\underline{6}$</li>
- + <li>$\displaystyle\frac{1}{7} =0{,}142857142857... = 0{,}\underline{142857}$</li>
-$\displaystyle\frac{1}{2} = 0{,}5 = 0{,}5\underline{0}$+</ol>
- +
- +
-<li>+
- +
-$\displaystyle\frac{1}{3} = 0{,}333333... = 0{,}\underline{3}$+
- +
- +
-<li>+
- +
-$\displaystyle \frac{5}{12} = 0{,}4166666... = 0{,}41\underline{6}$+
- +
- +
-<li> +
- +
-$\displaystyle\frac{1}{7} =0{,}142857142857... = 0{,}\underline{142857}$ +
- +
- +
(understrykningen markerar decimaler som upprepas) (understrykningen markerar decimaler som upprepas)
- 
-</ol> 
</div> </div>
Rad 243: Rad 197:
Talen $\pi$ och $\sqrt{2}$ är irrationella tal och har därför inget periodiskt mönster i sin decimalutveckling. Talen $\pi$ och $\sqrt{2}$ är irrationella tal och har därför inget periodiskt mönster i sin decimalutveckling.
- 
<ol type="a"> <ol type="a">
- + <li style="padding-bottom:3pt;">$\pi=3{,}141 \,592 \, 653 \, 589 \,793 \, 238 \, 462 \,643\, \ldots $</li>
- + <li>$\sqrt{2}=1{,}414 \,213 \, 562 \,373 \, 095 \, 048 \, 801 \,688\, \ldots $</li>
-<li>$\pi=3{,}141 \:592 \: 653 \: 589 \:793 \: 238 \: 462 \:643 \ldots $+
- +
- +
-<li>$\sqrt{2}=1{,}414 \:213 \: 562 \:373 \: 095 \: 048 \: 801 \:688 \ldots $+
</ol> </ol>
</div> </div>
Rad 258: Rad 207:
<ol type="a"> <ol type="a">
- + <li style="padding-bottom:3pt;">$\displaystyle 0{,}600\ldots = 0{,}6 = \frac{6}{10} = \frac{3}{5} $</li>
- + <li style="padding-bottom:3pt;">$\displaystyle 0{,}35 = \frac{35}{100} = \frac{7}{20} $</li>
-<li>$\displaystyle 0{,}600\ldots = 0{,}6 = \frac{6}{10} = \frac{3}{5} $+ <li>$\displaystyle 0{,}0025 = \frac{25}{10\,000} = \frac{1}{400} $</li>
- +
- +
-<li>$\displaystyle 0{,}35 =+
-\frac{35}{100} = \frac{7}{20} $+
- +
-<li>$\displaystyle 0{,}0025 =+
-\frac{25}{10\:000} = \frac{1}{400} $+
</ol> </ol>
</div> </div>
Rad 274: Rad 216:
'''Exempel 8''' '''Exempel 8'''
-Talet $x=0{,}215151515...$+Talet $x=0{,}215151515...$ &auml;r rationellt, eftersom det har en periodisk decimalutveckling. Vi kan skriva detta rationella tal som en kvot av två heltal p&aring; f&ouml;ljande s&auml;tt
-&auml;r rationellt, eftersom det har en periodisk+
-decimalutveckling. Vi kan skriva detta rationella+
-tal som en kvot av två heltal p&aring; f&ouml;ljande s&auml;tt+
 +Multiplicerar vi talet med 10 förskjuts decimalkommat ett steg åt höger
-$\quad 10x = 2{,}151515\ldots$+::$\quad 10x = 2{,}151515\ldots$
 +och multiplicerar vi talet med $10\cdot 10\cdot 10 = 1000$ flyttas decimalkommat tre steg åt höger
-$\quad 1000x = 215{,}1515\ldots$+::$\quad 1000x = 215{,}1515\ldots$
 +Nu ser vi att $1000x$ och $10x$ har samma decimalutveckling så differensen mellan talen
-$\quad 1000x - 10x = 215{,}1515\ldots -2{,}151515\ldots $+::$\quad 1000x - 10x = 215{,}1515\ldots -2{,}151515\ldots $
 +blir ett heltal
-$\quad 990x = 213 $+::$\quad 990x = 213\mathrm{.}$
 +Alltså är
-$\quad\displaystyle x =\frac{213}{990} = \frac{71}{330}$+::$\quad\displaystyle x =\frac{213}{990} = \frac{71}{330}$
</div> </div>
Rad 303: Rad 247:
-Vi anv&auml;nder symbolen +Vi anv&auml;nder symbolen $\approx$ (&auml;r ungef&auml;r lika med) f&ouml;r att markera att en avrundning har skett.
-$\approx$  
- 
-(&auml;r ungef&auml;r lika med)  
-f&ouml;r att markera att en avrundning har skett. 
<div class="exempel"> <div class="exempel">
'''Exempel 9''' '''Exempel 9'''
Rad 314: Rad 254:
Avrundning till 3 decimalers noggrannhet: Avrundning till 3 decimalers noggrannhet:
<ol type="a"> <ol type="a">
- + <li style="padding-bottom:3pt;">$1{,}0004 \approx 1,000$</li>
- + <li style="padding-bottom:3pt;">$0{,}9999 \approx 1{,}000$</li>
-<li>+ <li style="padding-bottom:3pt;">$2{,}9994999 \approx 2{,}999$</li>
- + <li>$2{,}99950 \approx 3{,}000$</li>
- +
- +
-$1{,}0004 \approx 1,000$+
- +
- +
-<li>+
-$ 0{,}9999 \approx 1{,}000$+
- +
-<li>+
- +
-$2{,}9994999 \approx 2{,}999$+
- +
- +
-<li>+
- +
-$ 2{,}99950 \approx 3{,}000$+
</ol> </ol>
</div> </div>
Rad 341: Rad 265:
Avrundning till 4 decimalers noggrannhet: Avrundning till 4 decimalers noggrannhet:
- 
- 
<ol type="a"> <ol type="a">
- + <li style="padding-bottom:3pt;">$\pi \approx 3{,}1416 $</li>
- + <li>$\displaystyle\frac{2}{3} \approx 0{,}6667 $</li>
-<li>+
- +
-$\pi \approx 3{,}1416 $+
- +
- +
-<li>+
- +
-$\displaystyle\frac{2}{3} \approx 0{,}6667 $ +
- +
</ol> </ol>
</div> </div>
Rad 361: Rad 274:
Man anger storleksf&ouml;rh&aring;llandet mellan tal med hj&auml;lp av symbolerna Man anger storleksf&ouml;rh&aring;llandet mellan tal med hj&auml;lp av symbolerna
-> (&auml;r st&ouml;rre &auml;n), < (&auml;r mindre &auml;n) och = (&auml;r lika med). +&gt; (&auml;r st&ouml;rre &auml;n), &lt; (&auml;r mindre &auml;n) och = (&auml;r lika med).
Storleksf&ouml;rh&aring;llandet mellan tv&aring; tal kan avg&ouml;ras dels genom Storleksf&ouml;rh&aring;llandet mellan tv&aring; tal kan avg&ouml;ras dels genom
att skriva talen i decimalform, eller genom att skriva rationella tal som br&aring;k att skriva talen i decimalform, eller genom att skriva rationella tal som br&aring;k
Rad 368: Rad 281:
<div class="exempel"> <div class="exempel">
'''Exempel 11''' '''Exempel 11'''
- +<ol type="a">
-$a)$ Vilket &auml;r st&ouml;rst av talen+ <li> Vilket &auml;r st&ouml;rst av talen $\ \displaystyle \frac{1}{3}\ $ och $\ 0,33$ ?<br/><br/>
-$\ \displaystyle \frac{1}{3}\ $ och $\ 0,33$ ?+
- +
- +
-<b>Lösning</b>+
Vi har att Vi har att
 +$$x =\frac{1}{3} = \frac{100}{300}\quad\text{och}\quad\displaystyle y = 0,33 =\frac{33}{100} = \frac{99}{300}\mathrm{.}$$
-$\qquad\displaystyle x =\frac{1}{3} = \frac{100}{300}\quad$ och $\quad\displaystyle y = 0,33 =\frac{33}{100} = \frac{99}{300}$.+Alltså är $x>y$ eftersom $100/300 > 99/300$.<br/>
-Alltså är $ x>y $&nbsp;eftersom &nbsp; +Alternativt så kan man se att $1/3>0{,}33 $&nbsp;eftersom $ 1/3=0{,}3333\ldots > 0{,}33$.</li>
-$100/300 > 99/300$.+
-Alternativt så kan man se att 
-$1/3>0{,}33 $&nbsp;eftersom 
-$ 1/3=0{,}3333\ldots >  
-0{,}33$. 
 + <li> Vilket tal &auml;r st&ouml;rst av $\ \displaystyle \frac{2}{5}\ $och $\ \displaystyle \frac{3}{7}$ ?<br/><br/>
-$b)$ Vilket tal &auml;r st&ouml;rst av +Skriv talen med gemensam n&auml;mnare, t.ex. 35:
-$\ \displaystyle \frac{2}{5}\ +
-$+
-och $\ \displaystyle \frac{3}{7}+
-$ ?+
 +$$\frac{2}{5} = \frac{14}{35}\quad\text{och}\quad\frac{3}{7} = \frac{15}{35}\mathrm{.}$$
-<b>L&ouml;sning:</b>+Alltså är $\ \displaystyle\frac{3}{7}>\frac{2}{5}\ $ eftersom $\ \displaystyle \frac{15}{35} > \frac{14}{35}$.</li>
- +</ol>
-Skriv talen med gemensam n&auml;mnare, t.ex.+
-35:+
- +
-$\quad\displaystyle \frac{2}{5} =+
-\frac{14}{35}\ \ $ och $\ \ +
-\displaystyle\frac{3}{7} = \frac{15}{35}+
-$.+
- +
-Alltså är $\ \displaystyle+
-\frac{3}{7}>\frac{2}{5}\ $ eftersom+
-$\ \displaystyle \frac{15}{35} >+
-\frac{14}{35}$.+
</div> </div>
 +[[1.1 Övningar|Övningar]]
<div class="inforuta"> <div class="inforuta">
'''Råd för inläsning''' '''Råd för inläsning'''
 +
 +'''Grund- och slutprov'''
 +
 +Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.
 +
'''Att tänka på''' '''Att tänka på'''
Rad 425: Rad 322:
För dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring så vill vi tipsa om För dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring så vill vi tipsa om
- 
-[http://www.theducation.se/kurser/gymaa/kursmoment/aaritmetik_sam/aaritmetik_sam.htm Theducations sammanfattning av Aritmetiken med övningar att träna själv på] 
[http://en.wikipedia.org/wiki/Arithmetic Läs mer om Aritmetik i engelska Wikipedia] [http://en.wikipedia.org/wiki/Arithmetic Läs mer om Aritmetik i engelska Wikipedia]
Rad 446: Rad 341:
</div> </div>
- 
- 
- 
-''' © Copyright 2007, math.se''' 
- 
- 

Nuvarande version

Innehåll:

  • Naturliga tal
  • Negativa tal
  • Prioriteringsregler och parenteser
  • Rationella tal
  • Något om irrationella tal
  • Reella tal

Lärandemål:

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Beräkna uttryck som innehåller heltal, de fyra räknesätten och parenteser.
  • Veta skillnaden mellan naturliga tal, heltal, rationella tal och irrationella tal.
  • Omvandla bråktal till decimalform och omvänt.
  • Avgöra vilket av två bråktal som är störst, dels med decimalbråksutveckling, dels genom förlängning av bråken.
  • Ange ett närmevärde till decimaltal och bråktal med ett givet antal decimaler.

Övningar

[redigera] Teori

[redigera] Räkneoperationer med tal

Att arbeta med tal innebär att man utför en rad räkneoperationer. De grundläggande är de fyra räknesätten. Här följer några begrepp som är bra att kunna för att förstå matematisk text:

När man adderar tal är summan inte beroende av i vilken ordning termerna adderas $$3+4+5=3+5+4=5+4+3=12\,\mbox{.}$$

När tal subtraheras är naturligtvis ordningen viktig $$5-2=3 \quad \mbox{medan} \quad 2-5=-3\,\mbox{.}$$

Om vi pratar om differensen mellan två tal menar vi vanligtvis skillnaden mellan det större och det mindre. Således menar vi att differensen mellan 2 och 5 är 3.


När tal multipliceras är ordningen mellan faktorerna inte viktig $$3 \cdot 4 \cdot 5=3 \cdot 5 \cdot 4=5 \cdot 4 \cdot 3= 60 \,\mbox{.}$$

Vid division är ordningen av betydelse $$\displaystyle \frac{6}{3}=2 \quad \mbox{medan} \quad \displaystyle\frac{3}{6} = 0{,}5 \,\mbox{.}$$

[redigera] Räkneordning i uttryck (Prioriteringsregler)

När flera räknesätt förekommer i ett matematiskt uttryck är det viktigt att man har en överenskommelse om i vilken ordning operationerna ska utföras. Följande gäller:

  • Parenteser (parentesen "längst in" först)
  • Multiplikation och division (från vänster till höger)
  • Addition och subtraktion (från vänster till höger)


Exempel 1

  1. $3-(2\cdot \bbox[#FFEEAA;,1pt]{(3+2)}-5) = 3-(\bbox[#FFEEAA;,1pt]{\vphantom{()}2\cdot 5}-5) = 3-\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(10-5)} = 3-5 = -2$
  2. $3-2\cdot \bbox[#FFEEAA;,1pt]{(3+2)}-5 = 3-\bbox[#FFEEAA;,1pt]{\vphantom{()}2\cdot 5}-5 = \bbox[#FFEEAA;,1pt]{\vphantom{()}3-10}-5 = -7-5 = -12$
  3. $\displaystyle 5+3\cdot\Bigl(5-\displaystyle\bbox[#FFEEAA;,1pt]{\frac{-4}{2}}\Bigr)-3\cdot(2+\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(2-4)}) = 5+3\cdot\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(5-(-2))}-3\cdot\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(2+(-2))}$
    $\qquad{}=5+3\cdot\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(5+2)}-3\cdot\bbox[#FFEEAA;,1pt]{(2-2)}=5+\bbox[#FFEEAA;,1pt]{\vphantom{()}3\cdot 7} - \bbox[#FFEEAA;,1pt]{\vphantom{()}3\cdot 0} = 5+21-0 = 26$

[redigera] "Osynliga" parenteser

Vid division ska täljare och nämnare beräknas var för sig innan divisionen utförs. Man kan därför säga att det finns "osynliga parenteser" omkring täljare och nämnare.

Exempel 2

  1. $\displaystyle \frac{7+5}{2} =\frac{12}{2} = 6$
  2. $\displaystyle \frac{6}{1+2} = \frac{6}{3} = 2$
  3. $\displaystyle \frac{12+8}{6+4} =\frac{20}{10} = 2$

Speciellt viktigt är detta vid användandet av miniräknare.

Divisionen $$\displaystyle \frac{8+4}{2+4}$$

måste skrivas $(8 + 4 )/(2 + 4)$ på miniräknaren för att det korrekta svaret $2$ ska erhållas. Ett vanligt misstag är att skriva $8 + 4/2 + 4$, vilket av miniräknaren tolkas som $8 + 2 + 4 = 14$.

[redigera] Olika typer av tal

De tal vi använder oss av för att beskriva antal och mått, mm., kallas sammanfattningsvis för de reella talen och kan illustreras med hjälp av en tallinje:



De reella talen "fyller" tallinjen, dvs. inga hål eller mellanrum finns någonstans längs tallinjen. Varje punkt på tallinjen kan anges med hjälp av en följd av decimaler. Mängden av de reella talen är alla decimaltal och betecknas med R. Tallinjen visar också talen i storleksordning; ett tal till höger är alltid större än ett tal till vänster. Man brukar dela upp de reella talen i följande typer av tal:


Naturliga tal (symboliseras vanligen med bokstaven N)

De tal som används när man räknar antal: 0, 1, 2, 3, 4, ...


Heltal (Z)

De naturliga talen och deras negativa motsvarigheter: ..., -3, -2, -1, 0, 1, 2, 3, ...


Rationella tal (Q)

Alla tal som kan skrivas som en kvot mellan heltal (bråk), t.ex. $$-\frac{3}{4},\ \frac{3}{2}, \ \frac{37}{128}, \quad\mbox{o.s.v.}$$

Observera att även heltalen räknas som rationella tal, eftersom $$-1 = \frac{-1}{1},\quad 0 = \frac{0}{1},\quad 1 = \frac{1}{1},\quad 2 = \frac{2}{1},\quad\mbox{o.s.v.}$$

Ett rationellt tal kan skrivas på flera olika sätt, eftersom t.ex. $$2 = \frac{2}{1}=\frac{4}{2}=\frac{6}{3}=\frac{8}{4}=\frac{100}{50}=\frac{384}{192}\quad\mbox{o.s.v.}$$

Exempel 3

  1. Att multiplicera täljare och nämnare hos ett rationellt tal med samma faktor kallas förlängning och förändrar inte talets värde $$\frac{1}{3} = \frac{1\cdot 2}{3\cdot 2} = \frac{2}{6} = \frac{1\cdot 5}{3\cdot 5} =\frac{5}{15}\quad\mbox{o.s.v.}$$
  2. Att dividera täljare och nämnare hos ett rationellt tal med samma tal kallas förkortning och förändrar inte heller talets värde $$\frac{75}{105} =\frac{75/5}{105/5} = \frac{15}{21} =\frac{15/3}{21/3} = \frac{5}{7} \quad\mbox{o.s.v.}$$

Irrationella tal

De tal på tallinjen som inte kan skrivas som bråk kallas irrationella tal. Exempel på irrationella tal är de flesta rötter, som $\sqrt{2}$ och $\sqrt{3}$ men även talet $\pi$ t.ex.

[redigera] Decimalform

Alla typer av reella tal kan skrivas på decimalform, med ett godtyckligt antal decimaler. Decimalerna som skrivs till höger om decimalkommat anger antal tiondelar, hundradelar, tusendelar, osv., på samma sätt som siffrorna till vänster om decimalkommat anger antalet ental, tiotal, hundratal, osv.

Exempel 4 $$1234{,}5678 = 1000 + 200 + 30 + 4 + \frac{5}{10} + \frac{6}{100} + \frac{7}{1000} + \frac{8}{10000}$$

Ett rationellt tal kan skrivas på decimalform genom att utföra divisionen. Således är talet $ \frac{3}{4} $ samma som "3 dividerat med 4", dvs. 0,75.

Läs om liggande stolen på wikipedia.


Exempel 5

  1. $\displaystyle\frac{1}{2} = 0{,}5 = 0{,}5\underline{0}$
  2. $\displaystyle\frac{1}{3} = 0{,}333333... = 0{,}\underline{3}$
  3. $\displaystyle \frac{5}{12} = 0{,}4166666... = 0{,}41\underline{6}$
  4. $\displaystyle\frac{1}{7} =0{,}142857142857... = 0{,}\underline{142857}$

(understrykningen markerar decimaler som upprepas)

Som synes har de rationella talen ovan en periodisk decimalutveckling, dvs. decimalutvecklingen slutar alltid med att en viss följd av decimaler upprepas i all oändlighet. Detta gäller för alla rationella tal och skiljer dessa från de irrationella, vilka inte har något periodiskt mönster i sin decimalutveckling.

Omvänt gäller också att alla tal med en periodisk decimalutveckling är rationella tal.

Exempel 6

Talen $\pi$ och $\sqrt{2}$ är irrationella tal och har därför inget periodiskt mönster i sin decimalutveckling.

  1. $\pi=3{,}141 \,592 \, 653 \, 589 \,793 \, 238 \, 462 \,643\, \ldots $
  2. $\sqrt{2}=1{,}414 \,213 \, 562 \,373 \, 095 \, 048 \, 801 \,688\, \ldots $

Exempel 7

  1. $\displaystyle 0{,}600\ldots = 0{,}6 = \frac{6}{10} = \frac{3}{5} $
  2. $\displaystyle 0{,}35 = \frac{35}{100} = \frac{7}{20} $
  3. $\displaystyle 0{,}0025 = \frac{25}{10\,000} = \frac{1}{400} $

Exempel 8

Talet $x=0{,}215151515...$ är rationellt, eftersom det har en periodisk decimalutveckling. Vi kan skriva detta rationella tal som en kvot av två heltal på följande sätt

Multiplicerar vi talet med 10 förskjuts decimalkommat ett steg åt höger

$\quad 10x = 2{,}151515\ldots$

och multiplicerar vi talet med $10\cdot 10\cdot 10 = 1000$ flyttas decimalkommat tre steg åt höger

$\quad 1000x = 215{,}1515\ldots$

Nu ser vi att $1000x$ och $10x$ har samma decimalutveckling så differensen mellan talen

$\quad 1000x - 10x = 215{,}1515\ldots -2{,}151515\ldots $

blir ett heltal

$\quad 990x = 213\mathrm{.}$

Alltså är

$\quad\displaystyle x =\frac{213}{990} = \frac{71}{330}$

[redigera] Avrundning

Eftersom det är opraktiskt att räkna med långa decimalutvecklingar så avrundar man ofta tal till ett lämpligt antal decimaler. Överenskommelsen som gäller är att siffrorna 0, 1, 2, 3 och 4 avrundas nedåt medan 5, 6, 7, 8 och 9 avrundas uppåt.


Vi använder symbolen $\approx$ (är ungefär lika med) för att markera att en avrundning har skett.

Exempel 9

Avrundning till 3 decimalers noggrannhet:

  1. $1{,}0004 \approx 1,000$
  2. $0{,}9999 \approx 1{,}000$
  3. $2{,}9994999 \approx 2{,}999$
  4. $2{,}99950 \approx 3{,}000$

Exempel 10

Avrundning till 4 decimalers noggrannhet:

  1. $\pi \approx 3{,}1416 $
  2. $\displaystyle\frac{2}{3} \approx 0{,}6667 $

[redigera] Jämförelse av tal

Man anger storleksförhållandet mellan tal med hjälp av symbolerna > (är större än), < (är mindre än) och = (är lika med). Storleksförhållandet mellan två tal kan avgöras dels genom att skriva talen i decimalform, eller genom att skriva rationella tal som bråk med gemensam nämnare.

Exempel 11

  1. Vilket är störst av talen $\ \displaystyle \frac{1}{3}\ $ och $\ 0,33$ ?

    Vi har att $$x =\frac{1}{3} = \frac{100}{300}\quad\text{och}\quad\displaystyle y = 0,33 =\frac{33}{100} = \frac{99}{300}\mathrm{.}$$ Alltså är $x>y$ eftersom $100/300 > 99/300$.
    Alternativt så kan man se att $1/3>0{,}33 $ eftersom $ 1/3=0{,}3333\ldots > 0{,}33$.

  2. Vilket tal är störst av $\ \displaystyle \frac{2}{5}\ $och $\ \displaystyle \frac{3}{7}$ ?

    Skriv talen med gemensam nämnare, t.ex. 35: $$\frac{2}{5} = \frac{14}{35}\quad\text{och}\quad\frac{3}{7} = \frac{15}{35}\mathrm{.}$$ Alltså är $\ \displaystyle\frac{3}{7}>\frac{2}{5}\ $ eftersom $\ \displaystyle \frac{15}{35} > \frac{14}{35}$.

Övningar


Råd för inläsning

Grund- och slutprov

Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.


Att tänka på

Vara noggrann! Många lösningar blir fel på grund av misstag i avskriften eller andra enkla fel, och inte för att du skulle ha tänkt fel.


Lästips

För dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring så vill vi tipsa om

Läs mer om Aritmetik i engelska Wikipedia

Vem upptäckte Nollan? Läs mer i "The MacTutor History of Mathematics archive"

Liggande stolen - en beskrivning

Visste du att 0,999... = 1?


Länktips

Hur många färger behövs det för att färglägga en karta? Hur många gånger måste man blanda en kortlek? Vilket är det största primtalet? Finns det några "turnummer"? Vilket är det vackraste talet? Lyssna till den kända författaren och matematikern Simon Singh, som bland annat berättar om de magiska talen 4 och 7, om primtalen, Keplers högar och om nollan.

Lyssna på BBC-programmen "5 Numbers"

Lyssna på BBC-programmen "Another 5 numbers"



Personliga verktyg