2.1 Algebraiska uttryck

Sommarmatte 1

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Versionen från 20 april 2007 kl. 16.02 (redigera)
Lina (Diskussion | bidrag)
(Teori)
← Gå till föregående ändring
Versionen från 20 april 2007 kl. 16.05 (redigera) (ogör)
Lina (Diskussion | bidrag)
(Kvaderingsreglerna)
Gå till nästa ändring →
Rad 148: Rad 148:
<ol type="a"> <ol type="a">
-<li>$matte$ <br><br>+<li>$x^2 + 2x+ 1 = (x+1)^2$ <br><br>
-<li>text+<li>$x^6-4x^3 +4 = (x^3)^2 - 2\cdot 2x^3 +2^2 = (x^3-2)^2$ <br><br>
-</ol>+<li>$x^2 +x + \displaystyle \frac{1}{4} = x^2 + 2\cdot\displaystyle \frac{1}{2}x + \left(\displaystyle \frac{1}{2}\right)^2 = \left(x-\displaystyle \frac{1}{2}\right)^2 $ <br><br>
</div> </div>

Versionen från 20 april 2007 kl. 16.05

Innehåll

2.1 Algebraiska uttryck

Innehåll:

  • Den distributiva lagen
  • Olika kvadreringsregler
  • Konjugatregeln
  • Rationella uttryck


Läromål:

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Förenkla komplicerade algebraiska uttryck.
  • Faktorisera uttryck med kvadreringsregler och konjugatregeln.
  • Utveckla uttryck med kvadreringsregler och konjugatregeln.


Övningar

Teori

Distributiva lagen

Den distrubtiva lagen anger hur man multiplicerar in en faktor i en parentes.

(Bild: figur 2.1.1)

Exempel 1

  1. $4 (x+y) = 4x + 4y$

  2. $2(a-b) = 2a -2b$

  3. $x \left(\displaystyle\frac{1}{x} + \displaystyle\frac{1}{x^2} \right) = x\cdot \displaystyle\frac{1}{x} + x \cdot \displaystyle\frac{1}{x^2} = \displaystyle\frac{\not{x}}{\not{x}} + \displaystyle\frac{\not{x}}{x^{\not{2}}} = 1 + \displaystyle\frac{1}{x}$

  4. $a(x+y+z) = ax + ay + az$

Med den distrubtiva lagen kan vi också förstå hur vi kan hanter minustecken framför parantesuttryck. Regeln säger att en parantes med ett minustecken framför kan tas bort om alla termer inuti parantesen byter tecken.

Exempel 2

  1. $-(x+y) = (-1) \cdot (x+y) = (-1)x + (-1)y = -x-y$

  2. $-(x^2-x) = (-1) \cdot (x^2-x) = (-1)x^2 -(-1)x = -x^2 +x$
    där vi i sista ledet användt att $-(-1)x = (-1)(-1)x = 1\cdot x=x$

  3. $-(x+y+y^3) = (-1)\cdot (x+y+y^3) = (-1)\cdot x + (-1) \cdot y -(-1)\cdot y^3$
    $=-x-y+y^3$

  4. $x^2 - 2x -(3x+2) = x^2 -2x -3x-2 = x^2 -(2+3)x -2$
    $= x^2 -5x -2$

Om den distrubtiva lagen används baklänges så sägs vi faktorisera uttrycket. Ofta försöker man bryta ut en så stor faktor som möjligt.

Exempel 3

  1. $3x +9y = 3x + 3\cdot 3y = 3(x+3y)$

  2. $xy + y^2 = xy + y\cdot y = y(x+y)$

  3. $2x^2 -4x = 2x\cdot x - 2\cdot 2\cdot x = 2x(x-2)$

  4. $\displaystyle \frac{y-x}{x-y} = \displaystyle \frac{-(x-y)}{x-y} = \displaystyle \frac{-1}{1} = -1$

Kvaderingsreglerna

Den distrubtiva lagen behöver ibland användas upprepade gånger för att behandla större uttryck. Om vi betraktar

$$(a+b)(c+d)$$

och ser $a+b$ som en faktor som multipliceras in i parentesen (c+d) så får vi

$$\bbox[#AAEEFF,5pt]{\quad \quad } (c+d) = \bbox[#AAEEFF,5pt]{\quad \quad } c + \bbox[#AAEEFF,5pt]{\quad \quad }d$$ $$(a+b)(c+d) = (a+b)c + (a+b)d$$

Sedan kan $c$ och $d$ multipliceras in i respektive parentes

$$(a+b)c + (a+b)d = ac + ad + bc + bd \, \mbox{.}$$

Ett minnesvärt sätt att sammanfatta formeln är:

(Bild: figur 2.1.2)

Exempel 4

  1. $(x+1)(x-2) = x\cdot x + x \cdot (-2) + 1 \cdot x + 1 \cdot (-2) = x^2 -2x+x-2$
    $=x^2 -x-2$

  2. $3(x-y)(2x+1) = 3(x\cdot 2x + x\cdot 1 - y \cdot 2x - y \cdot 1) = 3(2x^2 +x-2xy-y)$
    $=6x^2 +3x-6xy-3y$

  3. $(1-x)(2-x) = 1\cdot 2 + 1 \cdot (-x) -x\cdot 2 - x\cdot (-x) = 2-x-2x+x^2$
    $=2-3x+x^2$
    där vi använt att $-x\cdot (-x) = (-1)x \cdot (-1)x = (-1)^2 x^2 =1\cdot x^2 = x^2$.

Två viktiga specialfall av ovanstående formel är när $a+b$ och $c+d$ är samma uttryck

Kvaderingsreglerna $$(a+b)^2 = a^2 +2ab + b^2$$ $$(a-b)^2 = a^2 -2ab + b^2$$

Dessa formler kallas för första och andra kvaderingsregeln.

Exempel 5

  1. $(x+2)^2 = x^2 + 2\cdot 2x+ 2^2 = x^2 +4x +4$

  2. $(-x+3)^2 = (-x)^2 + 2\cdot 3(-x) + 3^2 = x^2 -6x +9$
    där $(-x)^2 = ((-1)x)^2 = (-1)^2 x^2 = 1 \cdot x^2 = x^2$

  3. $matte$

  4. $matte$

  5. $matte$

  6. $matte$

Kvaderingsreglerna används också i omvänd riktning för att faktorisera uttryck.

Exempel 6

  1. $x^2 + 2x+ 1 = (x+1)^2$

  2. $x^6-4x^3 +4 = (x^3)^2 - 2\cdot 2x^3 +2^2 = (x^3-2)^2$

  3. $x^2 +x + \displaystyle \frac{1}{4} = x^2 + 2\cdot\displaystyle \frac{1}{2}x + \left(\displaystyle \frac{1}{2}\right)^2 = \left(x-\displaystyle \frac{1}{2}\right)^2 $

    </div>

    Konjugatregeln

    Viktig regel: $$dubbeldollar$$


    Exempel 7

    1. $matte$
    2. text

    Rationella uttryck

    Exempel 8

    1. $matte$
    2. text


    Exempel 9

    1. $matte$
    2. text


    Exempel 10

    1. $matte$
    2. text

    Exempel 11

    1. $matte$
    2. text



    Råd för inläsning

    Tänk på att:

    Var noggrann. Om du gör ett fel på ett ställe så kommer resten av uträkningen också vara fel.

    Använd många mellanled. Om du är osäker på en utträkning utför då hellre enkla steg än ett stort steg.

    Utveckla inte i onödan. Du kan vid ett senare tillfälle vara tvungen att faktorisera tillbaka.


    Lästips

    Läs mer om Algebra i Theducations Gymnasielexikon

    Läs mer om algebra på engelska Wikipedia

    Understanding Algebra - engelsk textbok på nätet


    Länktips

    När väger ekvationens led lika?

    Testa dig själv på förenkling av uttryck!

    Ta nytt personligt rekord i ekvationslösning


    © Copyright 2006, KTH Matematik




Personliga verktyg