2.3. Andragradsuttryck

Sommarmatte 1

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Versionen från 17 juli 2007 kl. 07.23 (redigera)
KTH.SE:u1zpa8nw (Diskussion | bidrag)
(Ny sida: __NOTOC__ <table><tr><td width="600"> <div class="inforuta"> '''Innehåll:''' *Kvadratkomplettering *Andragradsekvationer *Faktorisering *Parabler </div> <div class="inforuta"> '''Lärand...)
← Gå till föregående ändring
Nuvarande version (17 juli 2007 kl. 10.21) (redigera) (ogör)
KTH.SE:u1zpa8nw (Diskussion | bidrag)

 
(9 mellanliggande versioner visas inte.)
Rad 193: Rad 193:
<div class="exempel"> <div class="exempel">
'''Exempel 6''' '''Exempel 6'''
-[[Bild:t_3_1_5b.gif|right]] 
Skissera parabeln $\ y=x^2+2x+2\,$. Skissera parabeln $\ y=x^2+2x+2\,$.
-<br>+ 
-<br>+
Om högerledet kvadratkompletteras Om högerledet kvadratkompletteras
$$x^2 +2x+2 = (x+1)^2 -1^2 +2 = (x+1)^2+1$$ $$x^2 +2x+2 = (x+1)^2 -1^2 +2 = (x+1)^2+1$$
så ser vi från det resulterande uttrycket $\,y= (x+1)^2+1\,$ att parabeln är förskjuten en enhet åt vänster i $x$-led jämfört med $\,y=x^2\,$ (eftersom det står $\,(x+1)^2\,$ istället för $\,x^2\,$) och en enhet uppåt i $y$-led. så ser vi från det resulterande uttrycket $\,y= (x+1)^2+1\,$ att parabeln är förskjuten en enhet åt vänster i $x$-led jämfört med $\,y=x^2\,$ (eftersom det står $\,(x+1)^2\,$ istället för $\,x^2\,$) och en enhet uppåt i $y$-led.
- +<br>
-<br><br><br><br><br><br>+<div align="center">[[Bild:t_3_1_5b.gif]]</div>
</div> </div>
Rad 210: Rad 208:
Bestäm var parabeln $\,y=x^2-4x+3\,$ skär $x$-axeln. Bestäm var parabeln $\,y=x^2-4x+3\,$ skär $x$-axeln.
-<br> + 
-<br>+
En punkt ligger på $x$-axeln om dess $y$-koordinat är noll, och de punkter på parabeln som har $y=0$ har en $x$-koordinat som uppfyller ekvationen En punkt ligger på $x$-axeln om dess $y$-koordinat är noll, och de punkter på parabeln som har $y=0$ har en $x$-koordinat som uppfyller ekvationen
$$x^2-4x+3=0\mbox{.}$$ $$x^2-4x+3=0\mbox{.}$$
-[[Bild:t_3_1_6b.gif|right]]+ 
Vänsterledet kvadratkompletteras Vänsterledet kvadratkompletteras
$$x^2-4x+3=(x-2)^2-2^2+3=(x-2)^2-1$$ $$x^2-4x+3=(x-2)^2-2^2+3=(x-2)^2-1$$
Rad 225: Rad 222:
Parabeln skär $x$-axeln i punkterna $\,(1,0)\,$ och $\,(3,0)\,$. Parabeln skär $x$-axeln i punkterna $\,(1,0)\,$ och $\,(3,0)\,$.
-<br><br>+<div align="center">[[Bild:t_3_1_6b.gif]]</div>
</div> </div>
Rad 231: Rad 228:
<div class="exempel"> <div class="exempel">
'''Exempel 8''' '''Exempel 8'''
-[[Bild:t_3_1_7b.gif|right]]+ 
Bestäm det minsta värde som uttrycket $\,x^2+8x+19\,$ antar. Bestäm det minsta värde som uttrycket $\,x^2+8x+19\,$ antar.
-<br>+ 
-<br>+
Vi kvadratkompletterar Vi kvadratkompletterar
$$x^2 +8x+19=(x+4)^2 -4^2 +19 = (x+4)^2 +3$$ $$x^2 +8x+19=(x+4)^2 -4^2 +19 = (x+4)^2 +3$$
-och då ser vi att uttrycket blir som minst lika med 3 eftersom kvadraten $\,(x+4)^2\,$ alltid är större än eller lika med 0 oavsett vad $x$ är. +och då ser vi att uttrycket blir som minst lika med 3 eftersom kvadraten $\,(x+4)^2\,$ alltid är större än eller lika med 0 oavsett vad $x$ är. <br><br>
 +I figuren till höger ser vi att hela parabeln $\,y=x^2+8x+19\,$ ligger ovanför <br>
 +$x$-axeln och har ett minimumvärde 3 när $\,x=-4\,$.
-I figuren till höger ser vi att hela parabeln $\,y=x^2+8x+19\,$ ligger ovanför $x$-axeln och har ett minimumvärde 3 när $\,x=-4\,$. +<div align="center">[[Bild:t_3_1_7b.gif]]</div>
- +
-<br><br>+
</div> </div>
Rad 251: Rad 247:
</div> </div>
 +
 +<br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br><br>

Nuvarande version

Innehåll:

  • Kvadratkomplettering
  • Andragradsekvationer
  • Faktorisering
  • Parabler

Lärandemål:

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Kvadratkomplettera andragradsuttryck.
  • Lösa andragradsekvationer med kvadratkomplettering (ej färdig formel) och veta hur man kontrollerar svaret.
  • Faktorisera andragradsuttryck (när det är möjligt).
  • Direkt lösa faktoriserade eller nästan faktoriserade andragradsekvationer.
  • Bestämma det minsta/största värde ett andragradsuttryck antar.
  • Skissera parabler genom kvadratkomplettering.

[redigera] Teori

[redigera] Andragradsekvationer

En andragradsekvation är en ekvation som kan skrivas som $$x^2+px+q=0$$ där $x$ är den obekanta och $p$ och $q$ är konstanter.


Enklare typer av andragradsekvationer kan vi lösa direkt genom rotutdragning.

Ekvationen $\,x^2=a\,$ där $a$ är ett postivt tal har två lösningar (rötter) $\,x=\sqrt{a}\,$ och $\,x=-\sqrt{a}\,$.

Exempel 1

  1. $x^2 = 4 \quad$ har rötterna $\,x=\sqrt{4} = 2\,$ och $\,x=-\sqrt{4}= -2\,$.

  2. $2x^2=18 \quad$ skrivs om till $\,x^2=9\,$ och har rötterna $\,x=\sqrt9 = 3\,$ och $\,x=-\sqrt9 = -3\,$.

  3. $3x^2-15=0 \quad$ kan skrivas som $\,x^2=5\,$ och har rötterna $\,x=\sqrt5 \approx 2{,}236\,$ och $\,x=-\sqrt5 \approx -2{,}236\,$.

  4. $9x^2+25=0\quad$ saknar lösningar eftersom vänsterledet kommer alltid att vara större än eller lika med 25 oavsett hur $x$ väljs (kvadraten $x^2$ är alltid större än eller lika med noll).

Exempel 2

  1. Lös ekvationen $\ (x-1)^2 = 16\,$.

    Genom att betrakta $\,x-1\,$ som obekant ger rotutdragning att ekvationen har två lösningar:
    • $x-1 =\sqrt{16} = 4\,$ vilket ger att $\,x=1+4=5\,$,
    • $x-1 = -\sqrt{16} = -4\,$ vilket ger att $\,x=1-4=-3\,$.

  2. Lös ekvationen $\ 2(x+1)^2 -8=0\,$.

    Flytta över termen $8$ till högerledet och dela båda led med $2$, $$(x+1)^2=4 \; \mbox{.}$$ Rotutdragning ger att:
    • $x+1 =\sqrt{4} = 2, \quad \mbox{d.v.s.} \quad x=-1+2=1$
    • $x+1 = -\sqrt{4} = -2, \quad \mbox{d.v.s.} \quad x=-1-2=-3$

För att lösa allmänna andragradsekvationer använder vi en teknik som kallas kvadratkomplettering.

Om vi betraktar kvadreringsregeln $$x^2 + 2ax + a^2 = (x+a)^2$$ och subtraherar $a^2$ från båda led så får vi

Kvadratkomplettering: $$x^2 +2ax = (x+a)^2 -a^2$$

Exempel 3

  1. Lös ekvationen $\ x^2 +2x -8=0\,$.

    De två termerna $\,x^2+2x\,$ kvadratkompletteras (använd $\,a=1\,$ i formeln) $$\underline{\vphantom{(}x^2+2x} -8 = \underline{(x+1)^2-1^2} -8 = (x+1)^2-9,$$ där understrykningen visar vilka termer som är inblandade i kvadratkompletteringen. Ekvationen kan därför skrivas som $$(x+1)^2 -9 = 0,$$ vilken vi löser med rotutdragning
    • $x+1 =\sqrt{9} = 3\,$ och därmed $\,x=-1+3=2\,$,
    • $x+1 =-\sqrt{9} = -3\,$ och därmed $\,x=-1-3=-4\,$.

  2. Lös ekvationen $\ 2x^2 -2x - \frac{3}{2} = 0\,$.

    Dividera båda led med 2 $$x^2-x-\textstyle\frac{3}{4}=0\mbox{.}$$ Vänsterledet kvadratkompletteras (använd $a=-\frac{1}{2}$) $$\textstyle\underline{\vphantom{\bigl(\frac{3}{4}}x^2-x} -\frac{3}{4} = \underline{\bigl(x-\frac{1}{2}\bigr)^2 - \bigl(-\frac{1}{2}\bigr)^2} -\frac{3}{4}= \bigl(x-\frac{1}{2}\bigr)^2 -1$$ och detta ger oss ekvationen $$\textstyle\bigl(x-\frac{1}{2}\bigr)^2 - 1=0\,\mbox{.}$$ Rotutdragning ger att
    • $x-\frac{1}{2} =\sqrt{1} = 1, \quad$ d.v.s. $\quad x=\frac{1}{2}+1=\frac{3}{2}\,$,
    • $x-\frac{1}{2}= -\sqrt{1} = -1, \quad$ d.v.s. $\quad x=\frac{1}{2}-1= -\frac{1}{2}\,$.

Tips:

Tänk på att man alltid kan pröva lösningar till en ekvation genom att sätta in värdet och se om ekvationen blir uppfylld. Man gör detta för att upptäcka eventuella slarvfel. För exempel 3a ovan har vi två fall att pröva. Vi kallar vänster- och högerleden för VL respektive HL:

  • $x = 2\,$ medför att $\,\mbox{VL} = 2^2 +2\cdot 2 - 8 = 4+4-8 = 0 = \mbox{HL}\,$.
  • $x = -4$ medför att $\,\mbox{VL} = (-4)^2 + 2\cdot(-4) -8 = 16-8-8 = 0 = \mbox{HL}\,$.

I båda fallen kommer vi fram till VL = HL. Ekvationen är alltså uppfylld i båda fallen.

Med kvadratkomplettering går det att visa att den allmänna andragradsekvationen $$x^2+px+q=0$$ har lösningarna $$x = - \displaystyle\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2-q}$$ förutsatt att uttrycket under rottecknet inte är negativt.

Ibland kan man faktorisera ekvationer och direkt se vilka lösningarna är.

Exempel 4

  1. Lös ekvationen $\ x^2-4x=0\,$.

    I vänsterledet kan vi bryta ut ett $x$
    $x(x-4)=0\,$.
    Ekvationens vänsterled blir noll när någon av faktorerna är noll, vilket ger oss två lösningar
    • $x =0,\quad$ eller
    • $x-4=0\quad$ d.v.s. $\quad x=4\,$.

[redigera] Parabler

Funktionerna $$\eqalign{y&=x^2-2x+5\cr y&=4-3x^2\cr y&=\textstyle\frac{1}{5}x^2 +3x}$$ är exempel på andragradsfunktioner. Allmänt kan en andragradsfunktion skrivas som $$y=ax^2+bx+c$$ där $a$, $b$ och $c$ är konstanter och där $a\ne0$.

Grafen till en andragradsfunktion kallas för en parabel och figurerna visar utseendet för två typexempel $\,y=x^2\,$ och $\,y=-x^2$.

Bild:t_3_1_1b.gif Bild:t_3_1_2b.gif

Eftersom uttrycket $\,x^2\,$ är som minst när $\,x=0\,$ har parabeln $\,y=x^2\,$ ett minimum när $\,x=0\,$ och parabeln $\,y=-x^2\,$ ett maximum för $\,x=0\,$.

Notera också att parablerna ovan är symmetriska kring $y$-axeln eftersom värdet på $\,x^2\,$ inte beror på vilket tecken $x$ har.

Exempel 5

  1. Skissera parabeln $\ y=x^2-2\,$.

    Jämfört med parabeln $\,y=x^2\,$ har punkter på parabeln ($\,y=x^2-2\,$) $y$-värden som är två enheter mindre, d.v.s. parabeln är förskjuten två enheter neråt i $y$-led.








  1. Skissera parabeln $\ y=(x-2)^2\,$.

    På parabeln $\,y=(x-2)^2\,$ behöver vi välja $x$-värden två enheter större jämfört med parabeln $\,y=x^2\,$ för att få motsvarande $y$-värden. Alltså är parabeln $\,y=(x-2)^2\,$ förskjuten två enheter åt höger jämfört med $\,y=x^2\,$.









  1. Skissera parabeln $\,y=2x^2\,$.

    Varje punkt på parabeln $\,y=2x^2\,$ har dubbelt så stort $y$-värde än vad motsvarande punkt med samma $x$-värde har på parabeln $\,y=x^2\,$. Parabeln $\,y=2x^2\,$ är expanderad med faktorn $2$ i $y$-led jämfört med $\,y=x^2\,$.










Med kvadratkomplettering kan vi behandla alla typer av parabler.

Exempel 6

Skissera parabeln $\ y=x^2+2x+2\,$.

Om högerledet kvadratkompletteras $$x^2 +2x+2 = (x+1)^2 -1^2 +2 = (x+1)^2+1$$ så ser vi från det resulterande uttrycket $\,y= (x+1)^2+1\,$ att parabeln är förskjuten en enhet åt vänster i $x$-led jämfört med $\,y=x^2\,$ (eftersom det står $\,(x+1)^2\,$ istället för $\,x^2\,$) och en enhet uppåt i $y$-led.

Bild:t_3_1_5b.gif

Exempel 7

Bestäm var parabeln $\,y=x^2-4x+3\,$ skär $x$-axeln.

En punkt ligger på $x$-axeln om dess $y$-koordinat är noll, och de punkter på parabeln som har $y=0$ har en $x$-koordinat som uppfyller ekvationen $$x^2-4x+3=0\mbox{.}$$

Vänsterledet kvadratkompletteras $$x^2-4x+3=(x-2)^2-2^2+3=(x-2)^2-1$$ och detta ger ekvationen $$(x-2)^2= 1 \; \mbox{.}$$ Efter rotutdragning får vi lösningarna

  • $x-2 =\sqrt{1} = 1,\quad$ d.v.s. $\quad x=2+1=3\,$,
  • $x-2 = -\sqrt{1} = -1,\quad$ d.v.s. $\quad x=2-1=1\,$.

Parabeln skär $x$-axeln i punkterna $\,(1,0)\,$ och $\,(3,0)\,$.

Bild:t_3_1_6b.gif

Exempel 8

Bestäm det minsta värde som uttrycket $\,x^2+8x+19\,$ antar.

Vi kvadratkompletterar $$x^2 +8x+19=(x+4)^2 -4^2 +19 = (x+4)^2 +3$$ och då ser vi att uttrycket blir som minst lika med 3 eftersom kvadraten $\,(x+4)^2\,$ alltid är större än eller lika med 0 oavsett vad $x$ är.

I figuren till höger ser vi att hela parabeln $\,y=x^2+8x+19\,$ ligger ovanför
$x$-axeln och har ett minimumvärde 3 när $\,x=-4\,$.

Bild:t_3_1_7b.gif

Tänk på att:

Lägg ner mycket tid på algebra! Algebra är matematikens alfabet. När du väl har förstått algebra, kommer din förståelse av statistik, yta, volym och geometri vara mycket större.






















Personliga verktyg