Lösning 1.2:3

FörberedandeFysik

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Rad 5: Rad 5:
Under smältning av isen ges det tillförda värmet av,<br\>
Under smältning av isen ges det tillförda värmet av,<br\>
-
Q_1=mh_smält=334kJ .
+
<math>Q_1=mh_{smält}=334kJ</math>.<br\>
-
Under uppvärmning av vätskan ges det tillförda värmet av,
+
Under uppvärmning av vätskan ges det tillförda värmet av,<br\>
-
Q2=mcÁT=420kJ .
+
<math>Q_2=mc\Delta T=420kJ</math>.
-
Under ångbildning ges det tillförda värmet av,
+
Under ångbildning ges det tillförda värmet av,<br\>
-
Q3=mhkok=2260kJ .
+
<math>Q_3=mh_{kok}=2260kJ</math>.<br\>
Dessa resultat presenteras i den efterfrågade formen genom att beräkna
Dessa resultat presenteras i den efterfrågade formen genom att beräkna
-
a=Q2Q1=420 kJ334 kJ=0;80 och b=Q2Q3=420 kJ2260 kJ=5;4.
+
a=Q_2Q_1=420 kJ334 kJ=0;80 och b=Q2Q3=420 kJ2260 kJ=5;4.
Se ’Svar’.
Se ’Svar’.
Det krävs en hel del energi för att få loss molekylerna från den relativt stela strukturen i det fasta materialet is. Sedan kan de röra sig relativt varandra i den flytande vätskan vatten. Under uppvärmningen ökar deras rörelseenergi med 25% mer än den energi som krävdes för smältningen. Den största energiökningen sker ändå under omvandlingen från vätska till gas då molekylerna övergår från att röra sig tätt intill varandra till att röra sig fritt med någon kollision då och då (relativt sett).
Det krävs en hel del energi för att få loss molekylerna från den relativt stela strukturen i det fasta materialet is. Sedan kan de röra sig relativt varandra i den flytande vätskan vatten. Under uppvärmningen ökar deras rörelseenergi med 25% mer än den energi som krävdes för smältningen. Den största energiökningen sker ändå under omvandlingen från vätska till gas då molekylerna övergår från att röra sig tätt intill varandra till att röra sig fritt med någon kollision då och då (relativt sett).

Versionen från 8 december 2009 kl. 10.51

\displaystyle Q=mh_{kok}=1100kJ
Det är givet att, \displaystyle m=1kg
Processen går genom tre steg; smältning vid \displaystyle 273K, uppvärmning av vätska från \displaystyle 273K till \displaystyle 373K, och kokning vid \displaystyle 373K.

Under smältning av isen ges det tillförda värmet av,
\displaystyle Q_1=mh_{smält}=334kJ.
Under uppvärmning av vätskan ges det tillförda värmet av,
\displaystyle Q_2=mc\Delta T=420kJ. Under ångbildning ges det tillförda värmet av,
\displaystyle Q_3=mh_{kok}=2260kJ.
Dessa resultat presenteras i den efterfrågade formen genom att beräkna a=Q_2Q_1=420 kJ334 kJ=0;80 och b=Q2Q3=420 kJ2260 kJ=5;4.

Se ’Svar’.

Det krävs en hel del energi för att få loss molekylerna från den relativt stela strukturen i det fasta materialet is. Sedan kan de röra sig relativt varandra i den flytande vätskan vatten. Under uppvärmningen ökar deras rörelseenergi med 25% mer än den energi som krävdes för smältningen. Den största energiökningen sker ändå under omvandlingen från vätska till gas då molekylerna övergår från att röra sig tätt intill varandra till att röra sig fritt med någon kollision då och då (relativt sett).

Den här artikeln är hämtad från http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/L%C3%B6sning_1.2:3