Exempel uppgift
FörberedandeFysik
Rad 153: | Rad 153: | ||
====E4==== | ====E4==== | ||
+ | Det här verkar vara ett problem som handlar om att testa förståelsen för hur olika passiva komponenter ändrar impedans beroende på frekvens på den spänning som anläggs till dem. | ||
+ | |||
+ | Vi antar att komponenterna är ideala och att alltså impedansen i kondensator respektive induktor utgörs av rent reaktiva laster. | ||
+ | |||
+ | Reaktans beräknas i en spole $X_L$ enligt | ||
+ | |||
+ | $X_L = \omega L$ | ||
+ | |||
+ | med | ||
+ | |||
+ | $\omega = 2 \pi \nu$ | ||
+ | |||
+ | får vi fram korrekta värden vid känd frekvens $\nu$ | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | Reaktans beräknas i en kondensator $X_C$ enligt | ||
+ | |||
+ | $X_C = \displaystyle\frac{1}{\omega C}$ | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Vidare gäller att en impetiv reaktans räknas som positiv och en kapacitiv som negativ. Den totala reaktansen för kretsen fås därmed eftersom den är seriekopplad av | ||
+ | |||
+ | $X_{krets} = \Sigma X_L - \Sigma X_C$ | ||
+ | |||
+ | Den totala resistansen beräknas på motsvarande sätt | ||
+ | |||
+ | $R_{krets} = \Sigma R $ | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Impedansen är den resulterande vektorn då X och R spänns ut med $\pi/2$ mellan sig. Vi får | ||
+ | |||
+ | $|Z| = \sqrt{R_{krets} + X_{krets}}$ | ||
+ | |||
+ | Riktningen ges av | ||
+ | |||
+ | $arg(Z) = \arctan{\displaystyle\frac{X_{krets}}{R_{krets}}}$ | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | De värden som är angivna ger $|Z| \approx 40 k\Omega $och $arg(Z) \approx \displaystyle\frac{\pi}{2}$ | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | Från beräkning i excel har vi att impedensen till nästan 100% utgörs av kondingen, vi skulle utan problem kunna ersätta hela vår krets med enbart en konding. Ingen skillnad i uppförande kommer att kunna märkas. | ||
+ | |||
+ | <font color=red> | ||
+ | Vi behöver nog nya siffror... | ||
+ | <pre> | ||
+ | induktans resistans kapacitans ind.reak. kap.reak. reaktans | ||
+ | L R C XL XC X | ||
+ | spole 5,00E-02 60 3,14E-01 3,14E-01 | ||
+ | motstånd 100 | ||
+ | konding 4,00E-06 3,98E+04 -3,98E+04 | ||
+ | |||
+ | alla 160 -3,98E+04 | ||
+ | |||
+ | impedans 39788,74331 ohm | ||
+ | </pre> | ||
+ | </font> | ||
====E5==== | ====E5==== | ||
Versionen från 17 mars 2010 kl. 12.23
Goda råd | Exempel uppgift |
Exempeluppgift
Detta är ett exempel på en inlämningsuppgift i Internetfysikkursen. Denna uppgift är alltså inte den inlämningsuppgift som du ska göra, utan den får du tillgång till först när du fått godkänt på alla slutprov.
Uppgifter
E1. Leta reda på tillverkarens tekniska produktfakta för en värmepump som marknadsförs för enfamiljshus. (Det finns mycket på webben.) Värmepumpars prestanda brukar anges för några olika driftsförhållanden med en viss standardtemperatur på den varma sidan och en viss standardtemperatur på den kalla sidan. (Det förklaras ofta i en liten fotnot till en tabell.) Du ska genomföra denna uppgift för en enda uppsättning temperaturer och inte för samtliga driftsförhållanden som förekommer på faktabladet.
- Identifiera effekter motsvarande
Qvarm ochWin samt värmefaktornCOPvp . Var noga med mätenheter.Kontrollera att de givna värdena för dessa storheter överensstämmer med definitionen av värmefaktorn. (Eventuellt kan du tvärtom behöva beräkna den tredje storheten utifrån givna värden för enbart två storheter.) - Beräkna den värmeeffekt som värmepumpen tar från den kalla sidan, t.ex. jord eller berggrund.
- Ger den andra huvudsatsen en möjlighet att beräkna en undre gräns, (
COPvp ), ett exakt värde, (···
COPvp=··· ), eller en övre gräns, (COPvp ), för värmefaktorn? Genomför denna uppskattning och jämför med pumpens verkliga värmefaktor.···
E2. Du är ute och paddlar kanot på en sjö. En morgon startar du från ditt nattläger vid stranden och paddlar först 240m i en riktning som ligger
När du paddlar tillbaka, så paddlar du först en sträcka
Använd vektorer för att bestämma längderna
E3. En plastlinjal är drygt 20 cm lång. Vid markeringen för 10 cm finns ett hål i linjalen i vilket man kan sticka in t.ex. en stoppnål. Denna fungerar då som en axel kring vilken linjalen blir vridbar. En metallstav
En bägare med vätska placeras så att metallstaven i sin helhet blir omgiven av vätskan. För att återställa jämvikten hänger man vid lämpliga skalstreck (se figuren nedan) små ståltrådar med massorna 0,1 g, 1 g och 10 g.
Bestäm vätskans densitet om, som i figuren, ståltrådarna måste hängas på avstånden 3 cm, 7 cm respektive 8 cm från vridningsaxeln.
E4. En elektrisk krets består av tre seriekopplade komponenter, en spole med resistansen 60
E5. Ett blixtnedslag består i allmänhet av 4–5 urladdningar efter varandramedkorta mellanrum(50 ms). Antag att en av dessa urladdningar transporterar 5C över en potentialskillnad av 100MV mellan moln och mark under loppet av 10 μs. Beräkna den genomsnittliga strömmen, energitransporten och den genomsnittliga effekt som utvecklas.
Lösning
E1
E2
Vi har fått ett antal kompasskurser angivna och söker två sträckor.
Vi antar att vi använder en vanlig kompass med vinkelsumman
Med dessa förenklingar så får vi ett problem med tre vektorer vars summa är noll, se illustration. Dessvärre är vinklarna angivna något egendomligt varför vi behöver göra om dessa till kartesiska koordinater i ett x-y-system. För att få rätt vinklar i rätt riktning så skissar vi problemställningen, en utmaning är ju att vinklarna är angivna relativt till olika väderstreck och inte relativt x-axeln!
Vi väljer att ha öst som x-koordinat (och därmed blir väst negativa x-koordinater) samt nord som y-koordinat (med syd som negativ y-koordinat). Andra val kan självklart göras, detta är kanske det mest intuitiva?
Vektorn a inlagd i detta koordinatsystem ger
=240(cos32
−sin32
)
Vektorn b inlagd i samma koordinatsystemt ger
=b(−cos48
sin48
)
Vektorn c slutligen
=c(−cos72
−sin72
)
Vi tittar (som vanligt) på x- och y-värdena var för sig och får två ekvationer med totalt två obekanta. Lika många obekanta som antalet ekvationer, innebär att vi kan lösa problemet matematiskt såvida inte de två ekvationerna är identiska.
cos(32
)−b
cos(48
)−c
cos(72
)=0
sin(32
)+b
sin(48
)−c
sin(72
)=0
Vi inser att vi har ett ekvationssytem som är lösbart, vi löser det exakt nedan (du kan välja att först beräkna de trigometriska funktionernas värden med 3-4 värdesiffror men det kommer att ge avrundningsfel, hur stora?)
cos(32
)−b
cos(48
)−c
cos(72
)=0
sin(32
)+b
sin(48
)−c
sin(72
)=0
Vi eliminerar b genom att multiplicera (1) med cos48
=tan48
cos(32
)
tan48
−b
sin48
−c
cos(72
)
tan48
=0
sin(32
)+b
sin(48
)−c
sin(72
)=0
Vi adderar (1) och (2) och får
cos32
tan48−sin32
=c
cos72
tan48+sin72
c=240
cos72
tan48+sin72cos32
tan48−sin23
76
Det exakta värdet av c insatt i (1) överst ger b enligt
cos32−240
cos72cos72
tan48+sin72cos32
tan48−sin32
b=240cos48
cos32−cos72cos72
tan48+sin72cos32
tan48−sin32
269
E3
Vi antar att det snöre som den stora metallstaven hänger i har massan noll och är styvt. Det innebär att det inte påverkar jämviktsekvationen och att en eventuell kraft riktad uppåt på metallstaven kommer att innebära att linjalen rör sig uppåt. Med detta antagande kan problemet lösas.
Vid en första anblick ser det ut som att vi ska sätta upp en jämviktsekvation för de två fallen och utifrån det plocka fram de obekanta massorna. Man inser ganska snart att detta inte hjälper, vi får fler obekanta än antalet ekvationer. Vi har inte heller så stor nytta av att få reda på de absoluta massorna för M och S i figuren.
Den huvudsakliga skillnaden mellan de båda fallen är att metallstaven i det senare är nedsänkt i en vätska. Vi misstänker att Archimedes princip kan vara användbar och drar oss den till minnes:
Archimedes princip
Lyftkraften på ett föremål i en vätska är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan.
Om vi sätter upp en jämviktsekvation kring knappnålen för skillnaden mellan fall 1 och fall 2 bör vi kunna få ut lyftkraften
Enheterna som är angivna i uppgiften, cm och g, är farliga att använda då vi riskerar att få decimalfel. Vi gör om dem till SI-enheter och sätter upp jämviktsekvationen kring nålen för krafter
idi
Fi=0
Med våra värden insatta har vi
10−2
0
1
10−3
g+7
10−2
1
10−3
g+8
10−2
10
10−3
g−10
10−2
FL
Vi löser ut lyftkraften från nedsänkningen i vätskan, F_L ovan, till
73
10−4g
Vi utgår från de båda sambanden =Vm
Vi söker =FLgV
(0
013m^3=1
00
10−5m3
=gV8
73
10−4g=10−58
73
10−4=87
3
Eftersom vi konsekvent använt SI-enheter utan prefix när vi räknat trillar också resultatet ut i detta format, densiteten är alltså 3kg/m3
Är detta ett rimligt svar? De flesta vätskor har en dencitet mellan
Uppdrag: kontrollera räkningar, om de är rätt, överväg att modifiera uppgiftsformuleringen, orimligt att resultatet är en vätska som ej finns!
E4
Det här verkar vara ett problem som handlar om att testa förståelsen för hur olika passiva komponenter ändrar impedans beroende på frekvens på den spänning som anläggs till dem.
Vi antar att komponenterna är ideala och att alltså impedansen i kondensator respektive induktor utgörs av rent reaktiva laster.
Reaktans beräknas i en spole $X_L$ enligt
$X_L = \omega L$
med
$\omega = 2 \pi \nu$
får vi fram korrekta värden vid känd frekvens $\nu$
Reaktans beräknas i en kondensator $X_C$ enligt
$X_C = \displaystyle\frac{1}{\omega C}$
Vidare gäller att en impetiv reaktans räknas som positiv och en kapacitiv som negativ. Den totala reaktansen för kretsen fås därmed eftersom den är seriekopplad av
$X_{krets} = \Sigma X_L - \Sigma X_C$
Den totala resistansen beräknas på motsvarande sätt
$R_{krets} = \Sigma R $
Impedansen är den resulterande vektorn då X och R spänns ut med $\pi/2$ mellan sig. Vi får
$|Z| = \sqrt{R_{krets} + X_{krets}}$
Riktningen ges av
$arg(Z) = \arctan{\displaystyle\frac{X_{krets}}{R_{krets}}}$
De värden som är angivna ger $|Z| \approx 40 k\Omega $och $arg(Z) \approx \displaystyle\frac{\pi}{2}$
Från beräkning i excel har vi att impedensen till nästan 100% utgörs av kondingen, vi skulle utan problem kunna ersätta hela vår krets med enbart en konding. Ingen skillnad i uppförande kommer att kunna märkas.
Vi behöver nog nya siffror...
induktans resistans kapacitans ind.reak. kap.reak. reaktans L R C XL XC X spole 5,00E-02 60 3,14E-01 3,14E-01 motstånd 100 konding 4,00E-06 3,98E+04 -3,98E+04 alla 160 -3,98E+04 impedans 39788,74331 ohm
E5
Vi antar att lika stor energi förs över i samtliga urladdningar, ett alternativt scenario skulle kunna vara att det mesta av energin finns i den första urladdningen.
Om det är fem urladdningar och varje urladdning för över lika hög energi gäller för en urladdning
Utvecklad effekt s=500MW
Ström under genomslag
Energitransporten W är given i uppgiftsformuleringen, 5 C under hela förloppet och enligt vårt antagande 1 C per urladdning.
Medeleffekten under ett blixtnedslag, enligt uppgiften pågår hela blixtnedslaget under 200 ms vid fem urladdningar, under denna tid förs energin 5 C över varför medeleffekten blir
=5C200ms=25W
Är detta vad som efterfrågas? Verkar vara väl trivial lösning... ställer mig också tveksam till att strömmen är så pass liten som beräkningarna visar, är fältstyrkan verkligen korrekt angiven för ett riktigt fall?