5.6 Partiklar
FörberedandeFysik
(Ny sida: __NOTOC__ {|border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | {{Mall:Vald flik|Teori}} {{Ma...) |
|||
| Rad 28: | Rad 28: | ||
</div> | </div> | ||
| + | =Teori= | ||
| + | |||
| + | I början på 1930-talet så verkade det som om hela fysikens fundament var lagt inom det nya området elementarpartikelfysik. Den omgivande världen beskrevs väl med kända byggstenar, elektronen, protonen och den nyligen upptäckta neutronen. Neutrinon var postulerad men ännu inte detekterad. Detta pastorala tillstånd ändras dock snabbt och det fanns på 1970-talet mer än 200 ”elementarpartiklar”, med namn som myon (<pp:latex>\mu</pp:latex>), pion (<pp:latex>\pi</pp:latex>) , kaon (<pp:latex>K</pp:latex>) och sigma (<pp:latex>\Sigma</pp:latex>). Alla dessa partiklar är instabila och har livstider på mellan <pp:latex>10^{-6}</pp:latex> s och <pp:latex>10^{-23}</pp:latex> s. De nyaste partiklarna produceras i kollisioner vid acceleratorer. De mest kända acceleratorerna är | ||
| + | |||
| + | : Fermilab (Chicago) | ||
| + | : DESY (Hamburg) | ||
| + | : SLAC (Stanford) | ||
| + | : CERN (Genève) | ||
| + | |||
| + | ''Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire'', som ligger precis på gränsen mellan Frankrike och Schweiz, syns på bilden nedan. Den största cirkeln i bilden indikerar omkretsen för den nya acceleratorn LHC (Large Hadron Collider) som togs i bruk 2008. Start- och landningsbanan på Genèves flygplats (i nedre högra hörnet) ger en vägvisning om anläggningens storlek. | ||
''Mer innehåll kommer'' | ''Mer innehåll kommer'' | ||
Versionen från 7 december 2017 kl. 12.45
| Teori | Övningar |
Mål och innehåll
Innehåll:
- Inledning
- Kärnans inre struktur
- Antipartiklar
- Leptoner, hadroner och kvarkar och deras växelverkningar
Läromål
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
- Kunna redogöra för kärnans inre struktur.
- Kunna redogöra för begreppet antipartikel.
- Kunna förklara skillnaden mellan fermioner och bosoner.
- Kunna förklara skillnaden mellan leptoner och hadroner.
- Kunna förklara skillnaden mellan mesoner och baryoner.
- Kunna redogöra för krafterna i mikrokosmos och deras kraftförmedlare.
Teori
I början på 1930-talet så verkade det som om hela fysikens fundament var lagt inom det nya området elementarpartikelfysik. Den omgivande världen beskrevs väl med kända byggstenar, elektronen, protonen och den nyligen upptäckta neutronen. Neutrinon var postulerad men ännu inte detekterad. Detta pastorala tillstånd ändras dock snabbt och det fanns på 1970-talet mer än 200 ”elementarpartiklar”, med namn som myon (<pp:latex>\mu</pp:latex>), pion (<pp:latex>\pi</pp:latex>) , kaon (<pp:latex>K</pp:latex>) och sigma (<pp:latex>\Sigma</pp:latex>). Alla dessa partiklar är instabila och har livstider på mellan <pp:latex>10^{-6}</pp:latex> s och <pp:latex>10^{-23}</pp:latex> s. De nyaste partiklarna produceras i kollisioner vid acceleratorer. De mest kända acceleratorerna är
- Fermilab (Chicago)
- DESY (Hamburg)
- SLAC (Stanford)
- CERN (Genève)
Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire, som ligger precis på gränsen mellan Frankrike och Schweiz, syns på bilden nedan. Den största cirkeln i bilden indikerar omkretsen för den nya acceleratorn LHC (Large Hadron Collider) som togs i bruk 2008. Start- och landningsbanan på Genèves flygplats (i nedre högra hörnet) ger en vägvisning om anläggningens storlek.
Mer innehåll kommer
