Processing Math: Done
To print higher-resolution math symbols, click the
Hi-Res Fonts for Printing button on the jsMath control panel.
jsMath

5.4 Atomen

FörberedandeFysik

Version från den 5 december 2017 kl. 13.35; Louwah (Diskussion | bidrag)
Hoppa till: navigering, sök


       Teori          Övningar      

Mål och innehåll

Innehåll:

  • Atomen
  • Bohrs tre postulat
  • Energinivåer
  • Laser
  • Stimulerad emission


Läromål

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Definiera Balmervåglängderna (Rydbergs formel för väte).
  • Redogöra för Bohrs tre postulat energinivåernas kvantisering.
  • Förklara hur en laser fungerar.
  • Ställa upp och beräkna våglängden vid atomövergångar.

FÖRFATTARE: Göran Tranströmer & Lars-Erik Berg, KTH Fysik

Atomen

Spektroskopin gav att varje grundämne har ett karakteristiskt spektrum. För vissa ämnen (väte, vissa alkalimetaller) var spektrallinjerna regelbundna, lätt igenkännliga serier. Balmer fann för de synliga våglängderna i vätets spektrum att

n=konstn2n2−22

där n är det skal som elektronen exciteras till, n=345 Längre fram i teorin visar vi hur vi kommer fram till detta samband.

Bild:5.4_spektrum.jpg

Balmerserien hos atomärt väte.

Bohrs teori för väteatomen

Uppmuntrad av Plancks framgång med kvantisering kom Bohrs teori för väteatomen (1913). Den innebar att i ett bundet (atomärt) system är energin kvantiserad. Systemets möjliga energitillstånd kan åskådliggöras med ett energinivådiagram, där (i den enklaste modellen) varje nivå tilldelas ett kvanttal n. Genom absorption av elektromagnetisk strålning eller genom kollisioner med omgivande atomer överförs kinetisk energi till elektronen, som exciteras; den motsatta deexcitationsprocessen sker under fotonemission.


Mer material kommer

Den här artikeln är hämtad från http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/5.4_Atomen