Loading http://wiki.math.se/jsMath/fonts/msbm10/def.js
To print higher-resolution math symbols, click the
Hi-Res Fonts for Printing button on the jsMath control panel.

No jsMath TeX fonts found -- using image fonts instead.
These may be slow and might not print well.
Use the jsMath control panel to get additional information.
jsMath Control PanelHide this Message


jsMath

5.3 Vågor och partiklar

FörberedandeFysik

Version från den 4 december 2017 kl. 13.54; Louwah (Diskussion | bidrag)
Hoppa till: navigering, sök


       Teori          Övningar      

Mål och innehåll

Innehåll:

  • Ljusets partikelegenskaper
  • Röntgenstrålning
  • de Broglies hypoteser
  • Braggs lag
  • Fotoelektriska effekten
  • Comptoneffekten
  • Parbildning

Läromål

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Definiera de Broglie-våglängden
  • Redogöra för hur man skapar röntgenstrålar
  • Skilja mellan bromsstrålning och karakteristisk röntgenstrålning
  • Redogöra för fotoeffekten, Comptoneffekt och parbildning
  • Kunna räkna med fotoelektriska effekten, Comptoneffekten, parbildning och Braggvillkoret
  • Förklara varför en viss fotonenergi krävs för att fotoelektriska effekten skall observeras
  • Ställa upp och räkna på Comptonspridning samt minsta energin som krävs för parbildning

FÖRFATTARE: Göran Tranströmer & Lars-Erik Berg, KTH Fysik. EDITERARE: Johan Laine, Johanna Skarpman Munter

Ljusets partikelegenskaper

I slutet av 1800-talet dominerade uppfattningen att ljus är vågor. Att ljus har diffraktionsegenskaper var känt sedan länge, så när Maxwell visade att ljus är vågor som har sitt ursprung från elektromagnetisk strålning var det ingen som tvivlade på ljusets vågegenskaper. (Diffraktion är en vågegenskap som handlar om vågors egenskaper att sprida sig och böja sig runt hörn. Se exempelvis avsnitt 4.5 eller Wikipedia.)

Många fysiker avfärdade därför Max Planck när han försökte argumentera för att ljus bara kan avges och tas upp i vissa bestämda mängder, så kallade kvanta, i ett försök att förklara svartkroppsstrålning. Han fann att den energi som finns i ljus alltid är en multipel av en lägsta möjlig energikvanta som ges av

E=hf

där f är vågens frekvens. Konstanten som binder samman frekvensen med energin kallas för Plancks konstant och har värdet

h=66260691034 Js41361015 eV s

Idag är det ingen som tvivlar på att modellen stämmer, men tanken var väldigt kontroversiell och hårt motarbetad under 1900-talets början. Dessa ljuskvanta är de partiklar som vi nu kallar fotoner.

Vi har sambandet f=c där är våglängden, f är frekvensen och c är ljusets hastighet. Det innebär att vi kan skriva om Plancks formel som

E=hc

Relationen hc dyker upp så ofta i dessa beräkningar att värdet kan vara bra att notera

hc19864451025 Jm1240 eV nm

En annan konstant som ofta dyker upp i dessa sammanhang är h2. Den brukar kallas Diracs konstant eller bara "h-streck".

\displaystyle \hbar=\displaystyle\frac{h}{2\pi} \approx 1,054572 \cdot 10^{-34} \textrm{ Js} \approx 6,58 \cdot 10^{-16} \textrm{ eV s}.

Om vi kombinerar Plancks formel med Einsteins resultat att även ljus har rörelsemängd som beskrivs av \displaystyle p=E/c får vi att

\displaystyle p=\displaystyle\frac{h}{\lambda}=\displaystyle\frac{hf}{c} \,.


Mer material kommer