3.1 Rötter

Sommarmatte 1

(Skillnad mellan versioner)

Hoppa till: navigering, sök

Versionen från 23 april 2007 kl. 14.06

Innehåll

1 3.1 Rötter
2 Teori

3.1 Rötter

Innehåll:

Kvadratrot och n:te rot
Rotlagar

Läromål: Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

Skriva om ett rotuttryck i potensform
Beräkna kvadratroten ur några enkla heltal
Kvadratroten ur ett negativt tal inte är definierat
Kvadratroten ur ett tal betecknar den positiva roten
Hantera rotlagarna i förenkling av rotuttryck
Rotlagarna bara gäller för icke-negativa radikander
Förenkla rotuttryck med kvadratrötter i nämnaren
Veta när n:te roten ur ett negativt tal är definierat (n udda)

Övningar

Teori

teori

$$ fristående formel dubbla dollar $$

teori igen

Viktig regel: $$dubbeldollar$$

Exempel 1

Exempeltext, använd nedanstående numrering

$matte$
text

teori igen

Kvadratrötter

Symbolen $ \sqrt{a} $ , kvadratroten ur $a$, används som bekant för att beteckna det tal som multiplicerat med sig självt blir $a$. Man måste dock vara lite mer exakt när man definierar denna symbol.

Ekvationen $ x^2 = 4 $ har två lösningar, x = 2 och x = -2, eftersom såväl $ 2\cdot 2 = 4 $ som $ (-2)\cdot(-2) = 4$. Man skulle då kunna tro att $ \sqrt{4} $ kan vara vilket som helst av $-2$ och $2$, dvs. $\sqrt{4}= \pm 2$, men $\sqrt{4}$ betecknar bara det postiva talet $2$. Vi har att

$\sqrt{a} $ kvadratroten ur $ a $ betecknar det icke-negativa tal som multiplicerat med sig

självt blir $ a $, dvs. den icke-negativa lösningen till ekvationen $ x^2 = a. $

Kvadratroten ur $ a $ kan även skrivas $ a^{1/2}.$

Det är därför fel att påstå att $ \sqrt{4}= \pm 2$, men korrekt att säga att ekvationen $ x^2 = 4 $ har lösningarna $ x = \pm 2$. T.ex. gäller därmed att $-\sqrt{4}=-2$ och inget annat.

Exempel 1

$\quad \sqrt{0}=0 \quad$ eftersom $\; 0^2 = 0 \cdot 0 = 0 \;$ och $0$ är inte negativ
$\quad \sqrt{100}=10 \quad$ eftersom $\; 10^2 = 10 \cdot 10 = 100 \;$ och $10$ är ett positivt tal.
$\quad \sqrt{0{,}25}=0{,}5 \quad$ eftersom $\; 0{,}5^2 = 0{,}5 \cdot 0{,}5 = 0{,}25 \;$ och $0{,}5$ är positiv
$\quad \sqrt{2} \approx 1{,}4142 \quad$ eftersom $\; 1{,}4142 \cdot 1{,}4142 \approx 2 \;$ och $1{,}4142$ är positiv
Ekvationen $ x^2=2 $ har lösningarna $ x=\sqrt{2}\approx 1,414 $ och $ x = -\sqrt{2} \approx -1,414$
$ \sqrt{-4} $ är inte definierat, eftersom det inte finns något reellt tal $x$ sådant att $x^2=-4$.
$ \sqrt{(-7)^2} = 7 \;$ eftersom $\; \sqrt{(-7)^2} = \sqrt{(-7) \cdot (-7)} = \sqrt{49} = \sqrt{ 7 \cdot 7} = 7$.

När man räknar med kvadratrötter kan det vara bra att känna till några räkneregler. Eftersom $ \sqrt{a} = a^{1/2} $ kan vi överföra potenslagarna till "rotlagar". Vi har t.ex. att

$$\sqrt{9\cdot 4} = (9\cdot 4)^{1/2} = 9^{1/2}\cdot 4^{1/2} = \sqrt{9}\cdot \sqrt{4}$$

På detta sätt kan vi få fram följande räkneregler för kvadratrötter, som gäller för alla reella tal $ a, b \ge 0:$

$$\sqrt{ab}=\sqrt{a}\cdot \sqrt{b}$$

$$\sqrt{a/b}= \frac{\sqrt{a}}{ \sqrt{b}}$$

$$a\sqrt{b}=\sqrt{a^2b}$$

(Vi måste dock vid divisionen ovan som vanligt förutsätta att b inte är 0.)

Exempel 2

$\sqrt{64\cdot 81}=\sqrt{64}\cdot \sqrt{81}=8\cdot 9 =72$
$ \sqrt{\displaystyle\frac{9}{25}} =\displaystyle\frac{\sqrt{9}}{ \sqrt{25}}= \displaystyle\frac{3}{5}$
$ \sqrt{18} \cdot \sqrt{2} =\sqrt{18 \cdot 2} = \sqrt{36} = 6$
$ \displaystyle\frac{\sqrt{75}}{\sqrt{3}} = \sqrt{\displaystyle\frac{75}{3}} = \sqrt{25} = 5$
$ \sqrt{12} = \sqrt{ 4 \cdot 3 } = \sqrt{4} \cdot \sqrt{3} = 2\sqrt{3} $

Observera att räknereglerna ovan förutsätter att $ a \mbox{ och } b \ge 0.$ Om a och b är negativa (< 0) så är inte $ \sqrt{a} $ och $ \sqrt{b} $ definierade som reella tal. Man skulle kunna frestas att skriva

$$-1 = \sqrt{-1} \cdot \sqrt{-1} = \sqrt{ (-1) \cdot (-1) } = \sqrt{1} = 1$$

men ser då att något inte stämmer. Anledningen är att $ \sqrt{-1} $ inte är ett reellt tal, vilket alltså gör att räknereglerna ovan inte får användas.

N-te rötter

Kubikroten ut ett tal $a$ definieras som det tal som multiplicerat med sig själv tre gånger ger $a$, och betecknas $\sqrt[\scriptstyle 3]{a}$.

Exempel 3

$\quad \sqrt[\scriptstyle 3]{8} = 2 \quad$ eftersom $\; 2 \cdot 2 \cdot 2=8$.
$\quad \sqrt[\scriptstyle 3]{0{,}027} = 0{,}3 \quad$ eftersom $\; 0{,}3 \cdot 0{,}3 \cdot 0{,}3=0{,}027$.
$\quad \sqrt[\scriptstyle 3]{-8} = -2 \quad$ eftersom $\; (-2) \cdot (-2) \cdot (-2)= -8$.

Notera att, till skillnad fån kvadratrötter, är kubikrötter även definierade för negativa tal.

Det går sedan att för postiva heltal $n$ definiera n:te roten ur ett tal $a$ som

om $n$ är jämn och $a\ge0$ är $\sqrt[\scriptstyle n]{a}$ det icke-negativa tal som multiplicerat sig själv $n$ gånger blir $a$
om $n$ är udda sä är $\sqrt[\scriptstyle n]{a}$ det tal som multiplicerat med sig själv $n$ gånger blir $a$

Roten $\sqrt[\scriptstyle n]{a}$ kan även skrivas som $a^{1/n}$.

Exempel 4

$ \sqrt[\scriptstyle 4]{625} = 5$ eftersom $5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 = 625$
$ \sqrt[\scriptstyle 5]{-243} = -3$ eftersom $(-3) \cdot (-3) \cdot (-3) \cdot (-3) \cdot (-3) = -243$
$\sqrt[\scriptstyle 6]{-17}$ är inte definierad eftersom $6$ är jämn och $-17$ är ett negativt tal. $

För $n$-te rötter gäller samma räkneregler som för kvadratrötter om $ a, \: b \ge 0$. OBS! om $n$ är udda gäller de även för negativa $a$ och $b$, dvs. för all reella tal $a, b$.

$$\sqrt[\scriptstyle n]{ab}=\sqrt[\scriptstyle n]{a}\cdot \sqrt[\scriptstyle n]{b}$$

$$\sqrt[\scriptstyle n]{\displaystyle\frac{a}{b}}=\displaystyle \frac{\sqrt[\scriptstyle n]{a}}{\sqrt[\scriptstyle n]{b}}$$

$$a\cdot\sqrt[\scriptstyle n]{b}=\sqrt[\scriptstyle n]{a^nb}$$

Förenkling av rotuttryck

Ofta kan man genom att använda räknereglerna för rötter förenkla rotuttryck väsentligt. Liksom vid potensräkning handlar det ofta om att bryta ner uttryck i så "små" rötter som möjligt. Exempelvis gör man gärna omskrivningen

$$\sqrt{8}=\sqrt{4\cdot2} = \sqrt{4} \cdot \sqrt{2} = 2\sqrt{2}$$

eftersom man då kan förenkla t.ex.

$$\displaystyle\frac{\sqrt{8}}{2} = \displaystyle\frac{2 \sqrt{2}}{2} = \sqrt{2} $$

Genom att skriva rotuttryck i termer av "små" rötter kan man också addera rötter av "samma sort", t.ex.

$$\sqrt{8} + \sqrt{2} = 2\sqrt{2} + \sqrt{2} = (2+1)\sqrt{2} =3\sqrt{2}$$

Exempel 5

$\displaystyle\frac{\sqrt{8}}{\sqrt{18}} = \displaystyle\frac{\sqrt{2 \cdot 4}}{\sqrt{2 \cdot 9}} = \displaystyle\frac{\sqrt{2 \cdot 2 \cdot 2}}{\sqrt{2 \cdot 3 \cdot 3}} = \displaystyle\frac{\sqrt{2 \cdot 2^2}}{\sqrt{2 \cdot 3^2}} = \displaystyle\frac{2\sqrt{2}}{3\sqrt{2}} = \displaystyle\frac{2}{3}$
$ \displaystyle\frac{\sqrt{72}}{6} = \displaystyle\frac{\sqrt{8 \cdot 9}}{ 2 \cdot 3} = \displaystyle\frac{\sqrt{2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 3 \cdot 3}}{ 2 \cdot 3} = \displaystyle\frac{\sqrt{2^2 \cdot 3^3 \cdot 2}}{ 2 \cdot 3} = \displaystyle\frac{2 \cdot 3\sqrt{2}}{2 \cdot 3} = \sqrt{2}$
$ \sqrt{45} + \sqrt{20} = \sqrt{9\cdot5} + \sqrt{4\cdot5} = \sqrt{3^2\cdot5} + \sqrt{2^2\cdot5} = 3\sqrt{5} + 2\sqrt{5} = (3+2)\sqrt{5} = 5\sqrt{5} $

$\sqrt{50} + 2\sqrt{3} -\sqrt{32} + \sqrt{27}$	$=$	$\sqrt{5 \cdot 10} + 2\sqrt{3} -\sqrt{2 \cdot 16} + \sqrt{3 \cdot 9}$
	$=$	$\sqrt{5 \cdot 2 \cdot 5} + 2\sqrt{3} -\sqrt{2 \cdot 2 \cdot 8} + \sqrt{3 \cdot 3 \cdot 3}$
	$=$	$\sqrt{5^2 \cdot 2 } + 2\sqrt{3} -\sqrt{2^2 \cdot 2^2 \cdot 2} + \sqrt{3 \cdot 3^2}$
	$=$	$5\sqrt{2} +2\sqrt{3} - 2 \cdot 2\sqrt{2} + 3\sqrt{3}$
	$=$	$(5-4)\sqrt{2} + (2+3)\sqrt{3}$
	$=$	$\sqrt{2} + 5\sqrt{3}$

$ \displaystyle\frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{3} }{ \sqrt[\scriptstyle3]{12} } = \displaystyle\frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{3} }{ \sqrt[\scriptstyle3]{3 \cdot 4} } = \displaystyle\frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{3} }{ \sqrt[\scriptstyle3]{3} \cdot \sqrt[\scriptstyle3]{4} } = \displaystyle\frac{ 2 }{ \sqrt[\scriptstyle3]{4} } = \displaystyle\frac{ 2 }{ \sqrt[\scriptstyle3]{2 \cdot 2} } = \displaystyle\frac{ 2 }{ \sqrt[\scriptstyle3]{2} \cdot \sqrt[\scriptstyle3]{2} } \cdot \displaystyle \frac{\sqrt[\scriptstyle3]{2}} {\sqrt[\scriptstyle3]{2}} = \displaystyle\frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{2} }{ 2 } = \sqrt[\scriptstyle3]{2} $
$\mbox{ f) } (\sqrt{3} + \sqrt{2})(\sqrt{3} - \sqrt{2}) = (\sqrt{3})^2-(\sqrt{2})^2 = 3-2 = 1$

$\mbox{ (Konjugatregeln: } (a+b)(a-b) = a^2 - b^2)$

Rationella rotuttryck

När rötter förekommer i ett rationellt uttryck vill man ofta undvika rötter i nämnaren (eftersom det är svårt vid handräkning att dividera med irrationella tal). Genom att förlänga med $ \sqrt{2} $ kan man exempelvis göra omskrivningen

$$\displaystyle\frac{1}{\sqrt{2}} = \displaystyle\frac{1\cdot\sqrt{2}}{\sqrt{2}\cdot\sqrt{2}} = \displaystyle\frac{\sqrt{2}}{2}$$

vilket oftast är att föredra.

I andra fall kan man utnyttja konjugatregeln, $ (a+b)(a-b) = a^2 - b^2 $, och förlänga med nämnarens s.k. konjugerade uttryck. På så sätt försvinner rottecknen från nämnaren, t.ex.

$$ \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{\sqrt{2}+1} = \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{(\sqrt{2}+1)} \cdot \frac{\sqrt{2}-1}{\sqrt{2}-1} = \displaystyle\frac{\sqrt{3}(\sqrt{2}-1)}{(\sqrt{2}+1)(\sqrt{2}-1)} = \displaystyle\frac{\sqrt{3} \cdot \sqrt{2} - \sqrt{3} \cdot 1}{ (\sqrt{2})^2 - 1^2 } = \displaystyle\frac{\sqrt{3 \cdot 2} - \sqrt{3}}{ 2 - 1 } = \displaystyle\frac{\sqrt{6} - \sqrt{3}}{ 1 } = \sqrt{6} - \sqrt{3} $$

Exempel 6

$ \displaystyle\frac{10\sqrt{3}}{\sqrt{5}} = \displaystyle\frac{10\sqrt{3}\cdot\sqrt{5}}{\sqrt{5}\cdot\sqrt{5}} = \displaystyle\frac{10\sqrt{15}}{5} = 2\sqrt{15} $
$ \displaystyle\frac{1+\sqrt{3}}{\sqrt{2}} = \displaystyle\frac{(1+\sqrt{3})\cdot\sqrt{2}}{\sqrt{2}\cdot\sqrt{2}} = \displaystyle\frac{\sqrt{2}+\sqrt{6}}{2} $
$ \displaystyle\frac{3}{\sqrt{2}-2} = \displaystyle\frac{3(\sqrt{2}+2)}{(\sqrt{2}-2)(\sqrt{2}+2)} = \displaystyle\frac{3\sqrt{2}+6}{(\sqrt{2})^2-2^2} = \displaystyle\frac{3\sqrt{2}+6}{2-4} = -\displaystyle\frac{3\sqrt{2}+6}{2} $
$(\displaystyle\frac{1}{\sqrt{2}} - \displaystyle\frac{1}{\sqrt{3}})(1+\displaystyle\frac{1}{\sqrt{6}}) = \displaystyle\frac{1}{\sqrt{2}} + \displaystyle\frac{1}{\sqrt{12}} - \displaystyle\frac{1}{\sqrt{3}}- \displaystyle\frac{1}{\sqrt{18}} = \displaystyle\frac{1}{\sqrt{2}} + \displaystyle\frac{1}{2\sqrt{3}} - \displaystyle\frac{1}{\sqrt{3}}- \displaystyle\frac{1}{3\sqrt{2}} =$

$ =\displaystyle\frac{\sqrt{2}}{2} + \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{6} - \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{3}- \displaystyle\frac{\sqrt{2}}{6} = \displaystyle\frac{3\sqrt{2}}{6} + \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{6} -\displaystyle\frac{2\sqrt{3}}{6}- \displaystyle\frac{\sqrt{2}}{6}=\displaystyle\frac{2\sqrt{2} - \sqrt{3}}{6}$

Råd för inläsning

Tänk på att:

Kvadratroten ur ett tal alltid är icke-negativ (dvs positiv eller lika med noll)!

Rotlagarna är egentligen specialfall av potenslagarna.

Exempelvis: $\sqrt{x}=x^{1/2}$

Lästips

för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring

Läs mer om kvadratrötter i engelska Wikipedia

Hur vet man att roten ur 2 inte är ett bråktal?

Länktips

Hur man finner roten ur ett tal, utan hjälp av miniräknare?

Den här artikeln är hämtad från http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/3.1_R%C3%B6tter

 ==Kvadratr&ouml;tter==
 Symbolen $ \sqrt{a} $ , kvadratroten ur $a$, anv&auml;nds som bekant f&ouml;r att beteckna
 det tal som multiplicerat med sig sj&auml;lvt blir $a$.
 Ekvationen &nbsp;$ x^2 = 4 $&nbsp; har tv&aring; l&ouml;sningar, x = 2 och x = -2, eftersom s&aring;v&auml;l $ 2\cdot 2 = 4 $&nbsp; som &nbsp;$ (-2)\cdot(-2) = 4$. Man skulle d&aring; kunna tro att $ \sqrt{4} $ kan vara vilket som helst av $-2$ och $2$, dvs. $\sqrt{4}= \pm 2$, men $\sqrt{4}$ betecknar <u> bara </u> det postiva talet $2$. Vi har att
 :$\sqrt{a} $&nbsp; kvadratroten ur &nbsp;$ a $&nbsp; betecknar det '''icke-negativa tal''' som multiplicerat med sig
 :självt blir &nbsp;$ a $, dvs. den icke-negativa lösningen till ekvationen &nbsp;$ x^2 = a. $
 :Kvadratroten ur &nbsp;$ a $&nbsp; kan &auml;ven skrivas &nbsp;$ a^{1/2}.$
 Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r fel att p&aring;st&aring; att $ \sqrt{4}= \pm 2$,
 men korrekt att s&auml;ga att ekvationen $ x^2 = 4 $&nbsp; har l&ouml;sningarna
 $ x = \pm 2$.  T.ex. gäller därmed att $-\sqrt{4}=-2$ och inget annat.
 <div class="exempel">
 '''Exempel 1'''
 <ol type="a">
-<li>$matte$
+<li>$\quad \sqrt{0}=0 \quad$ eftersom $\; 0^2 = 0 \cdot 0 = 0 \;$ och $0$ är inte negativ
-<li>text
+<li>$\quad \sqrt{100}=10 \quad$ eftersom $\; 10^2 = 10 \cdot 10 = 100 \;$ och $10$ är ett positivt tal.
+<li> $\quad \sqrt{0{,}25}=0{,}5 \quad$ eftersom $\; 0{,}5^2 = 0{,}5 \cdot 0{,}5 = 0{,}25 \;$ och $0{,}5$ är positiv
+<li>$\quad \sqrt{2} \approx 1{,}4142 \quad$ eftersom $\; 1{,}4142 \cdot 1{,}4142 \approx 2 \;$ och $1{,}4142$ är positiv
+<li>&nbsp;Ekvationen &nbsp;$ x^2=2 $&nbsp; har lösningarna &nbsp;$ x=\sqrt{2}\approx 1,414 $&nbsp; och &nbsp;$ x = -\sqrt{2} \approx -1,414$
+<li>&nbsp;$ \sqrt{-4} $&nbsp; är inte definierat, eftersom det inte finns något reellt tal $x$ sådant att $x^2=-4$.
+<li>$ \sqrt{(-7)^2} = 7 \;$ eftersom $\; \sqrt{(-7)^2} = \sqrt{(-7) \cdot (-7)} =  \sqrt{49} =  \sqrt{ 7 \cdot 7} = 7$.
 </ol>
-a) $\quad \sqrt{0}=0 \quad$ eftersom $\; 0^2 = 0 \cdot 0 = 0 \;$ och $0$ är inte negativ
-b) $\quad \sqrt{100}=10 \quad$ eftersom $\; 10^2 = 10 \cdot 10 = 100 \;$ och $10$ är ett positivt tal.
-c) $\quad \sqrt{0{,}25}=0{,}5 \quad$ eftersom $\; 0{,}5^2 = 0{,}5 \cdot 0{,}5 = 0{,}25 \;$ och $0{,}5$ är positiv
-d) $\quad \sqrt{2} \approx 1{,}4142 \quad$ eftersom $\; 1{,}4142 \cdot 1{,}4142 \approx 2 \;$ och $1{,}4142$ är positiv
-e) &nbsp;Ekvationen &nbsp;$ x^2=2 $&nbsp; har lösningarna &nbsp;$ x=\sqrt{2}\approx 1,414 $&nbsp; och &nbsp;$ x = -\sqrt{2} \approx -1,414$
-f) &nbsp;$ \sqrt{-4} $&nbsp; är inte definierat, eftersom det inte finns något reellt tal $x$ sådant att $x^2=-4$.
-g) $ \sqrt{(-7)^2} = 7 \;$ eftersom $\; \sqrt{(-7)^2} = \sqrt{(-7) \cdot (-7)} =  \sqrt{49} =  \sqrt{ 7 \cdot 7} = 7$.
 </div>
 $$\sqrt{9\cdot 4} = (9\cdot 4)^{1/2} = 9^{1/2}\cdot 4^{1/2} = \sqrt{9}\cdot \sqrt{4}$$
 P&aring; detta s&auml;tt kan vi f&aring; fram f&ouml;ljande r&auml;kneregler f&ouml;r kvadratr&ouml;tter,
 som g&auml;ller f&ouml;r alla reella tal $ a, b \ge 0:$
+<div class="regel">
+$$\sqrt{ab}=\sqrt{a}\cdot \sqrt{b}$$
+</div>
-<div class="exempel">
+<div class="regel">
-'''Exempel 1'''
+$$\sqrt{a/b}= \frac{\sqrt{a}}{ \sqrt{b}}$$
-<ol type="a">
+</div>
-<li>$matte$
-<li>text
-</ol>
+<div class="regel">
+$$a\sqrt{b}=\sqrt{a^2b}$$
 </div>
-$\sqrt{ab}=\sqrt{a}\cdot \sqrt{b}$
-|}
-{| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="left"
-! STYLE="background:#EED2EE;"|
-$\sqrt{a/b}= \frac{\sqrt{a}}{ \sqrt{b}}$
-|}
-{| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="left"
-! STYLE="background:#EED2EE;"|
-$a\sqrt{b}=\sqrt{a^2b}$
-|}
 (Vi måste dock vid divisionen ovan som vanligt förutsätta att ''b'' inte är 0.)
 <div class="exempel">
 '''Exempel 2'''
 <ol type="a">
-<li>$matte$
+<li>$\sqrt{64\cdot 81}=\sqrt{64}\cdot \sqrt{81}=8\cdot 9 =72$
-<li>text
+<li>$ \sqrt{\displaystyle\frac{9}{25}} =\displaystyle\frac{\sqrt{9}}{ \sqrt{25}}= \displaystyle\frac{3}{5}$
+<li>$ \sqrt{18} \cdot \sqrt{2} =\sqrt{18 \cdot 2} = \sqrt{36} = 6$
+<li>$ \displaystyle\frac{\sqrt{75}}{\sqrt{3}} = \sqrt{\displaystyle\frac{75}{3}} = \sqrt{25} = 5$
+<li>$ \sqrt{12} = \sqrt{ 4 \cdot 3 } = \sqrt{4} \cdot \sqrt{3} = 2\sqrt{3} $
 </ol>
 </div>
-a) $\sqrt{64\cdot 81}=\sqrt{64}\cdot \sqrt{81}=8\cdot 9 =72
-$
-b) $ \sqrt{\displaystyle\frac{9}{25}} =\displaystyle\frac{\sqrt{9}}{ \sqrt{25}}= \displaystyle\frac{3}{5}
-$
-c) $ \sqrt{18} \cdot \sqrt{2} =\sqrt{18 \cdot 2} = \sqrt{36} = 6
-$
-d) $ \displaystyle\frac{\sqrt{75}}{\sqrt{3}} = \sqrt{\displaystyle\frac{75}{3}} = \sqrt{25} = 5
-$
-e) $ \sqrt{12} = \sqrt{ 4 \cdot 3 } = \sqrt{4} \cdot \sqrt{3} = 2\sqrt{3}
-$
 Observera att r&auml;knereglerna ovan f&ouml;ruts&auml;tter att $ a \mbox{ och } b \ge 0.$
 definierade som reella tal. Man skulle kunna frestas att skriva
+$$-1 = \sqrt{-1} \cdot \sqrt{-1} = \sqrt{ (-1) \cdot (-1) } = \sqrt{1} = 1$$
-$
--1 = \sqrt{-1} \cdot \sqrt{-1} = \sqrt{ (-1) \cdot (-1) } = \sqrt{1} = 1
-$
 men ser d&aring; att n&aring;got inte st&auml;mmer.

3.1 Rötter

Sommarmatte 1

Versionen från 23 april 2007 kl. 14.06

Innehåll

3.1 Rötter

Teori

Kvadratrötter

N-te rötter

Förenkling av rotuttryck

Rationella rotuttryck

Visningar

Personliga verktyg

Navigering

Sök

Verktygslåda