2.3 Andragradsuttryck
Sommarmatte 1
Versionen från 23 april 2007 kl. 14.58 (redigera) Lina (Diskussion | bidrag) (Ny sida: <table><tr><td width="600"> =2.3 Andragradsuttryck= <div class="inforuta"> '''Innehåll:''' *Kvadratkomplettering *Andragradsekvationer *Faktorisering </div> <div class="inforuta"> '''L...) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 23 april 2007 kl. 15.00 (redigera) (ogör) Lina (Diskussion | bidrag) Gå till nästa ändring → |
||
Rad 53: | Rad 53: | ||
I många fall är det dock fördelaktigt att lösa en andragradsekvation med en annan metod än den allmänna formeln, t.ex. genom faktorisering. Det minskar risken för slarvfel. | I många fall är det dock fördelaktigt att lösa en andragradsekvation med en annan metod än den allmänna formeln, t.ex. genom faktorisering. Det minskar risken för slarvfel. | ||
- | <div class="exempel_bg"> | ||
- | <table> | ||
+ | <div class="exempel"> | ||
+ | '''Exempel 1''' | ||
+ | <ol type="a"> | ||
+ | <li>$matte$ <br><br> | ||
+ | <li>text | ||
+ | </ol> | ||
- | + | </div | |
- | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | |
- | !width= "1000" STYLE="background:#efefef;"|EXEMPEL 1 | + | |
- | |- | + | |
- | | | + | |
Lös ekvationen | Lös ekvationen | ||
Rad 106: | Rad 106: | ||
- | <div class="exempel_bg"> | + | <div class="exempel"> |
- | <table> | + | '''Exempel 2''' |
+ | <ol type="a"> | ||
+ | <li>$matte$ <br><br> | ||
+ | <li>text | ||
+ | </ol> | ||
- | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | </div |
- | !width= "1000" STYLE="background:#efefef;"|EXEMPEL 2 | + | |
- | |- | + | |
- | | | + | |
Lös ekvationen | Lös ekvationen | ||
$ | $ | ||
Rad 137: | Rad 138: | ||
- | <TABLE width="100%"> <TR><TD VALIGN="middle"><img src="ppStdFiles2261/761860.gif" align="left" hspace='0' vspace='0' /> | + | ==Kvadratkomplettering == |
- | <H4> Kvadratkomplettering </H4> | + | |
- | </tr> | + | |
- | </td> | + | |
- | </table> | + | |
Med hjälp av kvadratkomplettering (se även avsnitt 3.2) kan man använda tekniken i exempel 2 för alla andragradsekvationer. | Med hjälp av kvadratkomplettering (se även avsnitt 3.2) kan man använda tekniken i exempel 2 för alla andragradsekvationer. | ||
- | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | <div class="exempel"> |
- | !width= "1000" STYLE="background:#efefef;"|EXEMPEL 3 | + | '''Exempel 3''' |
- | |- | + | <ol type="a"> |
- | | | + | <li>$matte$ <br><br> |
+ | <li>text | ||
+ | </ol> | ||
+ | |||
+ | </div | ||
Lös ekvationen | Lös ekvationen | ||
$ | $ | ||
Rad 238: | Rad 239: | ||
- | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | <div class="exempel"> |
- | !width= "1000" STYLE="background:#efefef;"|EXEMPEL 4 | + | '''Exempel 4''' |
- | |- | + | <ol type="a"> |
- | | | + | <li>$matte$ <br><br> |
+ | <li>text | ||
+ | </ol> | ||
+ | |||
+ | </div | ||
Lös ekvationen | Lös ekvationen | ||
Rad 270: | Rad 275: | ||
===Andragradskurvor:=== | ===Andragradskurvor:=== | ||
- | |||
- | |||
- | |||
En andragradskurva kan beskrivas som de punkter $\;(x,y)\;$ som uppfyller en ekvation som är ett polynom där den term som har högsta graden har grad 2. | En andragradskurva kan beskrivas som de punkter $\;(x,y)\;$ som uppfyller en ekvation som är ett polynom där den term som har högsta graden har grad 2. | ||
Ett exempel skulle kunna vara | Ett exempel skulle kunna vara | ||
Rad 401: | Rad 403: | ||
- | {| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="center" | + | <div class="exempel"> |
- | !width= "1000" STYLE="background:#efefef;"|EXEMPEL 2 | + | '''Exempel 5''' |
- | |- | + | <ol type="a"> |
- | | | + | <li>$matte$ <br><br> |
+ | <li>text | ||
+ | </ol> | ||
+ | |||
+ | </div | ||
Bestäm skärningspunkter med ''x''-axeln och $ | Bestäm skärningspunkter med ''x''-axeln och $ |
Versionen från 23 april 2007 kl. 15.00
2.3 AndragradsuttryckInnehåll:
Läromål: Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
|
||
TeoriEn andragradsekvation är en ekvation där variabeln förekommer endast upphöjd till 1 och upphöjd till 2, exempelvis $ x^2 - 4 = 0$ $ 2x^2 + 7x - 4 = 0$ etc. Ofta föredrar man att skriva ekvationen på den så kallade normalformen $ x^2 + px + q = 0, $
$ x = - \displaystyle\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\displaystyle\frac{p}{2}\right)^2-q} $ (*)
Exempel 1
</div Lös ekvationen $ x^2 - 4x = 0$ Lösning: I vänsterledet kan vi bryta ut ett x. Vi får $ x^2 - 4x = x(x - 4) = 0. $
x = 0 eller (x - 4) = 0, vilket betyder x = 0 eller x = 4 |}
Exempel 2
</div Lös ekvationen $ x^2 - 3 = 0 $ Lösning: Flytta över konstanten till högerledet. $ x^2 = 3 $ $ x = \pm \sqrt{3} $ $ x = \sqrt{3} $ eller $ x = - \sqrt{3} $ |}
KvadratkompletteringMed hjälp av kvadratkomplettering (se även avsnitt 3.2) kan man använda tekniken i exempel 2 för alla andragradsekvationer. Exempel 3
</div Lös ekvationen $ x^2 + 4x - 12 = 0 $ Lösning: Vi vill använda tekniken i exempel 2, dvs något i kvadrat skall bli en konstant. Det som tas i kvadrat måste vara x + 2 för att termerna som innehåller x skall stämma, men detta motsvarar inte exakt det som vi har i vänsterledet. Detta löser vi med kvadratkomplettering. Eftersom $ (x + 2)^2 = x^2 + 4x + 4 $ så kan vi konstatera att $ x^2 + 4x = (x + 2)^2 - 4 $ Vi sätter in detta i den givna ekvationen $ x^2 + 4x - 12 = 0 $ $ (x + 2)^2 - 4 - 12 = 0 $ $ (x + 2)^2 - 16 = 0 $ $ (x + 2)^2 = 16 $ $ x + 2 = \pm 4 $ $ x + 2 = 4 $ eller $ x + 2 = -4 $ $ x = 4 - 2 = 2 $ eller $ x = -4 - 2 = -6 $ Svar: Lösningarna är x = 2 och x = -6. |}
Det visar sig då att man efter kvadratkomplettering och rotutdragning får den allmänna lösningsformeln (*) ovan. Kvadratkomplettering gör det också möjligt att direkt se vilket som är det största eller minsta värdet som ett andragradsuttryck kan anta. I Exempel 3 fann vi att $ x^2 + 4x - 12 = (x + 2)^2 - 16 $ Termen $(x + 2)^2$ är en kvadrat, och kan alltså inte vara negativ. Som minst är den noll. Därför är det minsta värdet som uttrycket $ x^2 + 4x - 12 $ kan anta -16, och detta värde antas när parentesen är noll, dvs för x = -2. Detta kommer att användas i avsnitt 3.3. I Exempel 3 blev resultatet av kvadratkompletteringen $ (x + 2)^2 - 16 $ Konstanttermens tecken (här ” - ”) är viktigt. Den negativa konstanttermen i exemplet gjorde det möjligt att lösa motsvarande andragradsekvation med rotutdragning i bägge led av $ (x + 2)^2 = 16 $ (Alternativt kan man faktorisera $ (x + 2)^2 - 16 $ med konjugatregeln.) Om man istället får en positiv konstantterm innebär det att andragradsuttrycket saknar nollställen, eftersom kvadraten inte kan bli negativ, och därmed kan uttrycket inte bli noll. Sådana uttryck kan inte faktoriseras (se avsnitt 2.5 om faktorisering). En positiv konstantterm motsvarar ett negativt uttryck under rottecknet i allmänna lösningsformeln (*).
Exempel 4
</div Lös ekvationen $ x^2 + 8x + 19 = 0 $ Lösning: $ x^2 + 8x + 19 = $ $ (x + 4)^2 - 16 + 19 = $ $ (x + 4)^2 + 3 $ Detta kan inte bli noll. Kvadratens minsta värde är noll, och då blir uttryckets värde 3.
<img src="ppStdFiles2261/772636.gif" hspace='0' vspace='0' /> Andragradskurvor:En andragradskurva kan beskrivas som de punkter $\;(x,y)\;$ som uppfyller en ekvation som är ett polynom där den term som har högsta graden har grad 2. Ett exempel skulle kunna vara
$ax^2+bx+c$
Hur skall man kunna hitta dessa punkter?
För enkelhetsskull så antar vi ovan att $a=1$, d.v.s. $y=x^2+bx+c$ Vi vill kunna skriva formen för en andragradskruva som en jämn kvadrat plus en konstant. Efter kvadratkomplettering ser att vi kan skriva uttrycket som
$ y=\left(x+\displaystyle \frac{b}{2}\right)^2 +c-\displaystyle \frac{b^2}{4}. $
$ (x,y)=\left(-\displaystyle \frac{b}{2},c-\displaystyle \frac{b^2}{4}\right) $
$ y=ax^2+bx+c. $
$ y=ax^2 $
Om vi kvadratkompletterar så får vi att $ y=\left(x+\displaystyle \frac{b}{2}\right)^2-\displaystyle \frac{b^2}{4} $
Vi ser alltså att $ y $ kan vara minimalt $ -\,\displaystyle \frac{b^2}{4} $ då
$ x=-\,\displaystyle \frac{b}{2}$. Vi kan alltså sammanfatta att koefficienten $b$
gjorde att minpunkten flyttades från origo till punkten $ \left(-\,\displaystyle \frac{b}{2},-\,\displaystyle \frac{b^2}{4}\right) $
<p align="center"><img src="ppStdFiles2261/766668.gif" hspace='0' vspace='0' />
Exempel 5
</div Bestäm skärningspunkter med x-axeln och $ y=x^2-4x-5. $ Lösning:
Svar: $\left\{ \matrix {x_1=5 \cr x_2=-1 } \right.$
|}
Råd för inläsning Tänk på att: Att ställa upp ekvationer är som att översätta från ett språk till ett annat. Denna jämförelse användes av Newton i hans Arithmetica Universalis. Kanske kan den bidra till att öka förståelsen för de svårigheter som både studenter och lärare ställs inför, ibland. Lägg ner mycket tid på algebra! Algebra är matematikens alfabet. När du väl har förstått algebra, kommer din förståelse av statistik, yta, volym och geometri vara mycket större.
för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller skulle vilja ha en längre förklaring Läs mer om andragradsekvationer på engelska Wikipedia Läs mer om andragradsekvationer i MathWorld 101 uses of a quadratic equation - by Chris Budd and Chris Sangwin
Experimentera - När väger ekvationens led lika? Träna på andragradsekvationer och slå ditt personliga rekord.
|
|