3.3 Logaritmer

Sommarmatte 1

(Skillnad mellan versioner)

Hoppa till: navigering, sök

Nuvarande version

Innehåll:

Logaritmer
Logaritmlagar

Lärandemål:

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

Känna till begreppen bas och exponent.
Känna till beteckningarna $\,\ln\,$, $\,\lg\,$, $\,\log\,$ och $\,\log_{\,a}\,$.
Beräkna enkla logaritmuttryck med hjälp av logaritmens definition.
Logaritmen är bara definierad för positiva tal.
Känna till talet $\,e\,$.
Hantera logaritmlagarna i förenkling av logaritmuttryck.
Veta när logaritmlagarna är giltiga.
Uttrycka en logaritm i termer av en logaritm med en annan bas.
Lösa ekvationer som innehåller exponentialuttryck och som med logaritmering leder till förstagradsekvationer.
Avgöra vilket av två logaritmuttryck som är störst baserat på jämförelse av bas/argument.

Övningar

[redigera] Teori

[redigera] Logaritmer med basen 10

Man använder gärna potenser med basen $10$ för att skriva stora och små tal, t.ex.

$$\eqalign{10^3 &= 10 \cdot 10 \cdot 10 = 1000\,,\cr 10^{-2} &= \frac{1}{10 \cdot 10} = \frac{1}{100} = 0{,}01\,\mbox{.}}$$

Om man enbart betraktar exponenten skulle man i stället kunna säga att

"exponenten för 1000 är 3", eller

"exponenten för 0,01 är -2".

Precis så är logaritmer definierade. Man uttrycker sig på följande sätt:

"logaritmen för 1000 är 3" , vilket skrivs $\,\lg 1000 = 3\,$,

"logaritmen för 0,01 är -2" , vilket skrivs $\,\lg 0{,}01 = -2\,$.

Mer allmänt kan man uttrycka sig:

Logaritmen av ett tal $\,y\,$ betecknas med $\,\lg y\,$ och är den exponent som ska stå i den blåa rutan i likheten

$$10^{\ \bbox[#AAEEFF,2pt]{\,\phantom{a}\,}} = y\,\mbox{.} $$

Notera här att $\,y\,$ måste vara ett positivt tal för att logaritmen $\,\lg y\,$ ska vara definerad, eftersom det inte finns någon potens av 10 som blir negativ eller noll.

Exempel 1

$ \lg 100000 = 5\quad$ eftersom $\,10^{\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\scriptstyle\,5\vphantom{,}\,}} = 100\,000\,$.
$ \lg 0{,}0001 = -4\quad$ eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,-4\vphantom{,}\,}} = 0{,}0001\,$.
$ \lg \sqrt{10} = \frac{1}{2}\quad$ eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,1/2\,}} = \sqrt{10}\,$.
$ \lg 1 = 0\quad$ eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,0\vphantom{,}\,}} = 1\,$.
$ \lg 10^{78} = 78\quad$ eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,78\vphantom{,}\,}} = 10^{78}\,$.
$ \lg 50 \approx 1{,}699\quad$ eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,1{,}699\,}} \approx 50\,$.
$ \lg (-10)\,$ existerar inte eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,a\vphantom{b,}\,}}$ aldrig kan bli -10 oavsett hur $\,a\,$ väljs.

I det näst sista exemplet kan man snabbt inse att $\,\lg 50\,$ måste ligga någonstans mellan 1 och 2 eftersom $\,10^1 < 50 < 10^2\,$, men för att få fram ett mer exakt värde på det irrationella talet $\,\lg 50 = 1{,}69897\ldots\,$ behövs i praktiken en miniräknare (eller tabell.)

Exempel 2

$10^{\textstyle\,\lg 100} = 100$
$ 10^{\textstyle\,\lg a} = a$
$ 10^{\textstyle\,\lg 50} = 50$

[redigera] Olika baser

Man kan tänka sig logaritmer som använder en annan bas än 10 (utom 1!). Man måste då tydligt ange vilket tal man använder som bas för logaritmen. Använder man t.ex. 2 som bas skriver man $\,\log_{\,2}\,$ för "2-logaritmen".

Exempel 3

$\log_{\,2} 8 = 3\quad$ eftersom $\,2^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,3\vphantom{,}\,}} = 8\,$.
$\log_{\,2} 2 = 1\quad$ eftersom $\,2^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,1\vphantom{,}\,}} = 2\,$.
$\log_{\,2} 1024 = 10\quad$ eftersom $\,2^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,10\vphantom{,}\,}} = 1024\,$.
$\log_{\,2} \displaystyle\frac{1}{4} = -2\quad$ eftersom $\displaystyle \,2^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,-2\vphantom{,}\,}} = \frac{1}{2^2} = \frac{1}{4}\,$.

På samma sätt fungerar logaritmer i andra baser.

Exempel 4

$ \log_{\,3} 9 = 2\quad$ eftersom $\,3^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,2\vphantom{,}\,}} = 9\,$.
$ \log_{\,5} 125 = 3\quad$ eftersom $\,5^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,3\vphantom{,}\,}} = 125\,$.
$ \displaystyle\log_{\,4} \frac{1}{16} = -2\quad$ eftersom $\,4^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,-2\vphantom{,}\,}} = \displaystyle \frac{1}{4^2} = \frac{1}{16}\,$.
$ \displaystyle\log_{\,b} \frac{1}{\sqrt{b}} = -\frac{1}{2}\quad$ eftersom $\,b^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,-1/2\,}} = \displaystyle \frac{1}{b^{1/2}} = \frac{1}{\sqrt{b}}\,$ (om $b>0$ och $b\not=1$).

Om basen 10 används, skriver man sällan $\,\log_{\,10}\,$, utan som vi tidigare sett lg, eller enbart log, vilket förekommer på många miniräknare.

[redigera] Naturliga logaritmer

I praktiken är det två baser som oftast används för logaritmer, förutom 10 även talet $\,e\,$ $({}\approx 2{,}71828 \ldots\,)$. Logaritmer med basen e kallas naturliga logaritmer och skrivs ln i stället för $\,\log_{\,e}\,$.

Exempel 5

$ \ln 10 \approx 2{,}3\quad$ eftersom $\,e^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,2{,}3\,}} \approx 10\,$.
$ \ln e = 1\quad$ eftersom $\,e^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,1\vphantom{,}\,}} = e\,$.
$ \displaystyle\ln\frac{1}{e^3} = -3\quad$ eftersom $\,e^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,-3\vphantom{,}\,}} = \displaystyle \frac{1}{e^3}\,$.
$ \ln 1 = 0\quad$ eftersom $\,e^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,0\vphantom{,}\,}} = 1\,$.
Om $\,y= e^{\,a}\,$ så är $\,a = \ln y\,$.
$ e^{\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,\ln 5\vphantom{,}\,}} = 5$
$ e^{\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,\ln x\vphantom{,}\,}} = x$

På de flesta mer avancerade miniräknare finns vanligtvis knappar för 10-logaritmer och naturliga logaritmer.

[redigera] Logaritmlagar

Mellan år 1617 och 1624 publicerade Henry Biggs en logaritmtabell av alla heltal upp till 20 000 och år 1628 utökade Adriaan Vlacq tabellen till alla heltal upp till 100 000. Anledningen till att man la ned så enormt mycket arbete på sådana tabeller är att man med hjälp av logaritmer kan multiplicera ihop tal bara genom att addera ihop deras logaritmer (addition går mycket snabbare att utföra än multiplikation).

Exempel 6

Beräkna $\,35\cdot 54\,$.

Om vi vet att $\,35 \approx 10^{\,1{,}5441}\,$ och $\,54 \approx 10^{\,1{,}7324}\,$ (dvs. $\,\lg 35 \approx 1{,}5441\,$ och $\,\lg 54 \approx 1{,}7324\,$) då kan vi räkna ut att

$$ 35 \cdot 54 \approx 10^{\,1{,}5441} \cdot 10^{\,1{,}7324} = 10^{\,1{,}5441 + 1{,}7324} = 10^{\,3{,}2765}$$

och vet vi sedan att $\,10^{\,3{,}2765} \approx 1890\,$ (dvs. $\,\lg 1890 \approx 3{,}2765\,$) så har vi lyckats beräkna produkten

$$35 \cdot 54 = 1890$$

och detta bara genom att addera ihop exponenterna $\,1{,}5441\,$ och $\,1{,}7324\,$.

Detta är ett exempel på en logaritmlag som säger att

$$\log (ab) = \log a + \log b$$

och som följer av att å ena sidan är

$$a\cdot b =10^{\textstyle\log a} \cdot 10^{\textstyle\log b} = \left\{ \mbox{potenslagarna} \right\} = 10^{\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,\log a+\log b\,}}$$

och å andra sidan är

$$a\cdot b = 10^{\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,\log (ab)\,}}\,\mbox{.}$$

Genom att utnyttja potenslagarna på detta sätt kan vi få fram motsvarande logaritmlagar:

$$\eqalign{\log(ab) &= \log a + \log b,\cr \log\displaystyle \frac{a}{b} &= \log a - \log b,\cr \log a^b &= b\cdot \log a\,\mbox{.}\cr}$$

Logaritmlagarna gäller oavsett bas.

Exempel 7

$\lg 4 + \lg 7 = \lg(4 \cdot 7) = \lg 28$
$ \lg 6 - \lg 3 = \lg\displaystyle \frac{6}{3} = \lg 2$
$ 2 \cdot \lg 5 = \lg 5^2 = \lg 25$
$\lg 200 = \lg(2 \cdot 100) = \lg 2 + \lg 100 = \lg 2 + 2$

Exempel 8

$ \lg 9 + \lg 1000 - \lg 3 + \lg 0{,}001 = \lg 9 + 3 - \lg 3 - 3 = \lg 9- \lg 3 = \lg \displaystyle \frac{9}{3} = \lg 3$
$\displaystyle\ln\frac{1}{e} + \ln \sqrt{e} = \ln\left(\frac{1}{e} \cdot \sqrt{e}\,\right) = \ln\left( \frac{1}{(\sqrt{e}\,)^2} \cdot \sqrt{e}\,\right) = \ln\frac{1}{\sqrt{e}}$
$\phantom{\ln\frac{1}{e} + \ln \sqrt{e}}{}= \ln e^{-1/2} = -\frac{1}{2} \cdot \ln e =-\frac{1}{2} \cdot 1 = -\frac{1}{2}\vphantom{\biggl(}$
$ \log_2 36 - \frac{1}{2} \log_2 81 = \log_2 (6 \cdot 6) - \frac{1}{2} \log_2 (9 \cdot 9)$
$\phantom{\log_2 36 - \frac{1}{2} \log_2 81}{}= \log_2 (2\cdot 2 \cdot 3 \cdot 3) - \frac{1}{2} \log_2 (3 \cdot 3 \cdot 3 \cdot 3) = \log_2 (2^2 \cdot 3^2) - \frac{1}{2} \log_2 (3^4)\vphantom{\Bigl(}$
$\phantom{\log_2 36 - \frac{1}{2} \log_2 81}{}= \log_2 2^2 + \log_2 3^2 - \frac{1}{2} \log_2 3^4 = 2 \log_2 2 + 2 \log_2 3 - \frac{1}{2} \cdot 4 \log_2 3$
$\phantom{\log_2 36 - \frac{1}{2} \log_2 81}{}= 2\cdot 1 + 2 \log_2 3 - 2 \log_2 3 = 2\vphantom{\Bigl(}$
$ \lg a^3 - 2 \lg a + \lg \displaystyle \frac{1}{a} =3 \lg a - 2 \lg a + \lg a^{-1}$
$\phantom{\lg a^3 - 2 \lg a + \lg \displaystyle \frac{1}{a}}{}= (3-2)\lg a + (-1) \lg a = \lg a - \lg a = 0$

[redigera] Byte av bas

Ibland kan det vara bra att kunna uttrycka en logaritm som en logaritm av en annan bas.

Exempel 9

Uttryck $\,\lg 5\,$ i naturliga logaritmen.

Per definition är $\,\lg 5\,$ det tal som uppfyller likheten $$10^{\lg 5} = 5\,\mbox{.}$$ Logaritmera båda led med ln (naturliga logaritmen) $$\ln 10^{\lg 5} = \ln 5\,\mbox{.}$$ Med hjälp av logaritmlagen $\,\ln a^b = b \ln a\,$ kan vänsterledet skrivas som $\,\lg 5 \cdot \ln 10 = \ln 5\,$ och likheten blir $$\lg 5 \cdot \ln 10 = \ln 5\,\mbox{.}$$ Dela nu båda led med $\,\ln 10\,$ så får vi svaret $$\lg 5 = \displaystyle \frac{\ln 5}{\ln 10} \qquad (\approx 0{,}699\,,\quad\text{dvs.}\ 10^{0{,}699} \approx 5)\,\mbox{.}$$
Uttryck 2-logaritmen för 100 i 10-logaritmen lg.

Om vi skriver upp sambandet som definierar $\,\log_2 100\,$ $$2^{\log_{\scriptstyle 2} 100} = 100$$ och logaritmerar båda led med 10-logaritmen (lg) så får vi att $$\lg 2^{\log_{\scriptstyle 2} 100} = \lg 100\,\mbox{.}$$ Eftersom $\,\lg a^b = b \lg a\,$ så är $\,\lg 2^{\log_2 100} = \log_{\scriptstyle 2} 100 \cdot \lg 2\,$ och högerledet kan förenklas till $\,\lg 100 = 2\,$. Detta ger oss likheten $$\log_{\scriptstyle 2} 100 \cdot \lg 2 = 2\,\mbox{.}$$ Division med $\,\lg 2\,$ ger slutligen att $$\log_{\scriptstyle 2} 100 = \displaystyle \frac{2}{\lg 2} \qquad ({}\approx 6{,}64\,,\quad\text{dvs.}\ 2^{6{,}64}\approx 100 )\,\mbox{.}$$

Den allmänna formeln för byte från en bas $\,a\,$ till en bas $\,b\,$ kan härledas på samma sätt

$$\log_{\scriptstyle\,a} x = \displaystyle \frac{\log_{\scriptstyle\, b} x}{\log_{\scriptstyle\, b} a}\,\mbox{.}$$

Vill man byta bas i en potens kan man göra detta med hjälp av logaritmer. Om man exempelvis vill skriva $ 2^5 $ med basen 10 så skriver man först om 2 med basen 10, $$2 = 10^{\lg 2}$$

och utnyttjar sedan en av potenslagarna $$2^5 = (10^{\lg 2})^5 = 10^{5\cdot \lg 2}\quad ({}\approx 10^{1,505})\,\mbox{.}$$

Exempel 10

Skriv $ 10^x $ med basen e.

Först skriver vi 10 som en potens av e, $$10 = e^{\ln 10}$$ och använder sedan potenslagarna $$ 10^x = (e^{\ln 10})^x = e^{\,x \cdot \ln 10} \approx e^{2{,}3 x}\,\mbox{.}$$
Skriv $\,e^{\,a}\,$ med basen 10.

Talet $\,e\,$ kan vi skriva som $\,e=10^{\lg e}\,$ och därför är $$e^a = (10^{\lg e})^a = 10^{\,a \cdot \lg e} \approx 10^{\,0{,}434a}\,\mbox{.}$$

Övningar

Råd för inläsning

Grund- och slutprov

Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.

Tänk på att:

Du kan behöva lägga ner mycket tid på logaritmer.

Logaritmer brukar behandlas översiktligt i gymnasiet. Därför brukar många högskolestudenter stöta på problem när det gäller att räkna med logaritmer.

Lästips

För dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring

Läs mer om logaritmer på engelska Wikipedia

Läs mer om Talet e i The MacTutor History of Mathematics archive

Länktips

Experimentera med logaritmer och potenser

Spela logaritm Memory

Hjälp grodan hoppa till sitt näckrosblad i "log"-spelet

Den här artikeln är hämtad från http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/3.3_Logaritmer

3.3 Logaritmer

Sommarmatte 1

Nuvarande version

[redigera] Teori

[redigera] Logaritmer med basen 10

[redigera] Olika baser

[redigera] Naturliga logaritmer

[redigera] Logaritmlagar

[redigera] Byte av bas

Visningar

Personliga verktyg

Navigering

Sök

Verktygslåda

+__NOTOC__
 <table><tr><td width="600">
-=3.3 Logaritmer=
 <div class="inforuta">
+'''Innehåll:'''
 *Logaritmer
 *Logaritmlagar
 <div class="inforuta">
-'''Läromål:'''
+'''Lärandemål:'''
 Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
-*Känna till begreppet bas
+*Känna till begreppen bas och exponent.
-*Känna till beteckningarna $\ln$, $\lg$, $\log$ och $\log_a$
+*Känna till beteckningarna $\,\ln\,$, $\,\lg\,$, $\,\log\,$ och $\,\log_{\,a}\,$.
-*Beräkna enkla logaritmuttryck med hjälp av logaritmens definition
+*Beräkna enkla logaritmuttryck med hjälp av logaritmens definition.
-*Logaritmen är bara definierad för positiva tal
+*Logaritmen är bara definierad för positiva tal.
-*Känna till talet $e$
+*Känna till talet $\,e\,$.
-*Hantera logaritmlagarna i förenkling av logaritmuttryck
+*Hantera logaritmlagarna i förenkling av logaritmuttryck.
-*Veta när logaritmlagarna är giltiga
+*Veta när logaritmlagarna är giltiga.
-*Uttrycka en logaritm i termer av en logaritm av en annan bas
+*Uttrycka en logaritm i termer av en logaritm med en annan bas.
-*Lösa ekvationer som innehåller exponentialuttryck och som med logaritmering leder till förstagradsekvationer
+*Lösa ekvationer som innehåller exponentialuttryck och som med logaritmering leder till förstagradsekvationer.
-*Avgöra vilket av två logaritmuttryck som är störst baserat på jämförelse av bas/argument
+*Avgöra vilket av två logaritmuttryck som är störst baserat på jämförelse av bas/argument.
 </div>
-[[agjöeijö|Övningar]]
+[[3.3 Övningar|Övningar]]
 </td>
 =Teori=
-==Förlängning och förkortning==
-teori
-$$ fristående formel dubbla dollar $$
-teori igen
-<div class="regel">
-'''Viktig regel:'''
-$$dubbeldollar$$
-</div>
-<div class="exempel">
-'''Exempel 1'''
-<ol type="a">
-<li>$matte$ <br><br>
-<li>text
-</ol>
-</div>
 ===Logaritmer med basen 10===
 Man anv&auml;nder g&auml;rna potenser med basen $10$ f&ouml;r att skriva stora och sm&aring; tal, t.ex.
-$$10^3 = 10 \cdot 10 \cdot 10 = 1000$$
+$$\eqalign{10^3 &= 10 \cdot 10 \cdot 10 = 1000\,,\cr 10^{-2} &= \frac{1}{10 \cdot 10} = \frac{1}{100} = 0{,}01\,\mbox{.}}$$
-$$10^{-2} = \displaystyle \frac{1}{10 \cdot 10} = \displaystyle \frac{1}{100} = 0{,}01$$
 Om man enbart betraktar exponenten skulle man i st&auml;llet kunna s&auml;ga att
-:::"exponenten f&ouml;r 1000 &auml;r 3"     , eller
+:::"exponenten f&ouml;r 1000 &auml;r 3", eller
-:::"exponenten f&ouml;r 0,01 &auml;r -2"
+:::"exponenten f&ouml;r 0,01 &auml;r -2".
 Precis s&aring; &auml;r ''logaritmer'' definierade. Man uttrycker sig p&aring; f&ouml;ljande s&auml;tt:
-:::"''logaritmen'' f&ouml;r 1000 &auml;r 3"     , vilket skrivs lg 1000 = 3
+:::"''logaritmen'' f&ouml;r 1000 &auml;r 3"     , vilket skrivs $\,\lg 1000 = 3\,$,
-:::"''logaritmen'' f&ouml;r 0,01 &auml;r -2"     , vilket skrivs lg 0,01 = -2
+:::"''logaritmen'' f&ouml;r 0,01 &auml;r -2"     , vilket skrivs $\,\lg 0{,}01 = -2\,$.
 Mer allm&auml;nt kan man uttrycka sig:
-:::Logaritmen av ett tal $y$ betecknas med $\lg y$ och &&auml;r den exponent som ska st&aring; i den bl&aring;a rutan i likheten
+:::Logaritmen av ett tal $\,y\,$ betecknas med $\,\lg y\,$ och &auml;r den exponent som ska st&aring; i den bl&aring;a rutan i likheten
-$$10^{\ \bbox[#AAEEFF,2pt]{\color{#AAEEFF}{a \;}}} = y $$
+$$10^{\ \bbox[#AAEEFF,2pt]{\,\phantom{a}\,}} = y\,\mbox{.} $$
-Notera h&auml;r att $y$ m&aring;ste vara ett positivt tal f&ouml;lr att logaritmen $\lg y$ ska vara definerad, eftersom det inte finns n&aring;gon potens av $10$ som blir negativ eller noll.
+Notera h&auml;r att $\,y\,$ m&aring;ste vara ett positivt tal f&ouml;r att logaritmen $\,\lg y\,$ ska vara definerad, eftersom det inte finns n&aring;gon potens av 10 som blir negativ eller noll.
 <div class="exempel">
 <ol type="a">
-<li>$ \lg 100000 = 5 \;\;\; $eftersom $10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{5 \;}} = 100 000 $ <br><br>
+<li>$ \lg 100000 = 5\quad$ eftersom $\,10^{\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\scriptstyle\,5\vphantom{,}\,}} = 100\,000\,$.<br><br>
-<li>$ \lg 0{,}0001 = -4 \;\;\; $eftersom $10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{-4 \;}} = 0{,}0001 $<br><br>
+<li>$ \lg 0{,}0001 = -4\quad$ eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,-4\vphantom{,}\,}} = 0{,}0001\,$.<br><br>
-<li>$ \lg \sqrt{10} = \displaystyle \frac{1}{2} \;\;\; $eftersom $10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1/2 \;}} = \sqrt{10}$ <br><br>
+<li>$ \lg \sqrt{10} = \frac{1}{2}\quad$ eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,1/2\,}} = \sqrt{10}\,$.<br><br>
-<li>$ \lg 1 = 0 \;\;\; $eftersom $10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{0 \;}} = 1$ <br><br>
+<li>$ \lg 1 = 0\quad$ eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,0\vphantom{,}\,}} = 1\,$.<br><br>
-<li>$ \lg 10^{78} = 78 \;\;\; $eftersom $10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{10^{78} \;}} = 10^{78}$ <br><br>
+<li>$ \lg 10^{78} = 78\quad$ eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,78\vphantom{,}\,}} = 10^{78}\,$. <br><br>
-<li>$ \lg 50 \approx 1{,}699 \;\;\; $eftersom $10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}699 \;}} \approx 50$ <br><br>
+<li>$ \lg 50 \approx 1{,}699\quad$ eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,1{,}699\,}} \approx 50\,$.<br><br>
-<li> $ \lg (-10) $ existerar inte eftersom $ 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{a \;}}$ aldrig kan bli -10 oavsett hur $a$ väljs.
+<li> $ \lg (-10)\,$ existerar inte eftersom $\,10^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,a\vphantom{b,}\,}}$ aldrig kan bli -10 oavsett hur $\,a\,$ väljs.
 </ol>
 </div>
-I det näst sista exemplet kan man snabbt inse att $\lg 50 $ måste ligga någonstans mellan $1$ och $2$ eftersom $10^1 < 50 < 10^2$, men för att få fram ett mer exakt värde på det irrationella talet $ \lg 50 = 1{,}69897\ldots $ behövs i praktiken en miniräknare (eller tabell.)
+I det näst sista exemplet kan man snabbt inse att $\,\lg 50\,$ måste ligga någonstans mellan 1 och 2 eftersom $\,10^1 < 50 < 10^2\,$, men för att få fram ett mer exakt värde på det irrationella talet $\,\lg 50 = 1{,}69897\ldots\,$ behövs i praktiken en miniräknare (eller tabell.)
 <div class="exempel">
 <ol type="a">
-<li>$10^{\lg 100} = 100$ <br><br>
+<li>$10^{\textstyle\,\lg 100} = 100$ <br><br>
-<li>$ 10^{\lg a} = a$ <br><br>
+<li>$ 10^{\textstyle\,\lg a} = a$ <br><br>
-<li>$ 10^{\lg 50} = 50$
+<li>$ 10^{\textstyle\,\lg 50} = 50$
 </ol>
 Man kan t&auml;nka sig logaritmer som anv&auml;nder en annan bas &auml;n 10 (utom 1!).
 Man m&aring;ste d&aring; tydligt ange vilket tal man anv&auml;nder som bas f&ouml;r logaritmen.
-Anv&auml;nder man t.ex. 2 som bas skriver man  $ \log_2 $  f&ouml;r "2-logaritmer".
+Anv&auml;nder man t.ex. 2 som bas skriver man  $\,\log_{\,2}\,$  f&ouml;r "2-logaritmen".
 <div class="exempel">
 <ol type="a">
-<li>$\log_2 8 = 3 \;\;\; $eftersom $ 2^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{3 \;}} = 8 $ <br><br>
+<li>$\log_{\,2} 8 = 3\quad$ eftersom $\,2^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,3\vphantom{,}\,}} = 8\,$.<br><br>
-<li>$\log_2 2 = 1 \;\;\; $eftersom $ 2^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{2 \;}} = 1 $ <br><br>
+<li>$\log_{\,2} 2 = 1\quad$ eftersom $\,2^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,1\vphantom{,}\,}} = 2\,$. <br><br>
-<li>$\log_2 1024 = 10 \;\;\; $eftersom $ 2^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{10 \;}} = 1024 $ <br><br>
+<li>$\log_{\,2} 1024 = 10\quad$ eftersom $\,2^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,10\vphantom{,}\,}} = 1024\,$.<br><br>
-<li>$\log_2 \displaystyle \frac{1}{4} = -2 \;\;\; $eftersom $ 2^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{-2 \;}}=\displaystyle \frac{1}{2^2} = \displaystyle \frac{1}{4}$
+<li>$\log_{\,2} \displaystyle\frac{1}{4} = -2\quad$ eftersom $\displaystyle \,2^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,-2\vphantom{,}\,}} = \frac{1}{2^2} = \frac{1}{4}\,$.
 </ol>
 <ol type="a">
-<li>$ \log_3 9 = 2 \;\;\; $eftersom $ 3^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{2 \;}} = 9 $ <br><br>
+<li>$ \log_{\,3} 9 = 2\quad$ eftersom $\,3^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,2\vphantom{,}\,}} = 9\,$. <br><br>
-<li>$ \log_5 125 = 3 \;\;\; $eftersom $ 5^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{3 \;}} = 125 $ <br><br>
+<li>$ \log_{\,5} 125 = 3\quad$ eftersom $\,5^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,3\vphantom{,}\,}} = 125\,$. <br><br>
-<li>$ \log_4 \displaystyle \frac{1}{16} = -2  \;\;\; $eftersom $ 4^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{-2 \;}} = \displaystyle \frac{1}{4^2} = \displaystyle \frac{1}{16}$ <br><br>
+<li>$ \displaystyle\log_{\,4} \frac{1}{16} = -2\quad$ eftersom $\,4^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,-2\vphantom{,}\,}} = \displaystyle \frac{1}{4^2} = \frac{1}{16}\,$. <br><br>
-<li>$ \log_b \displaystyle \frac{1}{\sqrt{b}} = -\displaystyle \frac{1}{2}  \;\;\; $eftersom $ b^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{-1/2 \;}} = \displaystyle \frac{1}{b^{1/2}} = \displaystyle \frac{1}{\sqrt{b}}$
+<li>$ \displaystyle\log_{\,b} \frac{1}{\sqrt{b}} = -\frac{1}{2}\quad$ eftersom $\,b^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,-1/2\,}} = \displaystyle \frac{1}{b^{1/2}} = \frac{1}{\sqrt{b}}\,$ (om $b>0$ och $b\not=1$).
 </ol>
 </div>
-Om basen 10 anv&auml;nds, skriver man s&auml;llan $ \log_{10} $, utan som vi tidigare
+Om basen 10 anv&auml;nds, skriver man s&auml;llan $\,\log_{\,10}\,$, utan som vi tidigare
 sett lg, eller enbart log, vilket f&ouml;rekommer p&aring; m&aring;nga minir&auml;knare.
 ===Naturliga logaritmer===
 I praktiken &auml;r det tv&aring; baser som oftast anv&auml;nds f&ouml;r logaritmer, f&ouml;rutom 10 &auml;ven
-talet $e \:(\approx 2,71828 \ldots )$. Logaritmer med basen ''e'' kallas
+talet $\,e\,$ $({}\approx 2{,}71828 \ldots\,)$. Logaritmer med basen ''e'' kallas
-''naturliga logaritmer'' och skrivs ln i st&auml;llet f&ouml;r $\log_e$
+''naturliga logaritmer'' och skrivs ln i st&auml;llet f&ouml;r $\,\log_{\,e}\,$.
 <div class="exempel">
 <ol type="a">
-<li>$ \ln 10 \approx 2{,}3 \;\;\; $ eftersom $ e^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{2{,}3 \;}} \approx 10 $ <br><br>
+<li>$ \ln 10 \approx 2{,}3\quad$ eftersom $\,e^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,2{,}3\,}} \approx 10\,$. <br><br>
-<li>$ \ln e = 1 \;\;\; $ eftersom $ e^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1 \;}} = e $ <br><br>
+<li>$ \ln e = 1\quad$ eftersom $\,e^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,1\vphantom{,}\,}} = e\,$. <br><br>
-<li>$ \ln \displaystyle \frac{1}{e^3} = -3 \;\;\; $ eftersom $ e^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{-3 \;}} = \displaystyle \frac{1}{e^3} $ <br><br>
+<li>$ \displaystyle\ln\frac{1}{e^3} = -3\quad$ eftersom $\,e^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,-3\vphantom{,}\,}} = \displaystyle \frac{1}{e^3}\,$. <br><br>
-<li>$ \ln 1 = 0 \;\;\; $ eftersom $ e^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{0 \;}} = 1 $ <br><br>
+<li>$ \ln 1 = 0\quad$ eftersom $\,e^{\scriptstyle\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,0\vphantom{,}\,}} = 1\,$. <br><br>
-<li>Om $ y= e^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{a \;}} $ så är $ a = \ln y$  <br><br>
+<li>Om $\,y= e^{\,a}\,$ så är $\,a = \ln y\,$.  <br><br>
-<li>$ e^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\ln 5\;}} = 5$ <br><br>
+<li>$ e^{\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,\ln 5\vphantom{,}\,}} = 5$ <br><br>
-<li>$ e^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\ln x\;}}  = x$
+<li>$ e^{\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,\ln x\vphantom{,}\,}}  = x$
 </ol>
 ===Logaritmlagar===
 Mellan år 1617 och 1624 publicerade Henry Biggs en logaritmtabell av alla heltal upp till 20 000 och år 1628 utökade Adriaan Vlacq tabellen till alla heltal upp till 100 000.
+Anledningen till att man la ned så enormt mycket arbete på sådana tabeller är att man med hjälp av logaritmer kan multiplicera ihop tal bara genom att addera ihop deras logaritmer (addition går mycket snabbare att utföra än multiplikation).
-Anledningen till att man la ned så enormt mycket arbete på sådana tabeller är att man med hjälp av logaritmer kan multiplicera ihop tal bara genom att addera ihop deras logaritmer (addition går mycket snabbare än multiplikation).
 '''Exempel 6'''
-<ol type="a">
+Beräkna $\,35\cdot 54\,$.
-<li>$matte$ <br><br>
+<br>
-<li>text
+<br>
-</ol>
+Om vi vet att $\,35 \approx 10^{\,1{,}5441}\,$ och $\,54 \approx 10^{\,1{,}7324}\,$ (dvs. $\,\lg 35 \approx 1{,}5441\,$ och $\,\lg 54 \approx 1{,}7324\,$) då kan vi räkna ut att
-</div>
-a) Om vi vet att $35 \approx 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}5441 \;}}$ och $54 \approx 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}7324 \;}}$ (d.v.s. $\lg 35 \approx 1{,}5441$ och $\lg 54 \approx 1{,}7324$ ) då kan vi räkna ut att
-$$ 35 \cdot 54 \approx 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}5441 \;}} \cdot 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}7324 \;}} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{1{,}5441 + 1{,}7324 \;}} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{3{,}2765 \;}}$$
+$$ 35 \cdot 54 \approx 10^{\,1{,}5441} \cdot 10^{\,1{,}7324} = 10^{\,1{,}5441 + 1{,}7324} = 10^{\,3{,}2765}$$
-och vi vet sedan att $10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{3{,}2765 \;}} \approx 1890$ (d.v.s. $ \lg 1890 \approx 3{,}2765$ ) så har vi lyckats beräkna produkten
+och vet vi sedan att $\,10^{\,3{,}2765} \approx 1890\,$ (dvs. $\,\lg 1890 \approx 3{,}2765\,$) så har vi lyckats beräkna produkten
 $$35 \cdot 54 = 1890$$
-och bara genom att addera ihop exponenterna $1{,}5441$ och $1{,}7324$.
+och detta bara genom att addera ihop exponenterna $\,1{,}5441\,$ och $\,1{,}7324\,$.<br><br>
+</div>
+Detta är ett exempel på en logaritmlag som säger att
-b) Om vi skriver multiplikationen $ 3\cdot 5 = 15 $ med hj&auml;lp av logaritmer f&aring;r vi att
+$$\log (ab) = \log a + \log b$$
-$$10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 3 \;}} \cdot 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 5 \;}} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 15 \;}} \;\;\;\;\; (3 = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 3 \;}}, \mbox{ osv.} )$$
-Eftersom $10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 3 \;}} \cdot 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 5 \;}} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\lg 3 + \lg 5 \;}}$, enligt en av potenslagarna, f&aring;r vi att
-$$\lg 3+\lg 5 = \lg 15 = \lg(3\cdot 5)$$
-|}
-Detta är ett exempel på en logaritmlag som säger att:
-$$\log a + \log b = \log(ab)$$
 och som följer av att å ena sidan är
-$$a\cdot b =10^{\log a} \cdot 10^{\log b} = \left\{ \mbox{potenslagarna} \right\} = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\log ab \;}}$$
+$$a\cdot b =10^{\textstyle\log a} \cdot 10^{\textstyle\log b} = \left\{ \mbox{potenslagarna} \right\} = 10^{\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,\log a+\log b\,}}$$
 och å andra sidan är
-$$a\cdot b = 10^{\ \bbox[#AAEEFF,1pt]{\log (a \cdot b) \;}}$$
+$$a\cdot b = 10^{\,\bbox[#AAEEFF,1pt]{\,\log (ab)\,}}\,\mbox{.}$$
 Genom att utnyttja potenslagarna p&aring; detta s&auml;tt kan vi f&aring; fram motsvarande ''logaritmlagar'':
-{| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="left"
+<div class="regel">
-! STYLE="background:#EED2EE;"|
+$$\eqalign{\log(ab) &= \log a + \log b,\cr \log\displaystyle \frac{a}{b} &= \log a - \log b,\cr \log a^b &= b\cdot \log a\,\mbox{.}\cr}$$
+</div>
-$\log(ab) = \log a + \log b$
-|}
-{| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="left"
-! STYLE="background:#EED2EE;"|
-$\log\left(\displaystyle \frac{a}{b}\right) = \log a - \log b$
-|}
-{| BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="0" ALIGN="left"
-! STYLE="background:#EED2EE;"|
-$\log a^b = b\cdot \log a$
-|}
 Logaritmlagarna g&auml;ller oavsett bas.
 <div class="exempel">
 <ol type="a">
-<li>$matte$ <br><br>
+<li>$\lg 4 + \lg 7 = \lg(4 \cdot 7) = \lg 28$<br><br>
-<li>text
+<li>$ \lg 6 - \lg 3 = \lg\displaystyle \frac{6}{3} = \lg 2$ <br><br>
+<li>$ 2 \cdot \lg 5 = \lg 5^2 = \lg 25$ <br><br>
+<li>$\lg 200 = \lg(2 \cdot 100) = \lg 2 + \lg 100 = \lg 2 + 2$<br>
 </ol>
 </div>
-$\mbox{ a) } \lg 4 + \lg 7 = \lg(4 \cdot 7) = \lg 28$
-$\mbox{ b) } \lg 6 - \lg 3 = \lg\left(\displaystyle \frac{6}{3}\right) = \lg 2$
-$\mbox{ c) } 2 \cdot \lg 5 = \lg 5^2 = \lg 25$
-$\mbox{ d) } \lg 200 = \lg(2 \cdot 100) = \lg 2 + \lg 100 = \lg 2 + 2$
-|}
 <ol type="a">
-<li>$matte$ <br><br>
+<li>$ \lg 9 + \lg 1000 - \lg 3 + \lg 0{,}001 = \lg 9 + 3 - \lg 3  - 3 = \lg 9- \lg 3 = \lg \displaystyle \frac{9}{3} = \lg 3$ <br><br>
-<li>text
+<li>$\displaystyle\ln\frac{1}{e} + \ln \sqrt{e} = \ln\left(\frac{1}{e} \cdot \sqrt{e}\,\right) = \ln\left( \frac{1}{(\sqrt{e}\,)^2} \cdot \sqrt{e}\,\right) = \ln\frac{1}{\sqrt{e}}$<br>
+$\phantom{\ln\frac{1}{e} + \ln \sqrt{e}}{}= \ln e^{-1/2} = -\frac{1}{2} \cdot \ln e =-\frac{1}{2} \cdot 1 = -\frac{1}{2}\vphantom{\biggl(}$<br><br>
+<li>$ \log_2 36 - \frac{1}{2} \log_2 81 = \log_2 (6 \cdot 6) - \frac{1}{2} \log_2 (9 \cdot 9)$<br>
+$\phantom{\log_2 36 - \frac{1}{2} \log_2 81}{}= \log_2 (2\cdot 2 \cdot 3 \cdot 3) - \frac{1}{2} \log_2 (3 \cdot 3 \cdot 3 \cdot 3) = \log_2 (2^2 \cdot 3^2) - \frac{1}{2} \log_2 (3^4)\vphantom{\Bigl(}$<br>
+$\phantom{\log_2 36 - \frac{1}{2} \log_2 81}{}= \log_2 2^2 + \log_2 3^2 - \frac{1}{2} \log_2 3^4 = 2 \log_2 2 + 2 \log_2 3 - \frac{1}{2} \cdot 4 \log_2 3$<br>
+$\phantom{\log_2 36 - \frac{1}{2} \log_2 81}{}= 2\cdot 1 + 2 \log_2 3 - 2 \log_2 3 = 2\vphantom{\Bigl(}$ <br><br>
+<li>$ \lg a^3 - 2 \lg a + \lg \displaystyle \frac{1}{a} =3 \lg a - 2 \lg a + \lg a^{-1}$<br>
+$\phantom{\lg a^3 - 2 \lg a + \lg \displaystyle \frac{1}{a}}{}= (3-2)\lg a + (-1) \lg a = \lg a - \lg a = 0$
 </ol>
 </div>
-$\mbox{ a) } \lg 9 + \lg 1000 - \lg 3 + \lg 0,001 = \lg 9 + 3 - \lg 3  - 3 = \lg 9- \lg 3$
-::$= \lg \displaystyle \frac{9}{3} = \lg 3$
-$\mbox{ b) } \ln \displaystyle \frac{1}{e} + \ln \sqrt{e} = \ln\left( \displaystyle \frac{1}{e} \cdot \sqrt{e} \right) = \ln\left( \displaystyle \frac{1}{(\sqrt{e})^2} \cdot \sqrt{e} \right) = \ln\displaystyle \frac{1}{\sqrt{e}} $
-::$= \ln e^{-1/2} = -\displaystyle \frac{1}{2} \cdot \ln e =-\displaystyle \frac{1}{2} \cdot 1 =-\displaystyle \frac{1}{2}$
-$\mbox{ c) } \log_2 36 - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 81 = \log_2 (6 \cdot 6) - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (9 \cdot 9)$
-::$= \log_2 (2\cdot 2 \cdot 3 \cdot 3) - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (3 \cdot 3 \cdot 3 \cdot 3) = \log_2 (2^2 \cdot 3^2) - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (3^4)$
-::$= \log_2 2^2 \cdot \log_2 3^2 - \displaystyle \frac{1}{2} \log_2 (3^4) = 2 \log_2 2 \cdot 2 \log_2 3 - \displaystyle \frac{1}{2} \cdot 4 \log_2$ 3
-::$= 2 \log_2 2 \cdot 2 \log_2 3 - 2 \log_2 3 = 2$
-$\mbox{ d) } \lg a^3 - 2 \lg a + \lg \displaystyle \frac{1}{a} =3 \lg a - 2 \lg a + \lg a^{-1}$
-::$= (3-2)\lg a + (-1) \lg a = \lg a - \lg a = 0$
-|}
 ===Byte av bas===
 Ibland kan det vara bra att kunna uttrycka en logaritm som en logaritm av en annan bas.
 <div class="exempel">
 <ol type="a">
-<li>$matte$ <br><br>
+<li>Uttryck  $\,\lg 5\,$  i naturliga logaritmen.
-<li>text
+<br>
-</ol>
+<br>
+Per definition är $\,\lg 5\,$ det tal som uppfyller likheten
+$$10^{\lg 5} = 5\,\mbox{.}$$
-</div>
+Logaritmera båda led med ln (naturliga logaritmen)
-a) Uttryck  $ \lg 5 $  i naturliga logaritmer.
+$$\ln 10^{\lg 5} = \ln 5\,\mbox{.}$$
+Med hjälp av logaritmlagen $\,\ln a^b = b \ln a\,$ kan vänsterledet skrivas som $\,\lg 5 \cdot \ln 10 = \ln 5\,$ och likheten blir
-'''L&ouml;sning:'''
+$$\lg 5 \cdot \ln 10 = \ln 5\,\mbox{.}$$
-Per definition är $ \lg 5$ det tal som uppfyller likheten
+Dela nu båda led med $\,\ln 10\,$ så får vi svaret
+$$\lg 5 = \displaystyle \frac{\ln 5}{\ln 10} \qquad (\approx 0{,}699\,,\quad\text{dvs.}\ 10^{0{,}699} \approx 5)\,\mbox{.}$$ <br><br>
-$$10^{\lg 5} = 5$$
+<li> Uttryck 2-logaritmen för 100 i 10-logaritmen lg.
+<br>
-Logaritmera båda led med $\ln$ (naturliga logaritmen)
+<br>
+Om vi skriver upp sambandet som definierar $\,\log_2 100\,$
-$$\ln 10^{\lg 5} = \ln 5$$
-Med hjälp av logaritmlagen $\ln a^b = b \ln a$ kan vänsterledet skrivas som $\lg 5 \cdot \ln 10 = \ln 5$ och likheten blir
-$$\lg 5 \cdot \ln 10 = \ln 5$$
-Dela nu båda led med $\ln 10$ så får vi svaret
-$$\lg 5 = \displaystyle \frac{\ln 5}{\ln 10} \;\;\;\;\;\; (\approx 0,699 \;, \;dvs \; 10^{0,699} \approx 5 )$$
-b) Uttryck 2-logaritmen för $100$ i 10-logaritmer.
-'''L&ouml;sning:'''
-Om vi skriver upp sambandet som definerar $log_2 100$,
 $$2^{\log_{\scriptstyle 2} 100} = 100$$
-och logaritmerar båda led med 10-logaritmen ($\lg$) så får vi att
+och logaritmerar båda led med 10-logaritmen (lg) så får vi att
+$$\lg 2^{\log_{\scriptstyle 2} 100} = \lg 100\,\mbox{.}$$
-$$\lg 2^{\log_{\scriptstyle 2} 100} = \lg 100$$
+Eftersom $\,\lg a^b = b \lg a\,$ så är $\,\lg 2^{\log_2 100} = \log_{\scriptstyle 2} 100 \cdot \lg 2\,$ och högerledet kan förenklas till $\,\lg 100 = 2\,$. Detta ger oss likheten
+$$\log_{\scriptstyle 2} 100 \cdot \lg 2 = 2\,\mbox{.}$$
-Eftersom $ lg a^b = a \lg b $ så är $\lg 2^{\log_2 100} = \log_{\scriptstyle 2} 100 \cdot \lg 2$ och högerledet kan förenklas till $\lg 100 = 2$. Detta ger oss likheten
+Division med $\,\lg 2\,$ ger slutligen att
+$$\log_{\scriptstyle 2} 100 = \displaystyle \frac{2}{\lg 2} \qquad ({}\approx 6{,}64\,,\quad\text{dvs.}\ 2^{6{,}64}\approx 100 )\,\mbox{.}$$
-$$\log_{\scriptstyle 2} 100 \cdot \lg 2 = 2$$
+</ol>
-Division med $\lg 2$ ger slutligen att
-$$\log_{\scriptstyle 2} 100 = \displaystyle \frac{2}{\lg 2} \;\;\;\;\;\; (\approx 6,64 \;, \;dvs \; 2^{6,64} \approx 100 )$$
-|}
+</div>
-Den allm&auml;nna formeln f&ouml;r byte fr&aring;n en bas $a$ till en bas $b$ kan h&auml;rledas
+Den allm&auml;nna formeln f&ouml;r byte fr&aring;n en bas $\,a\,$ till en bas $\,b\,$ kan h&auml;rledas
-p&aring; samma s&auml;tt och ser ut s&aring; h&auml;r:
+p&aring; samma s&auml;tt
-$$\log_b x = \displaystyle \frac{\log_{\scriptstyle a} x}{\log_{\scriptstyle a} b}$$
+$$\log_{\scriptstyle\,a} x = \displaystyle \frac{\log_{\scriptstyle\, b} x}{\log_{\scriptstyle\, b} a}\,\mbox{.}$$
 Vill man byta bas i en potens kan man g&ouml;ra detta med hj&auml;lp av logaritmer.
 Om man exempelvis vill skriva  $ 2^5 $  med basen 10 s&aring;
 skriver man f&ouml;rst om 2 med basen 10,
+$$2 = 10^{\lg 2}$$
+och utnyttjar sedan en av potenslagarna
-$
+$$2^5 = (10^{\lg 2})^5 = 10^{5\cdot \lg 2}\quad ({}\approx 10^{1,505})\,\mbox{.}$$
-= 10^{\lg 2}
-$
-och utnyttjar sedan en av potenslagarna:
-$
-^5 = (10^{\lg 2})^5 = 10^{5\cdot \lg 2} \;\;\;\;\; (\approx 10^{1,505})
-$
 <div class="exempel">
 <ol type="a">
-<li>$matte$ <br><br>
+<li>Skriv  $ 10^x $  med basen ''e''.
-<li>text
+<br>
+<br>
+Först skriver vi 10 som en potens av ''e'',
+$$10 = e^{\ln 10}$$
+och använder sedan potenslagarna
+$$ 10^x = (e^{\ln 10})^x = e^{\,x \cdot \ln 10} \approx e^{2{,}3 x}\,\mbox{.}$$ <br><br>
+<li>Skriv  $\,e^{\,a}\,$  med basen 10.
+<br>
+<br>
+Talet $\,e\,$ kan vi skriva som $\,e=10^{\lg e}\,$ och därför är
+$$e^a = (10^{\lg e})^a = 10^{\,a \cdot \lg e} \approx 10^{\,0{,}434a}\,\mbox{.}$$
 </ol>
 </div>
-a) Skriv  $ 10^x $  med basen e.
+[[3.3 Övningar|Övningar]]
-'''L&ouml;sning:'''
-Först skriver vi $10$ som en potens av $e$,
-$$10 = e^{\ln 10} \;\; $$
+<div class="inforuta">
+'''Råd för inläsning'''
-och använder sedan potenslagarna
+'''Grund- och slutprov'''
-$$ 10^x = (e^{\ln 10})^x = e^{x \cdot \ln 10} \approx e^{2,3 x}$$
+Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.
-b) Skriv  $ e^a $  med basen  10.
-'''L&ouml;sning:'''
-$e^a = (10^{\lg e})^a = 10^{a \cdot \lg e} \approx 10^{0,434a}$
-|}
-<div class="inforuta">
-'''Råd för inläsning'''
 '''Tänk på att:'''
 '''Lästips'''
-för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring
+För dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring
 [http://en.wikipedia.org/wiki/Logarithm Läs mer om logaritmer på engelska Wikipedia]
-[http://www-groups.dcs.st-and.ac.uk/~history/HistTopics/e.html Läs mer om Talet  e  i The MacTutor History of Mathematics archive]
+[http://www-groups.dcs.st-and.ac.uk/~history/HistTopics/e.html Läs mer om Talet  ''e''  i The MacTutor History of Mathematics archive]
 </div>
-'''© Copyright 2006, KTH Matematik'''