3.4 Logaritmekvationer
Sommarmatte 1
Versionen från 20 april 2007 kl. 13.25 (redigera) Lina (Diskussion | bidrag) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 20 april 2007 kl. 13.39 (redigera) (ogör) Lina (Diskussion | bidrag) (→Några mer komplicerade ekvationer) Gå till nästa ändring → |
||
Rad 148: | Rad 148: | ||
==Några mer komplicerade ekvationer== | ==Några mer komplicerade ekvationer== | ||
- | Även ekvationer som innehåller exponential- eller logaritmuttryck kan ibland behandlas som förstagradsekvationer, genom att betrakta "$\ln{(x)}$" eller "$e^x$" som en variabel. Man kan också om man vill substituera genom att sätta $\ln(x)=t$ eller $e^x=t$. | + | Ekvationer som innehåller exponential- eller logaritmuttryck kan ibland behandlas som förstagrads- eller andragradsekvationer genom att betrakta "$\ln{(x)}$" eller "$e^x$" som obekant. |
- | (Man måste dock kolla så att inte detta värde gör att någon nämnare i den ursprungliga ekvationen blir 0.) | + | |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
- | '''Exempel 1''' | + | '''Exempel 3''' |
- | Lös ekvationen $\ln(x^3) + 2 \ln\left( \displaystyle \displaystyle \frac{1}{x}\right) = 3$ | + | Lös ekvationen $\displaystyle \displaystyle \frac{6e^x}{3e^x+1}=\displaystyle \displaystyle \frac{5}{e^{-x}+2}$ |
- | $ | + | Multiplicera båda led med $3e^x+1$ och $e^{-x}+2$ för att få bort nämnarna |
- | 3\ln(x) + 2\cdot(-1)\ln(x)=3 | + | |
- | $ | + | |
- | $ | + | $$6e^x(e^{-x}+2) = 5(3e^x+1)$$ |
- | \ln(x) = 3 | + | |
- | $ | + | |
- | vilket ger | + | Notera att eftersom $e^x$ och $e^{-x}$ alltid är postiva oavsett värdet på $x$ så multiplicera vi alltså ekvationen med faktorer $3e^x+1$ och $e^{-x} +2$ som är skilda från noll, så detta steg introducerar inga nya falska rötter till ekvationen. |
- | $ | + | Förenkla båda led |
- | x=e^3 | + | $$6+12e^x = 15e^x+5$$ |
- | $ | + | |
- | </div> | + | där vi använt att $e^{-x} \cdot e^x = e^{-x + x} = e^0 = 1$. Betraktar vi nu e^x som obekant är ekvationen väsentligen en förstagradsekvation som har lösningen |
- | <div class="exempel"> | + | $$e^x=\displaystyle \displaystyle \frac{1}{3}$$ |
- | '''Exempel 1''' | + | |
- | + | ||
- | Lös ekvationen $ | + | |
- | \displaystyle \displaystyle \frac{6e^x}{3e^x+1}=\displaystyle \displaystyle \frac{5}{e^{-x}+2}$ | + | |
- | + | ||
- | $ | + | |
- | 6e^x(e^{-x}+2) = 5(3e^x+1) | + | |
- | $ | + | |
- | + | ||
- | $ | + | |
- | 6+12e^x = 15e^x+5 | + | |
- | $ | + | |
- | + | ||
- | $ | + | |
- | 1=3e^x | + | |
- | $ | + | |
- | + | ||
- | $ | + | |
- | e^x=\displaystyle \displaystyle \frac{1}{3} | + | |
- | $ | + | |
- | $ | + | En logaritmering ger svaret |
- | x=\ln{\displaystyle \displaystyle \frac{1}{3}}=-\ln(3) | + | |
- | $ | + | |
+ | $$x=\ln{\displaystyle \displaystyle \frac{1}{3}}= \ln 3^{-} = -1 \cdot \ln 3 = -\ln(3)$$ | ||
</div> | </div> |
Versionen från 20 april 2007 kl. 13.39
3.4 LogaritmekvationerInnehåll:
|
|
teori igen Viktig regel: $$dubbeldollar$$ Exempel 1 Exempeltext, använd nedanstående numrering
GrundekvationerEkvationer där logaritmer behövs eller är inblandade förekommer i många olika fall. Först ges några exempel där lösningen ges nästan direkt genom definitionen av logaritm, dvs. $$10^x = y \Leftrightarrow x = \lg y$$ $$e^x = y \Leftrightarrow x = \ln y$$
Exempel 1 Lös ekvationerna
$$a^x = b$$ där $a$ och $b$ är positiva tal. Dessa löses enklast genom att ta logaritmen av båda led $$\lg a^x = \lg b$$ och använda logaritmlagen för potenser $$x \cdot \lg a = \lg b$$ Vilket ger lösningen $x = \displaystyle \frac{\lg b}{\lg a} $.
Exempel 2 Lös ekvationen
Några mer komplicerade ekvationerEkvationer som innehåller exponential- eller logaritmuttryck kan ibland behandlas som förstagrads- eller andragradsekvationer genom att betrakta "$\ln{(x)}$" eller "$e^x$" som obekant. Exempel 3 Lös ekvationen $\displaystyle \displaystyle \frac{6e^x}{3e^x+1}=\displaystyle \displaystyle \frac{5}{e^{-x}+2}$ Multiplicera båda led med $3e^x+1$ och $e^{-x}+2$ för att få bort nämnarna $$6e^x(e^{-x}+2) = 5(3e^x+1)$$ Notera att eftersom $e^x$ och $e^{-x}$ alltid är postiva oavsett värdet på $x$ så multiplicera vi alltså ekvationen med faktorer $3e^x+1$ och $e^{-x} +2$ som är skilda från noll, så detta steg introducerar inga nya falska rötter till ekvationen. Förenkla båda led $$6+12e^x = 15e^x+5$$ där vi använt att $e^{-x} \cdot e^x = e^{-x + x} = e^0 = 1$. Betraktar vi nu e^x som obekant är ekvationen väsentligen en förstagradsekvation som har lösningen $$e^x=\displaystyle \displaystyle \frac{1}{3}$$ En logaritmering ger svaret $$x=\ln{\displaystyle \displaystyle \frac{1}{3}}= \ln 3^{-} = -1 \cdot \ln 3 = -\ln(3)$$
Exempel 1 Lös ekvationen $ 3 \cdot 2^x=e^x $ $ \ln(3) + \ln(2^x) = \ln(e^x) $ $ \ln(3) + x \ln(2) =x \ln(e) $ $ \ln(3) + x \ln(2) = x $ $ \ln(3) = (1-\ln(2))x $ $ x=\displaystyle \displaystyle \frac{\ln(3)}{1-\ln(2)} $
Exempel 1 Exempeltext, använd nedanstående numrering
Lös ekvationen
$ \mbox{ b) } 2 \ln x - \ln 2x = 4 $
$ \mbox{ c) } \lg x + 3 \lg 2 = 2 \lg 12 $
$ \mbox{ d) } 3 \ln 2 - 2 \ln 5 + \ln 2x = 0 $
Råd för inläsning
Du kan behöva lägga ner mycket tid på logaritmer. Logaritmer brukar behandlas översiktligt i gymnasiet. Därför brukar många högskolestudenter stöta på problem när det gäller att räkna med logaritmer.
för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring Läs mer om logaritmer på engelska Wikipedia Läs mer om Talet e i The MacTutor History of Mathematics archive
Experimentera med logaritmer och potenser Hjälp grodan hoppa till sitt näckrosblad i "log"-spelet
Råd för inläsning
Det är speciellt viktigt att kunna använda de fyra räknesätten, parenteser och potenser korrekt när man räknar med symboler (x, y, a, b, ...). Det är också viktigt att kunna förenkla symboluttryck och skriva dessa i olika former. Speciellt rationella uttryck, dvs. uttryck med variabler där man har en täljare och en nämnare.
för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring Understanding Algebra - engelsk bok på nätet för högskoleförberedande studier
Träna mer på ekvationer, blandade exempel från Theducation Träna på och läs om ekvationer i Theducations gymnasielexikon © Copyright 2006, KTH Matematik
|
|