4.3 Trigonometriska samband
Sommarmatte 1
| Versionen från 7 maj 2007 kl. 14.03 (redigera) Lina (Diskussion | bidrag) ← Gå till föregående ändring |
Versionen från 10 maj 2007 kl. 09.50 (redigera) (ogör) Tek (Diskussion | bidrag) (En del ändringar) Gå till nästa ändring → |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | __NOTOC__ | ||
| <table><tr><td width="600"> | <table><tr><td width="600"> | ||
| - | |||
| - | =4.3 Trigonometriska samband= | ||
| <div class="inforuta"> | <div class="inforuta"> | ||
| Rad 9: | Rad 8: | ||
| <div class="inforuta"> | <div class="inforuta"> | ||
| - | '''Läromål:''' | + | '''Lärandemål:''' |
| Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: | Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: | ||
| - | *Härleda trigonometriska samband från symmetrier i enhetscirkeln | + | *Härleda trigonometriska samband från symmetrier i enhetscirkeln. |
| - | *Skriva upp (utantill) och använda följande trigonometriska samband; trigonometriska ettan, additions- och subtraktionsformler, dubbla och halva vinkeln | + | *Skriva upp (utantill) och använda följande trigonometriska samband: trigonometriska ettan, additions- och subtraktionsformler, dubbla och halva vinkeln. |
| </div> | </div> | ||
| Rad 28: | Rad 27: | ||
| =Teori= | =Teori= | ||
| - | Det finns en mängd trigonometriska samband, med vilka man kan översätta mellan sinus-, cosinus- och tangens-värden för en vinkel eller multiplar av en vinkel. Dessa brukar också kallas trigonometriska identiteter, eftersom de endast är olika sätt att beskriva ett och samma uttryck med hjälp av olika trigonometriska funktioner. Här kommer vi att beskriva några av dessa trigonometriskan samband. Det finns många fler än vi kan behandla här. De flesta kan härledas utifrån den s k '''trigonometriska ettan''' och additionsformlerna (se nedan), vilka är viktiga att kunna utantill. | + | Det finns en mängd trigonometriska samband, med vilka man kan översätta mellan sinus-, cosinus- och tangensvärden för en vinkel eller multiplar av en vinkel. Dessa brukar också kallas trigonometriska identiteter, eftersom de endast är olika sätt att beskriva ett och samma uttryck med hjälp av olika trigonometriska funktioner. Här kommer vi att beskriva några av dessa trigonometriska samband. Det finns många fler än vi kan behandla här. De flesta kan härledas utifrån den s k '''trigonometriska ettan''' och additionsformlerna (se nedan), vilka är viktiga att kunna utantill. |
| [[Bild:3_4_01.gif|right]] | [[Bild:3_4_01.gif|right]] | ||
| - | ===Trigometriska ettan=== | + | ===Trigonometriska ettan=== |
| - | Detta samband är det mest grundläggande, men är i själva verket ingenting annat än Pythagoras sats, tillämpad i enhetscirkeln. Den rätvinkliga triangeln till vänster visar att | + | Detta samband är det mest grundläggande, men är i själva verket ingenting annat än Pythagoras sats, tillämpad i enhetscirkeln. Den rätvinkliga triangeln till höger visar att |
| - | $(\sin v)^2 + (\cos v)^2 = 1$, | + | $$(\sin v)^2 + (\cos v)^2 = 1\,\mbox{,}$$ |
| - | vilket brukar skrivas $ \sin^2 v + \cos^2 v = 1$. | + | vilket brukar skrivas $\,\sin^2\!v + \cos^2\!v = 1\,$. |
| Rad 49: | Rad 48: | ||
| ===Symmetrier=== | ===Symmetrier=== | ||
| Med hjälp av enhetscirkeln och spegling kan man tack vare de trigonometriska funktionernas symmetrier hitta en stor mängd samband mellan cosinus och sinus. | Med hjälp av enhetscirkeln och spegling kan man tack vare de trigonometriska funktionernas symmetrier hitta en stor mängd samband mellan cosinus och sinus. | ||
| + | |||
| <div class="regel"> | <div class="regel"> | ||
| - | {| class="wikitable" STYLE="background:#E0D1DE;" | + | $$\eqalign{\cos (-v) &= \cos v\vphantom{\Bigl(}\cr \sin (-v) &= - \sin v\vphantom{\Bigl(}\cr \cos (\pi-v) &= - \cos v\vphantom{\Bigl(}\cr \sin (\pi-v) &= \sin v\vphantom{\Bigl(}\cr}\qquad\quad \eqalign{\cos \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \sin v\cr \sin \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \cos v\cr \cos \Bigl(v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= - \sin v\cr \sin \Bigl( v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= \cos v\cr}$$ |
| - | | $\cos (-v) = \cos v$ ||$\quad \quad \quad \quad \quad \quad$ || $\cos \left(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \right) = \sin v$ | + | |
| - | |- | + | |
| - | | $\sin (-v) = - \sin v$ || || $\sin \left(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \right) = \cos v$ | + | |
| - | |- | + | |
| - | | | + | |
| - | |- | + | |
| - | | | + | |
| - | |- | + | |
| - | | $\cos (\pi-v) = - \cos v$ || || $\cos \left(v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \right) = - \sin v$ | + | |
| - | |- | + | |
| - | | $\sin (\pi-v) = \sin v$ || || $\sin \left( v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \right) = \cos v$ | + | |
| - | |} | + | |
| </div> | </div> | ||
| + | |||
| Istället för att försöka lära sig alla dessa samband utantill kan det vara bättre att lära sig härleda dem i enhetscirkeln. | Istället för att försöka lära sig alla dessa samband utantill kan det vara bättre att lära sig härleda dem i enhetscirkeln. | ||
| - | <u> Spegling i $x$-axeln </u> | + | |
| + | '''Spegling i ''x''-axeln''' | ||
| {| | {| | ||
| |- | |- | ||
| Rad 74: | Rad 64: | ||
| | width=45% valign=top | | | width=45% valign=top | | ||
| <br> | <br> | ||
| - | När en vinkel $v$ speglas i $x$-axeln blir den $-v$. | + | När en vinkel $\,v\,$ speglas i ''x''-axeln blir den $\,-v\,$. |
| - | Speglingen påverkar inte $x$-koordinaten medan $y$-koordinaten byter tecken | + | Speglingen påverkar inte ''x''-koordinaten medan ''y''-koordinaten byter tecken |
| - | $$\cos(-v) = \cos v$$ | + | $$\eqalign{\cos(-v) &= \cos v\,\mbox{,}\cr \sin (-v) &= - \sin v\,\mbox{.}\cr}$$ |
| - | $$\sin (-v) = - \sin v$$ | + | |
| | width=5% valign=top | | | width=5% valign=top | | ||
| Rad 85: | Rad 74: | ||
| - | <u> Spegling i $y$-axeln </u> | + | '''Spegling i ''y''-axeln''' |
| {| | {| | ||
| |- | |- | ||
| Rad 92: | Rad 81: | ||
| | width=45% valign=top | | | width=45% valign=top | | ||
| <br> | <br> | ||
| - | Vid spegling i $y$-axeln ändras vinkeln $v$ till $\pi-v$ (spegelbilden bildar vinkeln $v$ mot den negativa $x$-axeln). | + | Vid spegling i ''y''-axeln ändras vinkeln $\,v\,$ till $\,\pi-v\,$ (spegelbilden bildar vinkeln $\,v\,$ mot den negativa ''x''-axeln). |
| - | Speglingen påverkar inte $y$-koordinaten medan $x$-koordinaten byter tecken | + | Speglingen påverkar inte ''y''-koordinaten medan ''x''-koordinaten byter tecken |
| - | $$\cos(\pi-v) = -\cos v$$ | + | $$\eqalign{\cos(\pi-v) &= -\cos v\,\mbox{,}\cr \sin (\pi-v) &= \sin v\,\mbox{.}\cr}$$ |
| - | $$\sin (\pi-v) = \sin v$$ | + | |
| | width=5% valign=top | | | width=5% valign=top | | ||
| Rad 103: | Rad 91: | ||
| - | <u> Spegling i linjen $y=x$ </u> | + | '''Spegling i linjen ''y = x'' ''' |
| {| | {| | ||
| |- | |- | ||
| Rad 110: | Rad 98: | ||
| | width=45% valign=top | | | width=45% valign=top | | ||
| <br> | <br> | ||
| - | Vinkeln $v$ ändras till vinkeln $\displaystyle \frac{\pi}{2} - v$ | + | Vinkeln $\,v\,$ ändras till vinkeln $\,\pi/2 - v\,$ (spegelbilden bildar vinkeln $\,v\,$ mot den positiva ''y''-axeln). |
| - | (spegelbilden bildar vinkeln $v$ mot den postiva $y$-axeln). | ||
| - | + | Speglingen gör att ''x''- och ''y''-koordinaterna byter plats | |
| - | Speglingen gör att $x$- och $y$-koordinaterna byter plats | + | $$\eqalign{\cos \Bigl(\frac{\pi}{2} - v \Bigr) &= \sin v\,\mbox{.}\cr \sin \Bigl(\frac{\pi}{2} - v \Bigr) &= \cos v\,\mbox{.}\cr}$$ |
| - | $$\cos \left(\frac{\pi}{2} - v \right) = \sin v$$ | + | |
| - | $$\sin \left(\frac{\pi}{2} - v \right) = \cos v$$ | + | |
| | width=5% valign=top | | | width=5% valign=top | | ||
| Rad 123: | Rad 108: | ||
| - | <u>Vridning med vinkeln </u> $\;\displaystyle \frac{\pi}{2}$ | + | '''Vridning med vinkeln $\,\mathbf{\pi/2}\,$''' |
| {| | {| | ||
| |- | |- | ||
| Rad 130: | Rad 115: | ||
| | width=40% valign=top | | | width=40% valign=top | | ||
| <br> | <br> | ||
| - | En vridning $\displaystyle \frac{\pi}{2}$ av vinkeln $v$ betyder att vinkeln blir $v+ \displaystyle\frac{\pi}{2}$. | + | En vridning $\,\pi/2\,$ av vinkeln $\,v\,$ betyder att vinkeln blir $\,v+ \pi/2\,$. |
| - | Vridningen gör att $x$-koordinaten blir ny $y$-koordinat och $y$-koordinaten blir ny $x$-koordinat fast med omvänt tecken | + | Vridningen gör att ''x''-koordinaten blir ny ''y''-koordinat och ''y''-koordinaten blir ny ''x''-koordinat fast med omvänt tecken |
| - | $$\cos \left(v+\frac{\pi}{2}\right) = -\sin v$$ | + | $$\eqalign{\cos \Bigl(v+\frac{\pi}{2}\Bigr) &= -\sin v\,\mbox{,}\cr \sin \Bigl(v+\frac{\pi}{2} \Bigr) &= \cos v\,\mbox{.}}$$ |
| - | $$\sin \left(v+\frac{\pi}{2} \right) = \cos v$$ | + | |
| | width=10% valign=top | | | width=10% valign=top | | ||
| Rad 141: | Rad 125: | ||
| - | Alternativt kan man få dessa samband genom att spegla och/eller förskjuta graferna. Om man exempelvis vill ha ett samband där $\cos v$ uttrycks med hjälp av sinus så kan man förskjuta grafen så att sinuskurvan passar. Detta kan göras på flera olika sätt, men mest naturligt faller sig att skriva $\cos v = \sin (v + \pi / 2)$. För att undvika misstag kan man kontrollera att det stämmer för några olika värden på ''v''. | + | Alternativt kan man få fram dessa samband genom att spegla och/eller förskjuta graferna. Om man exempelvis vill ha ett samband där $\,\cos v\,$ uttrycks med hjälp av sinus så kan man förskjuta grafen för cosinus så att den passar med sinuskurvan. Detta kan göras på flera olika sätt, men mest naturligt faller det sig att skriva $\,\cos v = \sin (v + \pi / 2)\,$. För att undvika misstag kan man kontrollera att det stämmer för några olika värden på $\,v\,$. |
| - | [[Bild:766669.gif |center]] | + | [[Bild:766669.gif||center]] |
| - | Kontroll: $\cos 0 = \sin (0 + \pi / 2)$ | + | Kontroll: $\ \cos 0 = \sin (0 + \pi / 2)=0\,$. |
| ==Additions- och subtraktionsformlerna och formler för dubbla vinkeln== | ==Additions- och subtraktionsformlerna och formler för dubbla vinkeln== | ||
| - | Ofta behöver man behandla uttryck där två eller flera vinklar är inblandade, t.ex. $\sin(u+v)$. Man behöver då de s.k. additionsformlerna. För sinus och cosinus ser de ut så här: | + | Ofta behöver man behandla uttryck där två eller flera vinklar är inblandade, t.ex. $\,\sin(u+v)\,$. Man behöver då de s.k. additionsformlerna. För sinus och cosinus har formlerna utseendet |
| - | + | ||
| - | <div class="regel"> | + | |
| - | $$\sin(u + v) = \sin u\,\cos v + \cos u\,\sin v$$ | + | |
| - | $$\sin(u – v) = \sin u\,\cos v – \cos u\,\sin v$$ | + | |
| - | $$\cos(u + v) = \cos u\,\cos v – \sin u\,\sin v$$ | + | |
| - | $$\cos(u – v) = \cos u\,\cos v + \sin u\,\sin v$$ | + | |
| - | </div> | + | |
| - | + | ||
| - | Om man vill veta sinus eller cosinus för dubbla vinkeln, dvs $\sin 2v$ eller $\cos 2v$, så kan man genom att skriva $\sin(v + v)$ eller $\cos(v + v)$ och använda additionsformlerna ovan få följande formler för dubbla vinkeln: | + | |
| <div class="regel"> | <div class="regel"> | ||
| - | $$\sin 2v = 2 \sin v \cos v \; \mbox{,}$$ | + | $$\eqalign{\sin(u + v) &= \sin u\,\cos v + \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\cr \sin(u – v) &= \sin u\,\cos v – \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\cr \cos(u + v) &= \cos u\,\cos v – \sin u\,\sin v\,\mbox{,}\cr \cos(u – v) &= \cos u\,\cos v + \sin u\,\sin v\,\mbox{.}\cr}$$ |
| - | $$\cos 2v = \cos^2 v – \sin^2 v \; \mbox{.}$$ | + | |
| </div> | </div> | ||
| - | Ur detta kan vi få formler för halva vinkeln. Genom att byta ut $2v$ mot $v$, och följdaktligen $v$ mot $v/2$, i formeln för $\cos 2v$ får vi | + | Om man vill veta sinus eller cosinus för dubbla vinkeln, dvs $\,\sin 2v\,$ eller $\,\cos 2v\,$, så kan man skriva uttrycken som $\,\sin(v + v)\,$ eller $\,\cos(v + v)\,$ och använda additionsformlerna ovan och få |
| <div class="regel"> | <div class="regel"> | ||
| - | $$\cos v = \cos^2 \frac{v}{2} – \sin^2 \frac{v}{2}$$ | + | $$\eqalign{\sin 2v &= 2 \sin v \cos v\,\mbox{,}\cr \cos 2v &= \cos^2\!v – \sin^2\!v \,\mbox{.}\cr}$$ |
| </div> | </div> | ||
| - | Vill vi ha en formel för $\displaystyle\sin\frac{v}{2}$ så använder vi sedan den trigonometriska ettan för att bli av med $\displaystyle\cos^2\frac{v}{2}$ | + | Ur dessa samband kan vi sedan få fram formler för halva vinkeln. Genom att byta ut $\,2v\,$ mot $\,v\,$, och följdaktligen $\,v\,$ mot $\,v/2\,$, i formeln för $\,\cos 2v\,$ får vi att |
| + | $$\cos v = \cos^2\!\frac{v}{2} – \sin^2\!\frac{v}{2}\,\mbox{.}$$ | ||
| - | $$\cos v = 1 – \sin^2 \frac{v}{2}\, – \sin^2\frac{v}{2} = 1 – 2\sin^2 \frac{v}{2}$$ | + | Vill vi ha en formel för $\,\sin(v/2)\,$ så använder vi därefter den trigonometriska ettan för att bli av med $\,\cos^2(v/2)$ |
| + | $$\cos v = 1 – \sin^2\!\frac{v}{2}\, – \sin^2\!\frac{v}{2} = 1 – 2\sin^2\!\frac{v}{2}$$ | ||
| - | d.v.s. | + | dvs. |
| <div class="regel"> | <div class="regel"> | ||
| - | $$ \sin^2\frac{v}{2} = \frac{1 – \cos v}{2}$$ | + | $$ \sin^2\!\frac{v}{2} = \frac{1 – \cos v}{2}\,\mbox{.}$$ |
| </div> | </div> | ||
| - | På motsvarande sätt kan vi med trigonometriska ettan göra oss av med $\displaystyle\sin^2\frac{v}{2}$. Då får vi istället | + | På motsvarande sätt kan vi med den trigonometriska ettan göra oss av med $\,\sin^2(v/2)\,$. Då får vi istället |
| <div class="regel"> | <div class="regel"> | ||
| - | $$\cos^2\frac{v}{2}= \frac{1 + \cos v}{2}$$ | + | $$\cos^2\!\frac{v}{2}= \frac{1 + \cos v}{2}\,\mbox{.}$$ |
| </div> | </div> | ||
| Rad 220: | Rad 196: | ||
| - | ''' © Copyright 2007, math.se''' | + | <small>© Copyright 2007, math.se</small> |
Versionen från 10 maj 2007 kl. 09.50
|
Innehåll:
Lärandemål: Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
|
|||||||||||||
TeoriDet finns en mängd trigonometriska samband, med vilka man kan översätta mellan sinus-, cosinus- och tangensvärden för en vinkel eller multiplar av en vinkel. Dessa brukar också kallas trigonometriska identiteter, eftersom de endast är olika sätt att beskriva ett och samma uttryck med hjälp av olika trigonometriska funktioner. Här kommer vi att beskriva några av dessa trigonometriska samband. Det finns många fler än vi kan behandla här. De flesta kan härledas utifrån den s k trigonometriska ettan och additionsformlerna (se nedan), vilka är viktiga att kunna utantill.
 Trigonometriska ettanDetta samband är det mest grundläggande, men är i själva verket ingenting annat än Pythagoras sats, tillämpad i enhetscirkeln. Den rätvinkliga triangeln till höger visar att $$(\sin v)^2 + (\cos v)^2 = 1\,\mbox{,}$$ vilket brukar skrivas $\,\sin^2\!v + \cos^2\!v = 1\,$.
SymmetrierMed hjälp av enhetscirkeln och spegling kan man tack vare de trigonometriska funktionernas symmetrier hitta en stor mängd samband mellan cosinus och sinus.
$$\eqalign{\cos (-v) &= \cos v\vphantom{\Bigl(}\cr \sin (-v) &= - \sin v\vphantom{\Bigl(}\cr \cos (\pi-v) &= - \cos v\vphantom{\Bigl(}\cr \sin (\pi-v) &= \sin v\vphantom{\Bigl(}\cr}\qquad\quad \eqalign{\cos \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \sin v\cr \sin \Bigl(\displaystyle \frac{\pi}{2} -v \Bigr) &= \cos v\cr \cos \Bigl(v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= - \sin v\cr \sin \Bigl( v + \displaystyle \frac{\pi}{2} \Bigr) &= \cos v\cr}$$ Istället för att försöka lära sig alla dessa samband utantill kan det vara bättre att lära sig härleda dem i enhetscirkeln.
Additions- och subtraktionsformlerna och formler för dubbla vinkelnOfta behöver man behandla uttryck där två eller flera vinklar är inblandade, t.ex. $\,\sin(u+v)\,$. Man behöver då de s.k. additionsformlerna. För sinus och cosinus har formlerna utseendet $$\eqalign{\sin(u + v) &= \sin u\,\cos v + \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\cr \sin(u – v) &= \sin u\,\cos v – \cos u\,\sin v\,\mbox{,}\cr \cos(u + v) &= \cos u\,\cos v – \sin u\,\sin v\,\mbox{,}\cr \cos(u – v) &= \cos u\,\cos v + \sin u\,\sin v\,\mbox{.}\cr}$$ Om man vill veta sinus eller cosinus för dubbla vinkeln, dvs $\,\sin 2v\,$ eller $\,\cos 2v\,$, så kan man skriva uttrycken som $\,\sin(v + v)\,$ eller $\,\cos(v + v)\,$ och använda additionsformlerna ovan och få $$\eqalign{\sin 2v &= 2 \sin v \cos v\,\mbox{,}\cr \cos 2v &= \cos^2\!v – \sin^2\!v \,\mbox{.}\cr}$$ Ur dessa samband kan vi sedan få fram formler för halva vinkeln. Genom att byta ut $\,2v\,$ mot $\,v\,$, och följdaktligen $\,v\,$ mot $\,v/2\,$, i formeln för $\,\cos 2v\,$ får vi att $$\cos v = \cos^2\!\frac{v}{2} – \sin^2\!\frac{v}{2}\,\mbox{.}$$ Vill vi ha en formel för $\,\sin(v/2)\,$ så använder vi därefter den trigonometriska ettan för att bli av med $\,\cos^2(v/2)$ $$\cos v = 1 – \sin^2\!\frac{v}{2}\, – \sin^2\!\frac{v}{2} = 1 – 2\sin^2\!\frac{v}{2}$$ dvs. $$ \sin^2\!\frac{v}{2} = \frac{1 – \cos v}{2}\,\mbox{.}$$ På motsvarande sätt kan vi med den trigonometriska ettan göra oss av med $\,\sin^2(v/2)\,$. Då får vi istället $$\cos^2\!\frac{v}{2}= \frac{1 + \cos v}{2}\,\mbox{.}$$
Råd för inläsning Tänk på att: Enhetscirkeln är ett ovärderligt hjälpmedel för att hitta trigonometriska samband. Sådana finns det gott om och det är ingen idé att försöka lära sig alla utantill. Det är också tidsödande att behöva slå upp och leta fram dem hela tiden. Därför är det mycket bättre att du lär dig använda enhetscirkeln. Den allra mest kända trigonometriska formeln är den s k trigonometriska ettan. Den gäller för alla vinklar, inte bara för spetsiga. Den hänger ihop med Pythagoras sats.
för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring vill vi tipsa om: Läs mer om trigonometriska formler i Theducations gymnasielexikon Läs mer om area-, sinus och cosinussatserna i Theducations gymnasielexikon Läs mer om trigonometri i Bruno Kevius matematiska ordlista
|
|
