2.3 Andragradsuttryck

Sommarmatte 1

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Versionen från 23 april 2007 kl. 16.05 (redigera)
Lina (Diskussion | bidrag)
(Andragradsekvationer)
← Gå till föregående ändring
Versionen från 23 april 2007 kl. 16.07 (redigera) (ogör)
Lina (Diskussion | bidrag)

Gå till nästa ändring →
Rad 158: Rad 158:
</div> </div>
- +==Parabler==
-I m&aring;nga fall &auml;r det dock f&ouml;rdelaktigt att l&ouml;sa en andragradsekvation med en annan metod &auml;n den allm&auml;nna formeln, t.ex. genom faktorisering. Det minskar risken f&ouml;r slarvfel. +
- +
-<div class="exempel">+
-'''Exempel 1'''+
-<ol type="a">+
-<li>$matte$ <br><br>+
-<li>text+
-</ol>+
- +
-</div+
-L&ouml;s ekvationen +
- +
-$ x^2 - 4x = 0$+
- +
-'''L&ouml;sning:'''+
- +
-I v&auml;nsterledet kan vi bryta ut ett x. Vi f&aring;r+
- +
-$+
-x^2 - 4x = x(x - 4) = 0. +
-$+
- +
- +
-Ekvationen &auml;r uppfylld n&auml;r produkten blir noll. Detta intr&auml;ffar n&auml;r n&aring;gon av faktorerna &auml;r noll, dvs d&aring;+
- +
-x = 0 eller (x - 4) = 0, +
- +
-vilket betyder +
- +
-x = 0 eller x = 4+
-|}+
- +
- +
- +
- +
- +
- +
- +
- +
- +
-<div class="exempel">+
-'''Exempel 2'''+
-<ol type="a">+
-<li>$matte$ <br><br>+
-<li>text+
-</ol>+
- +
- +
-L&ouml;s ekvationen+
-$+
-x^2 - 3 = 0+
-$+
- +
-'''L&ouml;sning:'''+
-Flytta &ouml;ver konstanten till h&ouml;gerledet.+
- +
-$+
-x^2 = 3+
-$+
- +
-$+
-x = \pm \sqrt{3}+
-$+
- +
-$+
-x = \sqrt{3} $ eller $ x = - \sqrt{3}+
-$+
- +
-|}+
- +
-==Kvadratkomplettering ==+
- +
- +
-Med hj&auml;lp av kvadratkomplettering (se &auml;ven avsnitt 3.2) kan man anv&auml;nda tekniken i exempel 2 f&ouml;r alla andragradsekvationer.+
- +
-<div class="exempel">+
-'''Exempel 3'''+
-<ol type="a">+
-<li>$matte$ <br><br>+
-<li>text+
-</ol>+
- +
-</div+
-L&ouml;s ekvationen +
-$+
-x^2 + 4x - 12 = 0+
-$+
- +
-'''L&ouml;sning:'''+
-Vi vill anv&auml;nda tekniken i exempel 2, dvs n&aring;got i kvadrat skall bli en konstant. Det som tas i kvadrat m&aring;ste vara x + 2 f&ouml;r att termerna som inneh&aring;ller x skall st&auml;mma, men detta motsvarar inte exakt det som vi har i v&auml;nsterledet. Detta l&ouml;ser vi med kvadratkomplettering. Eftersom +
-$+
-(x + 2)^2 = x^2 + 4x + 4+
-$+
- +
-s&aring; kan vi konstatera att +
- +
-$+
-x^2 + 4x = (x + 2)^2 - 4+
-$+
- +
-Vi s&auml;tter in detta i den givna ekvationen+
- +
-$+
-x^2 + 4x - 12 = 0+
-$+
- +
-$+
-(x + 2)^2 - 4 - 12 = 0+
-$+
- +
-$+
-(x + 2)^2 - 16 = 0+
-$+
- +
-$+
-(x + 2)^2 = 16+
-$+
- +
-$+
-x + 2 = \pm 4+
-$+
- +
-$+
-x + 2 = 4 $ eller $ x + 2 = -4+
-$+
- +
-$+
-x = 4 - 2 = 2 $ eller $ x = -4 - 2 = -6+
-$+
- +
-'''Svar:''' L&ouml;sningarna &auml;r x = 2 och x = -6.+
- +
-|}+
- +
- +
-Kontrollera g&auml;rna svaret med den allm&auml;nna l&ouml;sningsformeln!+
-Den procedur som genomf&ouml;rs i Exempel 3 kan ocks&aring; utf&ouml;ras p&aring; den allm&auml;nna ekvationen +
-$ x^2 + px + q = 0$+
- +
-Det visar sig d&aring; att man efter kvadratkomplettering och rotutdragning f&aring;r den allm&auml;nna l&ouml;sningsformeln (*) ovan.+
- +
-Kvadratkomplettering g&ouml;r det ocks&aring; m&ouml;jligt att direkt se vilket som &auml;r det st&ouml;rsta eller minsta v&auml;rdet som ett andragradsuttryck kan anta. +
- +
-I Exempel 3 fann vi att+
-$+
-x^2 + 4x - 12 = (x + 2)^2 - 16+
-$+
- +
-Termen $(x + 2)^2$ &auml;r en kvadrat, och kan allts&aring; inte vara negativ. Som minst &auml;r den noll. D&auml;rf&ouml;r &auml;r det minsta v&auml;rdet som uttrycket +
-$+
-x^2 + 4x - 12+
-$+
- +
-kan anta -16, och detta v&auml;rde antas n&auml;r parentesen &auml;r noll, dvs f&ouml;r x = -2. Detta kommer att anv&auml;ndas i avsnitt 3.3.+
-I Exempel 3 blev resultatet av kvadratkompletteringen+
-$+
-(x + 2)^2 - 16+
-$+
- +
-Konstanttermens tecken (h&auml;r ” - ”) &auml;r viktigt. Den negativa konstanttermen i exemplet gjorde det m&ouml;jligt att l&ouml;sa motsvarande andragradsekvation med rotutdragning i b&auml;gge led av +
-$+
-(x + 2)^2 = 16+
-$+
- +
-(Alternativt kan man faktorisera +
-$ +
-(x + 2)^2 - 16 +
-$ +
-med konjugatregeln.) Om man ist&auml;llet f&aring;r en positiv konstantterm inneb&auml;r det att andragradsuttrycket saknar nollst&auml;llen, eftersom kvadraten inte kan bli negativ, och d&auml;rmed kan uttrycket inte bli noll. S&aring;dana uttryck kan inte faktoriseras (se avsnitt 2.5 om faktorisering). En positiv konstantterm motsvarar ett negativt uttryck under rottecknet i allm&auml;nna l&ouml;sningsformeln (*).+
- +
- +
-<div class="exempel">+
-'''Exempel 4'''+
-<ol type="a">+
-<li>$matte$ <br><br>+
-<li>text+
-</ol>+
- +
-</div+
-L&ouml;s ekvationen+
- +
-$+
-x^2 + 8x + 19 = 0+
-$+
- +
-'''L&ouml;sning:''' +
-$+
-x^2 + 8x + 19 =+
-$+
- +
-$+
-(x + 4)^2 - 16 + 19 =+
-$+
- +
-$+
-(x + 4)^2 + 3+
-$+
- +
-Detta kan inte bli noll. Kvadratens minsta v&auml;rde &auml;r noll, och d&aring; blir uttryckets v&auml;rde 3. +
- +
- +
-Från figuren nedan förstår vi varför, hela kurvan ligger ovanför x-axeln!<p align="center"><img src="ppStdFiles2261/772636.gif" hspace='0' vspace='0' /><br clear='all' />+
-'''Svar:''' Ekvationen saknar reella l&ouml;sningar. +
- +
-|}+
- +
-===Andragradskurvor:===+
En andragradskurva kan beskrivas som de punkter $\;(x,y)\;$ som uppfyller en ekvation som är ett polynom d&auml;r den term som har h&ouml;gsta graden har grad 2. En andragradskurva kan beskrivas som de punkter $\;(x,y)\;$ som uppfyller en ekvation som är ett polynom d&auml;r den term som har h&ouml;gsta graden har grad 2.
Ett exempel skulle kunna vara Ett exempel skulle kunna vara

Versionen från 23 april 2007 kl. 16.07

Innehåll

2.3 Andragradsuttryck

Innehåll:

  • Kvadratkomplettering
  • Andragradsekvationer
  • Faktorisering

Läromål:

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Kvadratkomplettera andragradsuttryck.
  • Lösa andragradsekvationer med kvadratkomplettering (ej färdig formel) och veta hur man kontrollerar svaret.
  • Fakorisera andragradsuttryck (när det är möjligt).
  • Direkt lösa faktoriserade eller nästan faktoriserade andragradsekvationer.
  • Bestämma det minsta/största värde ett andragradsuttryck antar.

Övningar

Teori

Andragradsekvationer

En andragradsekvation är en ekvation som kan skrivas som

$$x^2+px+q=0$$

där $x$ är den obekanta och $p$ och $q$ är konstanter.


Enklare typer av andra gradsekvationer kan vi lösa direkt genom roturdragning.

Ekvationen $x^2=a$ där $a$ är ett postivt tal har två lösningar (rötter) $x=\sqrt{a}$ och $x=-\sqrt{a}$.

Exempel 1

  1. $x^2 = 4 \quad$ har rötterna $x=\sqrt{4} = 2$ och $x=-\sqrt{4}= -2$

  2. $2x^2=18 \quad$ skrivs om till $x^2=9$ och har rötterna $x=\sqrt9 = 3$ och $x=-\sqrt9 = -3$.

  3. $3x^2-15=0 \quad$ kan skrivas som $x^2=5$ och har rötterna $x=\sqrt5 \approx 2,236$ och $x=-\sqrt5 \approx -2,236$.

  4. $9x^2+25=0\quad$ saknar lösningar eftersom vänsterledet kommer alltid att vara större än eller lika med $25$ oavsett hur $x$ väljs (kvadraten $x^2$ är alltid större eller lika med noll).

Exempel 2

  1. Lös ekvationen $(x-1)^2 = 16$.

    Genom att betrakta $x-1$ som obekant ger rotutdragning att ekvationen har två lösningar:
    • $x-1 =\sqrt{16} = 4$ vilket ger att $x=1+4=5$
    • $x-1 = -\sqrt{16} = -4$ vilket ger att $x=1-4=-3$

  2. Lös ekvationen $2(x+1)^2 -8=0$.

    Flytta över termen $8$ till högerledet och dela båda led med $2$, $$(x+1)^2=4 \; \mbox{.}$$ Rotutdragning ger att:
    • $x+1 =\sqrt{4} = 2, \quad \mbox{d.v.s.} \quad x=-1+2=1$
    • $x+1 = -\sqrt{4} = -2, \quad \mbox{d.v.s.} \quad x=-1-2=-3$

För att lösa allmänna andragradsekvationer använder vi en teknik som kallas kvadratkomplettering

Om vi betraktar kvaderingsregeln

$$x^2 + 2ax + a^2 = (a+x)^2$$

och subtraherar $a^2$ från båda led så får vi

Kvadratkomplettering: $$x^2 +2ax = (x+a)^2 -a^2$$

Detta är formeln för kvadratkomplettering.

Exempel 3

  1. Lös ekvationen $x^2 +2x -8=0$.

    De två termerna $x^2+2x$ kvadratkompletteras (använd $a=1$ i formeln) $$\underline{x^2+2x} -8 = \underline{(x+1)^2-1^2} -8 = (x+1)^2-9$$ där understrykningen visar vilka termer som är inblandade i kvadratkompletteringen. Ekvationen kan därför skrivas som $$(x+1)^2 -9 = 0$$ vilken vi löser med rotutdragning
    • $x+1 =\sqrt{9} = 3$ och därmed $x=-1+3=2$
    • $x+1 =\sqrt{9} = 3$ och därmed $x=-1-3=-4$

  2. Lös ekvationen $2x^2 -2x - \displaystyle \frac{2}{3} = 0$.

    Dividera båda led med 2 $$x^2-x-\frac{3}{4}$$ Vänsterledet kvadratkompletteras (använd $a=\frac{1}{2}$) $$\underline{x^2-x} -\frac{3}{4} = \underline{\left(x-\frac{1}{2}\right)^2 - \left(-\frac{1}{2}\right)^2} -\frac{3}{4}= \left(x-\frac{1}{2}\right)^2 -1$$ och detta ger oss ekvationen $$\left(x-\frac{1}{2}\right)^2 - 1=0 \; \mbox{.}$$ Rotutdragning ger att:
    • $x-\displaystyle \frac{1}{2} =\sqrt{1} = 1, \quad \mbox{d.v.s.} \quad x=\displaystyle \frac{1}{2}+1=\displaystyle \frac{3}{2}$
    • $x-\displaystyle \frac{1}{2}= -\sqrt{1} = -1, \quad \mbox{d.v.s.} \quad x=\displaystyle \frac{1}{2}-1= -\displaystyle \frac{1}{2}$

Tips:

Tänk på att man alltid kan pröva lösningar till en ekvation genom att sätta in värdet och se om likheten blir uppfylld. Man gör detta för att upptäcka eventuella slarvfel. För exemplet ovan har vi två fall att pröva. Vi kallar vänster- och högerleden för VL respektive HL:

x = 0 medför

$ \mbox{VL} = 0^2 - 4\cdot0 = 0 = \mbox{HL} $

x = 4 medför $ \mbox{VL} = 4^2 - 4\cdot4 = 0 = \mbox{HL} $

I båda fallen kommer vi fram till VL = HL. Ekvationen är alltså uppfylld i båda fallen. x = 0 och x = 4 är lösningar till ekvationen.

Med kvadratkomplettering går det att visa att den allmänna andragradsekvationen

$$x^2+px+q=0$$

har lösningarna

$$x = - \displaystyle\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\displaystyle\frac{p}{2}\right)^2-q}$$

förutsatt att uttrycket under rottecknet inte är negativt.

Ibland kan man faktorisera ekvationer och direkt se vilka lösningarna är.

Exempel 4

Exempeltext, använd nedanstående numrering

  1. Lös ekvationen $x^2-4x=0$.

    I vänsterledet kan vi bryta ut ett $x$ $$x(x-4)=0$$ Ekvationens vänsterled blir noll, vilket ger oss två lösningar
    • $x =0, \; \mbox{eller}$
    • $x-4=0 \quad \mbox{d.v.s.} \quad x=4\; \mbox{.}$

Parabler

En andragradskurva kan beskrivas som de punkter $\;(x,y)\;$ som uppfyller en ekvation som är ett polynom där den term som har högsta graden har grad 2. Ett exempel skulle kunna vara


$ y=2x^2+3x+4. $ Mer allmänt kan man skriva

$ax^2+bx+c$



Hur gör man för att enklast kunna beskriva utseendet för en sådan andragradskurva? Rent generellt så har en andragradskurva enbart ett lokalt minimum eller maximum. Samtidigt kan den maximalt skära x-axeln på två ställen och y-axeln på ett ställe.


Hur skall man kunna hitta dessa punkter?


För enkelhetsskull så antar vi ovan att $a=1$, d.v.s. $y=x^2+bx+c$ Vi vill kunna skriva formen för en andragradskruva som en jämn kvadrat plus en konstant. Efter kvadratkomplettering ser att vi kan skriva uttrycket som


$ y=\left(x+\displaystyle \frac{b}{2}\right)^2 +c-\displaystyle \frac{b^2}{4}. $


Detta uttyck kan minimalt bli $ c- \displaystyle \frac{b^2}{4} $ eftersom kvadraten inte kan bli mindre än 0. Vi ser alltså att minpunkten blir


$ (x,y)=\left(-\displaystyle \frac{b}{2},c-\displaystyle \frac{b^2}{4}\right) $


I motsvarande fall om $a=-1$ så får vi att $\;y=-x^2+bx+c \;$ har maxpunkt i $(b/2,c+b^2/4)$. Skärning med x-axeln fås då y=0 och det är inte säkert att det är uppfyllt dvs sambandet har ett minimivärde som är större än 0. Vi har nu en kurva med ekvation


$ y=ax^2+bx+c. $


Efter kvadratkomplettering så inser vi att konstanten $a$ bestämmer formen på kurvan medan $a,b \mbox{ och } c$ alla är med och bestämmer positionen av minimi-/maximivärdet hos kurvan. Eftersom en andragradskurva enbart har en maximi eller minimi-punkt så är det ganska enkelt att bestämma formen hos kurvan. För enkelhetsskull antar vi nu att $b \mbox{ och } c = 0.$ Vi har alltså ett samband


$ y=ax^2 $





Polariteten hos $a$ bestämmer om kurvan har ett maxvärde eller minvärde dvs om den pekar uppåt eller nedåt. Vi ser att koefficienten $ a $ trycker ihop/drar ut kurvan $ y=x^2,$ beroende på om $a<1$ eller om $ a>1$.

<img src="ppStdFiles2261/766663.gif" hspace='0' vspace='0' />
Position i vertikalled (dvs i y-led) styrs av konstanten $c$. Vi låter nu $a=1$ och $b=0$ ovan. Vi ser att $ y=x^2+2 $ har minsta värde 2 medan $ y=x^2 $ har minsta värde 0. $ y=x^2$ kan alltså enkelt ritas i ett koordinatsystem genom att föorflytta $ y=x^2$ två längdenheter i positiv y-riktning. <p align="center"><img src="ppStdFiles2261/766664.gif" hspace='0' vspace='0' />
Position i horisontalled styrs av konstanten b. Låt nu a=1 och c=0 ovan. Vi har då kurvan $ y=x^2+bx$. Om vi kvadratkompletterar så får vi att $ y=\left(x+\displaystyle \frac{b}{2}\right)^2-\displaystyle \frac{b^2}{4} $ Vi ser alltså att $ y $ kan vara minimalt $ -\,\displaystyle \frac{b^2}{4} $ då $ x=-\,\displaystyle \frac{b}{2}$. Vi kan alltså sammanfatta att koefficienten $b$ gjorde att minpunkten flyttades från origo till punkten $ \left(-\,\displaystyle \frac{b}{2},-\,\displaystyle \frac{b^2}{4}\right) $ <p align="center"><img src="ppStdFiles2261/766668.gif" hspace='0' vspace='0' />
Vad som också kan vara av intresse är skärningspunkter mellan en andragradskurva och x-axeln. Vi har ovan noterat att det inte behöver vara så att en andragradskurva skär x-axeln. Det kan också vara att den tangerar x-axeln eller att den skär x-axeln i två punkter. Antag att vi har en andragradskurva $y=ax^2+bx+c$. Skärningspunkter med x-axeln fås genom att lösa ekvationen $ y=0 $ dvs $ ax^2+bx+c = 0$. Observera att $y=0$ för alla punkter på x-axeln.

Exempel 5

  1. $matte$

  2. text

</div

Bestäm skärningspunkter med x-axeln och $ y=x^2-4x-5. $

Lösning:


$ y=0 $ på x-axeln. Vi har alltså att lösa ekvationen $ x^2-4x-5=0. $


Kvadratkomplettering ger att:


$ x^2-4x-5 = (x-2)^2-4-5=(x-2)^2-3^2 $={konjugatregeln}=


$ (x-2-3)(x-2+3)=(x-5)(x+1) $ vilket är 0 då $ x=5 $ eller $ x=-1. $


Svar: $\left\{ \matrix {x_1=5 \cr x_2=-1 } \right.$


|}


Råd för inläsning

Tänk på att:

Att ställa upp ekvationer är som att översätta från ett språk till ett annat. Denna jämförelse användes av Newton i hans Arithmetica Universalis. Kanske kan den bidra till att öka förståelsen för de svårigheter som både studenter och lärare ställs inför, ibland.

Lägg ner mycket tid på algebra! Algebra är matematikens alfabet. När du väl har förstått algebra, kommer din förståelse av statistik, yta, volym och geometri vara mycket större.


Lästips

för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller skulle vilja ha en längre förklaring

Läs mer om andragradsekvationer på engelska Wikipedia

Läs mer om andragradsekvationer i MathWorld

101 uses of a quadratic equation - by Chris Budd and Chris Sangwin


Länktips

Experimentera - När väger ekvationens led lika?

Träna på andragradsekvationer och slå ditt personliga rekord.


© Copyright 2006, KTH Matematik




Personliga verktyg