Ångbildning: från vätska till gas
FörberedandeFysik
Vi inleder med ett vardagligt exempel: Vatten tillförs värme tills det kokar vid 
CCC
Det tillförda värmet är inte relaterat till en temperaturökning utan till ångbildning och fasomvandling. Det beräknas med formeln:
där
kg
är kokvärmet eller ångbildningsentalpin.
Entalpi kan sägas vara 'värme överfört vid konstant tryck'.
För att omvandla 
0kg
vilket är nästan 10 gånger så mycket som det värme som krävs för att höja temperaturen i kranvatten till kokpunkten.
Den temperatur vid vilken vatten kokar och den förångningsentalpi som krävs varierar med trycket.
| Tryck | Temperatur | Kokvärme | |
|---|---|---|---|
| 10 MPa | 584 K | 311 °C | 1317 kJ/kg |
| 1,0 MPa | 453 K | 180 °C | 2015 kJ/kg |
| 100 kPa | 373 K | 100 °C | 2259 kJ/kg |
| 10 kPa | 319 K | 46 °C | 2393 kJ/kg |
Det finns tydliga skillnader mellan vätskan vatten och gasen vattenånga.
Om vi häller lite vatten i olika bägare ser vi att vattnet har en bestämd volym men anpassar sin form till formerna hos de olika bägarna. Det blir grundare i en bred bägare och djupare i en smal bägare.
Om vi istället försöker 'hälla' samma massa vattenånga i en bägare skulle vi behöva en 'bägare' som var mer en 1000 gånger större eftersom ånga har så mycket lägre densitet än vatten. Sedan skulle ångan antingen kondensera till vatten eller sprida ut sig i hela rummet.
Vi ger upp det försöket och i stället leder vi lite vattenånga in i en varm cylinder som är tillsluten av en varm kolv. Ångan kommer att justera sin volym tills den har samma temperatur som cylindern samtidigt som trycket i ångan motsvarar kraften från kolven.
Gasens vattenånga har varken bestämd volym eller bestämd form och dess volym varierar kraftigt med temperatur och tryck. Dessa egenskaper hos vattenånga leder oss in i de två sista avsnitten i detta kapitel:
