5.2 Relativistiska storheter

FörberedandeFysik

Version från den 1 december 2017 kl. 13.52; Mj (Diskussion | bidrag)
Hoppa till: navigering, sök


       Teori          Övningar      

Mål och innehåll

Innehåll

  • Relativistisk rörelsemängd
  • Relativistisk energi
  • Energitriangeln
  • När behöver man räkna relativistiskt?
  • Bestämning av rörelsemängd - praktisk tillämpning


Läromål

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Veta när man behöver räkna relativistiskt respektive icke-relativistiskt
  • Skilja mellan relativistisk och icke relativistisk energi
  • Förklara varför \displaystyle E = E_k = pc för masslösa partiklar
  • Definiera relativistiska energin och Einsteins relation
  • Kunna räkna på enkla exempel med energi och rörelsemängd

Relativistisk rörelsemängd

I klassisk fysik definierar vi rörelsemängden \displaystyle p genom ekvationen \displaystyle p=mv. Einstein visade dock att det korrekta uttrycket är,

\displaystyle p=\gamma mv.

Notera återigen att när hastigheten är låg är \displaystyle \gamma \approx 1, så att \displaystyle p \approx mv, i enlighet med den klassiska fysiken.

Lagen om den totala rörelsemängdens bevarande gäller fortfarande men får ett annat utseende när vi räknar relativistiskt. Eftersom \displaystyle p = \gamma mv får vi nu istället

\displaystyle \sum \gamma mv = \text{konstant},

och inte som förut att \displaystyle \sum mv = \text{konstant}. Vi får olika konstanter om vi befinner oss i olika inertialsystem, men det gäller alltid att den totala rörelsemängden är konstant.