3.3 Kraftekvationen

FörberedandeFysik

Hoppa till: navigering, sök


       Teori          Övningar      

Mål och innehåll

Innehåll

  • Kraftekvationen - Newtons andra lag
  • Kraftekvationen då flera krafter verkar

Läromål

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Redogöra för innebörden i Newton andra lag.
  • Skilja mellan mellan Newtons ekvation i vektorform och skalärform.
  • Inse att om en partikel har en acceleration så verkar det en kraft på den.
  • Beskriva vad som händer om en kraft verkar på en partikel i rörelse.
  • Beskriva vad som händer om flera krafter verkar på en partikel i rörelse.
  • Ställa upp och räkna ut accelerationen hos en partikel och därmed kunna bestämma vilka krafter som verkar på partikeln i rörelse.
  • Ställa upp och räkna ut vilka krafter som verkar på en partikel i rörelse och därmed kunna bestämma partikelns acceleration.

Kraftekvationen - Newtons andra lag

Här behandlas endast rätlinjig rörelse.

Enligt Newtons teori gäller att om en partikel med massa \displaystyle m har en acceleration a , måste en kraft F verka på partikeln enligt

F=\displaystyle m\cdota

Detta samband mellan kraft, massa och acceleration kallas Newtons andra lag, eller kraftekvationen, där a är momentanaccelerationen.

Omvänt kan man konstatera att om en kraft F verkar på en partikel med massa m kommer partikeln att få en acceleration a enligt

a=Fm

Om kraftens storlek är F och accelerationens storlek är a fås a=Fm.

En Newton (1 N) är enheten för kraftstorheten och definieras som den kraft som ger en acceleration på 1m/s2 till en massa på 1 kg.

Vi har tidigare konstaterat att tyngdaccelerationen nära jorden är g=9;82m/s2 , vilket nu kan bevisas:

En kropp som faller fritt nära jorden har en tyngdkraft mg . Enligt Newtons andra lag är accelerationen mmg=g, vilket skulle bevisas.

Kraftekvationen då flera krafter verkar

En kropp kan utsättas för flera krafter. I så fall skall man använda deras kraftsumma i kraftekvationen.

Kraftsumma = massa Á acceleration

Detta är ganska enkelt om krafterna verkar längs en och samma rät linje. Man måste välja en positiv riktning och alla krafter med motsatt riktning är negativa.

Exempel:


Här har F1 storleken 5N och F2 storleken 3N. Då är kraftsumman 2N till vänster, dvs kraftsumman pekar i den negativa riktningen.

Vi får À2N=ma .

Om krafterna däremot inte ligger längs en och samma rät linje måste vi använda vektoralgebra för att bestämma krafternas resultant:


Här verkar F1 och F2 på partikeln. Vi bestämmer deras resultant R och tillämpar kraftekvationen med R som kraftsumma. Det betyder att partikeln har en acceleration i R :s riktning och en storlek Rm.

Det omvända gäller också:

R verkar på en partikel. Vi delar upp R i komposanter F1 och F2 . Då har partikeln en acceleration mF1 i F1 :s riktning och en acceleration mF2 i F2 :s riktning.

Råd för inläsning

Lästips

Läs i HEUREKA! Fysik kurs A kapitel 12, avsnitten 1, 2, 3, 4 och 5.

Länktips

Följande länk kan användas för att fördjupa förståelsen av hur en kraft påverkar en partikels rörelse.
Vi anger en starthastighetspil v och en accelerationspil a. Det är underförstått att accelerationen orsakas av en kraft \displaystyle F=ma dvs \displaystyle a=\frac{F}{m}.
Hur ändras hastigheten och banan när kraften ändras?
Klicka här för att fördjupa förståelsen av hur en kraft påverkar en partikels rörelse.