Tips och lösning till U 22.25
SamverkanLinalgLIU
(Ny sida: {{NAVCONTENT_START}} '''Tips 1''' Hej 1 {{NAVCONTENT_STEP}} '''Tips 2''' Hej 2 {{NAVCONTENT_STEP}} '''Tips 3''' Hej 3 {{NAVCONTENT_STEP}} '''Lösning''') |
|||
Rad 13: | Rad 13: | ||
{{NAVCONTENT_STEP}} | {{NAVCONTENT_STEP}} | ||
'''Lösning''' | '''Lösning''' | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | Vi skriver kurvan på matrisform enligt | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <center><math> | ||
+ | 20=17x_1^2-12x_1x_2+8x_2^2 | ||
+ | =(x_1\ x_2) \left(\begin{array}{cc}17&-6\\-6&8\end{array}\right) | ||
+ | \left(\begin{array}{r}x_1\\x_2\end{array}\right) | ||
+ | =X^tAX, | ||
+ | </math></center> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | där <math> A=\left(\begin{array}{cc}17&-6\\-6&8\end{array}\right) </math>. | ||
+ | Eftersom <math> A </math> är symmetrisk så följer av spektralsatsen att <math> A </math> är | ||
+ | diagonaliserbar, dvs <math> A=TDT^t </math>. | ||
+ | |||
+ | Egenvärdena till <math> A </math> är <math> \lambda_1=5 </math>, och | ||
+ | <math> \lambda_2=20 </math> med tillhörande ON-bas av egenvektorer | ||
+ | <math> \boldsymbol{f}_1=\frac{1}{\sqrt5}\underline{\boldsymbol{e}} | ||
+ | \left(\begin{array}{cc}1\\2 \end{array}\right)</math> resp. | ||
+ | <math> \boldsymbol{f}_2=\frac{1}{\sqrt5}\underline{\boldsymbol{e}} | ||
+ | \left(\begin{array}{c}2\\-1 \end{array}\right)</math>. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | I kanonisk bas, dvs i en ON-bas av egenvektorer och med | ||
+ | nya koordinater <math> Y </math>, där <math> X=TY </math> kan kurvan skrivas | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <center><math> | ||
+ | 17x_1^2-12x_1x_2+8x_2^2 =20\Leftrightarrow | ||
+ | 5y_1^2+20y_2^2=20\Leftrightarrow y_1^2+4y_2^2=4. | ||
+ | </math></center> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Vi ser nu att kurvan <math> y_1^2+4y_2^2=4 </math> är en ellips. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Låt <math> (y_1,y_2) </math> vara en godtycklig punkt på ellipsen. | ||
+ | Avståndet <math> d </math> från denna punkt till origo ges av Pythagoras sats, | ||
+ | <math> d=\sqrt{y_1^2+y_2^2} </math>. | ||
+ | Vi får då | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <center><math> | ||
+ | d^2=y_1^2+y_2^2=\Big\{y_1^2=4-4y_2^2\Big\} | ||
+ | =4-4y_2^2 +y_2^2=4-3y_2^2\leq4. | ||
+ | </math></center> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Alltså är <math> d\leq2 </math> och <math> d_{\mbox{max}}=2 </math> i punkterna <math> y_1=\pm2 </math>, <math> y_2=0 </math>. | ||
+ | |||
+ | Vidare är | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <center><math> | ||
+ | d^2=y_1^2+y_2^2=\Big\{y_2^2=1-\frac{1}{4}y_1^2\Big\} | ||
+ | =y_1^2 +1-\frac{1}{4}y_1^2=1+\frac{3}{4}y_1^2\geq1. | ||
+ | </math></center> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Detta ger att <math> d\geq1 </math> och <math> d_{\mbox{min}}=1 </math> i punkterna <math> y_1=0 </math>, <math> y_2=\pm1 </math>. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | I gamla koordinater ges närmaste punkter till origo och punkter som ligger | ||
+ | längst bort från origo av | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <center><math> | ||
+ | X=TY=\frac{1}{\sqrt5}\left(\begin{array}{rr}1&2\\2&-1\end{array}\right) | ||
+ | \left(\begin{array}{r}0\\ \pm1\end{array}\right) | ||
+ | =\pm \frac{1}{\sqrt5}\left(\begin{array}{rr}2\\-1\end{array}\right), | ||
+ | </math></center> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | resp. | ||
+ | <center><math> | ||
+ | X=TY=\frac{1}{\sqrt5}\left(\begin{array}{rr}1&2\\2&-1\end{array}\right) | ||
+ | \left(\begin{array}{r}\pm2\\0\end{array}\right) | ||
+ | =\pm \frac{2}{\sqrt5}\left(\begin{array}{rr}1\\2\end{array}\right). | ||
+ | </math></center> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Alltså ligger punkterna <math> \pm \frac{1}{\sqrt5}(2,-1) </math> närmast origo och | ||
+ | punkterna <math> \pm \frac{1}{\sqrt5}(1,2) </math> längst bort från origo. |
Versionen från 20 september 2010 kl. 09.05
Tips 1
Hej 1
Tips 2
Hej 2
Tips 3
Hej 3
Lösning
Vi skriver kurvan på matrisform enligt
20=17x_1^2-12x_1x_2+8x_2^2 =(x_1\ x_2) \left(\begin{array}{cc}17&-6\\-6&8\end{array}\right) \left(\begin{array}{r}x_1\\x_2\end{array}\right) =X^tAX,
där \displaystyle A=\left(\begin{array}{cc}17&-6\\-6&8\end{array}\right) .
Eftersom \displaystyle A är symmetrisk så följer av spektralsatsen att \displaystyle A är
diagonaliserbar, dvs \displaystyle A=TDT^t .
Egenvärdena till \displaystyle A är \displaystyle \lambda_1=5 , och \displaystyle \lambda_2=20 med tillhörande ON-bas av egenvektorer \displaystyle \boldsymbol{f}_1=\frac{1}{\sqrt5}\underline{\boldsymbol{e}} \left(\begin{array}{cc}1\\2 \end{array}\right) resp. \displaystyle \boldsymbol{f}_2=\frac{1}{\sqrt5}\underline{\boldsymbol{e}} \left(\begin{array}{c}2\\-1 \end{array}\right).
I kanonisk bas, dvs i en ON-bas av egenvektorer och med nya koordinater \displaystyle Y , där \displaystyle X=TY kan kurvan skrivas
17x_1^2-12x_1x_2+8x_2^2 =20\Leftrightarrow 5y_1^2+20y_2^2=20\Leftrightarrow y_1^2+4y_2^2=4.
Vi ser nu att kurvan \displaystyle y_1^2+4y_2^2=4 är en ellips.
Låt \displaystyle (y_1,y_2) vara en godtycklig punkt på ellipsen.
Avståndet \displaystyle d från denna punkt till origo ges av Pythagoras sats,
\displaystyle d=\sqrt{y_1^2+y_2^2} .
Vi får då
d^2=y_1^2+y_2^2=\Big\{y_1^2=4-4y_2^2\Big\} =4-4y_2^2 +y_2^2=4-3y_2^2\leq4.
Alltså är \displaystyle d\leq2 och \displaystyle d_{\mbox{max}}=2 i punkterna \displaystyle y_1=\pm2 , \displaystyle y_2=0 .
Vidare är
d^2=y_1^2+y_2^2=\Big\{y_2^2=1-\frac{1}{4}y_1^2\Big\} =y_1^2 +1-\frac{1}{4}y_1^2=1+\frac{3}{4}y_1^2\geq1.
Detta ger att \displaystyle d\geq1 och \displaystyle d_{\mbox{min}}=1 i punkterna \displaystyle y_1=0 , \displaystyle y_2=\pm1 .
I gamla koordinater ges närmaste punkter till origo och punkter som ligger
längst bort från origo av
X=TY=\frac{1}{\sqrt5}\left(\begin{array}{rr}1&2\\2&-1\end{array}\right) \left(\begin{array}{r}0\\ \pm1\end{array}\right) =\pm \frac{1}{\sqrt5}\left(\begin{array}{rr}2\\-1\end{array}\right),
resp.
X=TY=\frac{1}{\sqrt5}\left(\begin{array}{rr}1&2\\2&-1\end{array}\right) \left(\begin{array}{r}\pm2\\0\end{array}\right) =\pm \frac{2}{\sqrt5}\left(\begin{array}{rr}1\\2\end{array}\right).
Alltså ligger punkterna \displaystyle \pm \frac{1}{\sqrt5}(2,-1) närmast origo och
punkterna \displaystyle \pm \frac{1}{\sqrt5}(1,2) längst bort från origo.