Tips och lösning till U 22.26
SamverkanLinalgLIU
(Ny sida: {{NAVCONTENT_START}} '''Tips 1''' Hej 1 {{NAVCONTENT_STEP}} '''Tips 2''' Hej 2 {{NAVCONTENT_STEP}} '''Tips 3''' Hej 3 {{NAVCONTENT_STEP}} '''Lösning''') |
|||
Rad 13: | Rad 13: | ||
{{NAVCONTENT_STEP}} | {{NAVCONTENT_STEP}} | ||
'''Lösning''' | '''Lösning''' | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | Vi skriver kurvan på matrisform enligt | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <center><math> | ||
+ | 1=x_1^2-2x_1x_2+3x_2^2 | ||
+ | =(x_1\ x_2) \left(\begin{array}{cc}1&-1\\-1&3\end{array}\right) | ||
+ | \left(\begin{array}{r}x_1\\x_2\end{array}\right) | ||
+ | =X^tAX, | ||
+ | </math></center> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | där <math> A=\left(\begin{array}{cc}1&-3\\-3&3\end{array}\right) </math>. | ||
+ | Eftersom <math> A </math> är symmetrisk så följer av spektralsatsen att <math> A </math> är | ||
+ | diagonaliserbar, dvs <math> A=TDT^t </math>. | ||
+ | |||
+ | Egenvärdena till <math> A </math> är <math> \lambda_1=2-\sqrt2 </math>, och | ||
+ | <math> \lambda_2=2+\sqrt2 </math> med tillhörande egenrum | ||
+ | <math> E_{\lambda_1}=[(1,\sqrt2-1)^t] </math> resp. | ||
+ | <math> E_{\lambda_2}=[(1,-\sqrt2-1)^t] </math>. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | I kanonisk bas, dvs i en ON-bas av egenvektorer och med | ||
+ | nya koordinater <math> Y </math>, där <math> X=TY </math> kan kurvan skrivas | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <center><math> | ||
+ | x_1^2-2x_1x_2+3x_2^2=1\Leftrightarrow | ||
+ | (2-\sqrt2)y_1^2+(2+\sqrt2)y_2^2=1. | ||
+ | </math></center> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Vi ser nu att kurvan är en ellips. Vi skriver ekvationen på en form så | ||
+ | att vi kan identifiera <math> a </math> och <math> b </math> i uttrycket | ||
+ | <math> \frac{y^2_1}{a^2}+\frac{y^2_2}{b^2}=1 </math>. | ||
+ | Det gäller att | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <center><math> | ||
+ | (2-\sqrt2)y_1^2+(2+\sqrt2)y_2^2=1 | ||
+ | \Leftrightarrow | ||
+ | \frac{y_1^2}{\frac{1}{2-\sqrt2}}+\frac{y_2^2}{\frac{1}{2+\sqrt2}}=1. | ||
+ | </math></center> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Vi får att <math> a=\sqrt{2-\sqrt2} </math> och <math> b=\sqrt{2+\sqrt2} </math>, så att | ||
+ | arean är | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <center><math> | ||
+ | \pi ab=\pi\frac{1}{\sqrt{2-\sqrt2}} \frac{1}{\sqrt{2+\sqrt2}}=\pi\frac{1}{\sqrt2}=\pi\frac{\sqrt2}{2}. | ||
+ | </math></center> |
Versionen från 20 september 2010 kl. 09.06
Tips 1
Hej 1
Tips 2
Hej 2
Tips 3
Hej 3
Lösning
Vi skriver kurvan på matrisform enligt
1=x_1^2-2x_1x_2+3x_2^2 =(x_1\ x_2) \left(\begin{array}{cc}1&-1\\-1&3\end{array}\right) \left(\begin{array}{r}x_1\\x_2\end{array}\right) =X^tAX,
där \displaystyle A=\left(\begin{array}{cc}1&-3\\-3&3\end{array}\right) .
Eftersom \displaystyle A är symmetrisk så följer av spektralsatsen att \displaystyle A är
diagonaliserbar, dvs \displaystyle A=TDT^t .
Egenvärdena till \displaystyle A är \displaystyle \lambda_1=2-\sqrt2 , och \displaystyle \lambda_2=2+\sqrt2 med tillhörande egenrum \displaystyle E_{\lambda_1}=[(1,\sqrt2-1)^t] resp. \displaystyle E_{\lambda_2}=[(1,-\sqrt2-1)^t] .
I kanonisk bas, dvs i en ON-bas av egenvektorer och med
nya koordinater \displaystyle Y , där \displaystyle X=TY kan kurvan skrivas
x_1^2-2x_1x_2+3x_2^2=1\Leftrightarrow (2-\sqrt2)y_1^2+(2+\sqrt2)y_2^2=1.
Vi ser nu att kurvan är en ellips. Vi skriver ekvationen på en form så
att vi kan identifiera \displaystyle a och \displaystyle b i uttrycket
\displaystyle \frac{y^2_1}{a^2}+\frac{y^2_2}{b^2}=1 .
Det gäller att
(2-\sqrt2)y_1^2+(2+\sqrt2)y_2^2=1 \Leftrightarrow \frac{y_1^2}{\frac{1}{2-\sqrt2}}+\frac{y_2^2}{\frac{1}{2+\sqrt2}}=1.
Vi får att \displaystyle a=\sqrt{2-\sqrt2} och \displaystyle b=\sqrt{2+\sqrt2} , så att
arean är
\pi ab=\pi\frac{1}{\sqrt{2-\sqrt2}} \frac{1}{\sqrt{2+\sqrt2}}=\pi\frac{1}{\sqrt2}=\pi\frac{\sqrt2}{2}.